Susanna Witt, Slaviska institutionen, Stockholms universitet

2008-2013

Projektets huvudsyfte var att etablera översättning som ett nytt forskningsobjekt inom det expanderande fältet "Stalintidens kultur". I fokus stod de litterära översättningarnas heterogena funktion i den totalitära kontexten. Förutom sin rent konstnärliga betydelse hade de en rad andra funktioner som samspelade på olika sätt: att skapa en global socialistisk-realistisk kanon av noga utvalda delar av världslitteraturen, att skapa en sovjetisk kanon av "representativa" uttryck för nationella minoritetskulturer och att i praktiken tjäna som ett slags asyl för författare med publiceringsförbud.

En översättning är genom själva sin ontologiska status -- som en text med fler än en upphovsman -- ett ambivalent fenomen som ställer frågor om upphovsmannaskap och ansvar på sin spets. En av mina hypoteser var därför att den sovjetiska översättningsverksamheten aktualiserade problem som kunde belysa handlingsutrymmena och dynamiken inom den enligt totalitarismteorin så kontrollerade och enhetliga kulturen.

Projektet avsåg att särskilt undersöka praktiker som relativiserar textens upphovsmannaskap, exempelvis den form av indirekt översättning som skedde genom den i Sovjetunionen mycket utbredda användningen av "podstrotjnik", ett slags hjälp- eller råöversättning. Jag ville med hjälp av nytt arkivmaterial undersöka dels den översättningsteoretiska och -ideologiska diskursen under perioden, dels några utvalda översättningspraktiker representerande olika typer av översättare och olika avstånd mellan källtext och måltext. Syftet har inte ändrats, men de kronologiska ramarna vidgats något då arkivmaterialet motiverat att även den senare delen av 1950-talet omfattats.

Projektets tre viktigaste resultat

Projektet har dragit upp konturerna för forskningsområdet "översättning i den stalinistiska och post-stalinistiska kulturkontexten" på en internationell nivå och bidragit till att lägga grunden till en sovjetisk översättningshistoria. Det har visat på betydelsen av en integrerad beskrivning av den inomunionella och den utomunionella översättningen, då samma aktörer ofta var verksamma i bägge kontexterna. Genom ett omfattande arkivarbete i Ryska statliga arkivet för litteratur och konst (RGALI) i Moskva har skapats en bas om ca 3000 sidor dokumentation som hänför sig till det sovjetiska författarförbundet (fr.a. översättarsektionen och nationalitetskommissionerna), berörda förlag samt individuella översättares samlingar.

Materialet ger en bild av översättarkorporationens organisering och inlemmande i det sovjetiska författarförbundet, liksom därigenom sammanhängande frågor som dess professionalisering och positionering gentemot författarna, översättningsverksamhetens utveckling samt de möjligheter och problem den kunde erbjuda olika aktörer. Materialets avspegling av indirekta praktiker ger en uppfattning om de strategier som kunde användas av såväl nominella översättare som podstrotjnik-översättare och författare. Några centrala dokument har jag publicerat i form av appendices till artiklar och ytterligare nyckeltexter kommer att tillgängliggöras på samma sätt. Denna del av projektet har betydelse utöver dess omedelbara kontext då den stalinistiska kulturens institutionella historia generellt fortfarande är i stort sett oskriven.

Vidare har projektet genom mitt deltagande i nationella, nordiska och internationella konferenser och ett antal internationella publikationer etablerat sovjetisk översättningshistoria som ett specifikt forskningsobjekt inom fältet Stalintidens kultur. Samtidigt har det sovjetiska exemplet synliggjorts i ett översättningsvetenskapligt sammanhang där Ryssland sällan uppmärksammats. Ett omfattande internationellt transdisciplinärt nätverk kring projektets tematik har etablerats. Projektets internationella förankring är alltså en viktig del av dess resultat.

Ytterligare ett viktigt resultat av projektet är den internationella konferens, "Translation in Russian Contexts: Transcultural, Translingual and Transdisciplinary Points of Departure", som med stöd av RJ och VR kommer att hållas vid Centrum för Rysslandsstudier, Uppsala universitet, 2-7 juni 2014 med ett 60-tal deltagare. Här är syftet att fylla den ovan angivna luckan i existerande forskning genom att samla internationellt ledande forskare inom de båda fälten slaviska språk (Slavic Studies) och översättningsvetenskap (Translation Studies) för att utveckla nya sätt att se på och begreppsliggöra översättningens praktik, teori och historia i olika ryska kontexter och samtidigt bidra till den teoretiska förståelsen av översättning och kulturutbyte mer generellt.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Varje aspekt av projektet har givit upphov till nya forskningsfrågor. Exempelvis har det handlingsutrymme som uppmärksammats i de indirekta översättningspraktikerna satt fokus på översättarna som aktörer: Vilka var de? Vilka var deras kontexter? Vilka identiteter formades i översättarmiljöerna? Vilka nätverk etablerades över unionen? Vilken betydelse hade översättarna för upprätthållande av kulturell kontinuitet? Om översättning för många var ett substitut för originallitterärt skapande, borde inte översättningslitteraturen analyseras på samma premisser som originallitteraturen?

Forskningsinformativa insatser

Föredrag med anknytning till projektet har hållits vid Umeå litteraturfestival och under Hieronymusdagen i Stockholm (2013).

Projektets två viktigaste publikationer

Den arkivbaserade studien "Arts of Accommodation: The First All-Union Conference of Translators, Moscow, 1936, and the Ideologization of Norms" beskriver den ideologisering av översättningsnormer som kan iakttas från 1930-talets mitt och som sedan kommer att prägla den sovjetiska översättningsdiskursen och i många stycken fortsätter att definiera den i det postsovjetiska Ryssland. Av central betydelse här är den Första allunionella översättarkonferensen i januari 1936, som jag kunnat rekonstruera på grundval av bevarade stenogram, annan arkivdokumentation och pressmaterial, och som fick betydelse som vattendelare just ifråga om översättningsnormer och -principer: den kom att bli det sista betydande forum där det var möjligt att argumentera för den formbetonande, med Venutis term "förfrämligande", inriktning som snart skulle bli anatema. Undersökningen kastar ljus över etableringen av i den sovjetiska översättningsdiskursen centrala och sällan ifrågasatta nyckelbegrepp som "realistisk", "adekvat" och "konstnärligt fullvärdig" översättning. Dessa skulle komma att bli hörnstenar i doktrinen om den "realistiska översättningen" som metod för den "sovjetiska översättningsskolan" under 1950-talet. Studien visar också på översättningarnas betydelse för formandet av de sovjetiska nationalitetskulturerna som ett ambivalent projekt i spänningsfältet mellan stalinistisk nationalitetsdiskurs och "borgerlig nationalism" som ett latent hot. Studien inkluderar en publikation av konferensens resolution i original och i engelsk översättning.

Artikeln "The Shorthand of Empire: Podstrochnik Practices and the Making of Soviet Literature" sätter fokus på den stora betydelse indirekta översättningspraktiker hade för konstruktionen av en sovjetisk litterär kanon. Majoriteten av de inomunionella översättningarna tillkom med hjälp av podstrotjnik och även om praktiken "i princip" ansågs otillfredsställande tolererades den som ett "temporärt medel". Frågan var en återkommande punkt på dagordningen i det sovjetiska författarförbundets översättarsektion och andra organ. Genom analys av temats behandling i den byråkratiska apparaten från 1930- till 1960-tal tecknas en mikrohistoria över praktiken. Podstrotjnik-diskursen ger en unik inblick i de manipulativa tekniker som förekom i formandet av sovjetlitteraturen som mångnationell produkt och som opererade i skärningspunkten mellan individuella och institutionella initiativ. Denna diskurs var dessutom viktig i sig då den producerade "autenticitet" och gav viss legitimitet åt praktiken. Som arkivmaterialet visar hade podstrotjnik-praktiken särskild betydelse för den administrativa hanteringen av de enorma mängder text som producerades inom det nationalitetslitterära systemet, inte minst som den underlättade censuren. Artikeln inkluderar en tidigare opublicerad resolution från 1940 om "reglering av översättningarna av sovjetfolkens litteratur".

Publiceringsstrategi

Huvudstrategin har varit att publicera transdisciplinärt, det vill säga såväl i slavistiska som översättningsvetenskapliga fora samt på såväl engelska och ryska som på svenska. Då medel för open access-publicering ej budgeterats (det var inte krav vid ansökningstillfället) har jag inte lyckats avtala om detta med förlag och tidskrifter, men manuskriptversioner är länkade till min bibliografi på nätet:
http://katalog.uu.se/empInfo/?languageId=3&id=N2-838_2.


Projektet har i sina olika aspekter presenterats i följande fora:
"The Gasparov readings", konferens, Ryska statliga humanistiska universitetet (RGGU), Moskva, 9-11 april 2009
"Literature, Geography, Translation: The New Comparative Horizons", konferens, Uppsala Universitet, 11-13 juni 2009
"Litteratur i gränszonen: transnationella litteraturer ur ett nordiskt perspektiv", konferens, Högskolan i Dalarna, 18-20 november 2009
Seminarier vid Slaviska institutionen, Stockholms universitet, 24 november och vid Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet, 27 november 2009
International Council of Central and East Euroepan Studies VIII World Congress, Stockholm, 26-31 juli 2010
18:e Nordiska slavistmötet, konferens, Tammerfors, 18-22 augusti, 2010
"Ryska: från totalitärt till posttotalitärt språk", symposium, Stockholms universitet,15 oktober 2010
"Utomeuropeisk litteratur i Sverige -- översättning, reception och funktion", konferens, Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms Universitet, 19 november 2010
Seminarium vid Slaviska institutionen, Stockholms universitet, 30 maj 2011
Association of Slavic, East European and Eurasian Studies, 43rd Annual Convention, kongress, Washington DC, 17-20 november 2011

Publikationer

Witt, Susanna, “Between the Lines: Totalitarianism and Translation in the USSR” in: Contexts, Subtexts and Pretexts: Literary Translation in Eastern Europe and Russia, ed. Brian James Baer, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 2011: 149–170.

Witt, Susanna, “Translatio imperii: aspekter på nationalitetsöversättning under Stalintiden” in: Litteratur i gränszonen: transnationella litteraturer ur ett nordiskt perspektiv, eds. Christina Kullberg & Elisabeth Bladh, Falun: Högskolan i Dalarna, 2011:  35–52.

Witt, Susanna, “Totalitarizm i perevod: kontekst Dzhambula” in: Dzhambul Dzhabaev. Prikliucheniia kazakhskogo akyna v sovetskoi strane [ Dzhambul Dzhabaev: The Adventures of the Kazakh Bard in the land of the Soviets], eds. Konstantin Bogdanov, Riccardo Nicolosi, Iurii Murashov,  Moscow: NLO, 2013: 267–286.

Witt, Susanna, “Arts of Accommodation: The First All-Union Conference of Translators, Moscow, 1936, and the Ideologization of Norms” in: The Art of Accommodation: Literary Translation in Russia ( Russian Transformations: Literature, Culture and Ideas, vol. 5), eds. Leon Burnett & Emily Lygo, Oxford etc.: Peter Lang, 2013:141–184.

Witt, Susanna, “The Shorthand of Empire: Podstrochnik Practices and the Making of Soviet Literature,”  Ab Imperio: Studies of New Imperial History and Nationalism in the post-Soviet Space, vol. 14, no. 3, 2013: 155–190.

Witt, Susanna, “Byron’s Don Juan in Russian and the ‘Soviet School of Translation’” in: Translation in Russian Contexts, special issue of Translation and Interpreting Studies, eds. Susanna Witt and Julie Hansen, John Benjamins (submitted, 29 p.).

Witt, Susanna & Julie Hansen, “Introduction: Translation in Russian Contexts” in: Translation in Russian Contexts, special issue of Translation and Interpreting Studies, eds. Susanna Witt and Julie Hansen,  John Benjamins (forthcoming, 5 p.).

Witt, Susanna, “Translation and Intertextuality: Byron’s Don Juan in Russian.” Article in progress intended for The Slavic Review (40 p.)

Links:

“Translation in Russian Contexts: Transcultural, Translingual and Transdisciplinary Points of Departure” (conference call for proposals)
http://www.ucrs.uu.se/digitalAssets/183/183524_cfptranslationrussiancontexts11sep.pdf

Witt, Susanna, Bibliography
http://katalog.uu.se/empInfo/?languageId=3&id=N2-838_2