Andreas Nyblom, Nordiska Museet & Lunds universitet

2009-2014

Under 1800-talets senare hälft bildade museer, arkiv och bibliotek samlingar bestående av minnen efter berömda svenskar. Manuskript, brev och sådant som Fredrika Bremers skrivbord och Esaias Tegnérs sista pris snus bevarades för eftervärlden. I form av sådana begagnade föremål samt autografer, porträtt och hårlockar bereddes författare, vetenskapsmän och andra kreativa individer en varaktig närvaro av ett slag som tidigare bara förlänats kungligheter.

Projektet har med utgångspunkt i denna företeelse undersökt personminnets mening, sammansättning och framträdandeformer i Sverige ca 1850-1900. Förutom att historisera en fortfarande aktuell företeelse, har avsikten varit att bidra till en berömmelsens kulturhistoria - inte bara genom att studera periodens urval av nationella gestalter och de föreställningar, ideal och identiteter med vilka dessa var förknippade, utan också genom att uppmärksamma de intermediala utbyten mellan text, bild, föremål och plats genom vilka berömmelse och personminnen skapades, spreds och lagrades.

Projektets syfte har varit att analysera de historiskt och kulturellt betingade processer genom vilka kända personers ägodelar har förvandlats till museiobjekt och kulturarv. Nordiska museets personhistoriska föremålssamlingar, såsom dessa växte fram från och med 1870-talet, har tillsammans med andra samlingar i arkiv, bibliotek och museer, utgjort prismor genom vilka övergripande mönster i personminneskulturens etablering, sammanhang och innehåll varit möjliga att undersöka.

Även om specifikt museihistoriska aspekter också beaktats, har projektets centrala uppgift varit att förstå sambanden mellan de museala praktikerna och 1800-talets personorienterade mediekultur över huvud taget. Framväxten av personhistoriska föremålssamlingar har relaterats till en bred kontext av samtida medier och minnespraktiker (monument, biografier, illustrerad press, fotografi osv). I projektet har de museala praktikerna betraktats som en del av 1800-talets mediesystem, och etablerandet av en personhistorisk kanon har diskuterats i termer av samproduktion mellan en mängd olika medier, aktörer och institutioner.

RESULTAT
Ett av projektets resultat är just åskådliggörandet av hur meningsproduktionen kring enskilda individer och deras minne involverade flertalet av 1800-talets befintliga medier. Och att exempelvis Nordiska museets personhistoriska samlingar, såväl i fråga om dess uttalade didaktiska mål som dess konkreta urval av representerade individer, hade tydliga beröringspunkter med andra samtida gestaltningar av personminnen (exempelvis biografier och illustrerad press). Projektet har också visat hur dessa gestaltningsformer legitimerade och kompletterade varandra. Inte sällan förekom explicita hänvisningar till statyer och biografiska lexikon för att motivera förekomsten av enskilda individer också i museisamlingarnas materiella former. Den autenticitet och varaktighet över tid som museiföremålen förknippades med utgjorde både komplement till och effekter av de representationer i text och bild genom vilka kunskaper och idéer om individerna gavs spridning i rummet.

Ett annat resultat rör historiseringen av företeelser i vår egen tid och de ofta alltför samtidsorienterade diskussionerna om dessa. På ett övergripande plan har projektet bidragit med ett historiskt grundat underlag för att ifrågasätta beskrivningar av dagens kändiskultur som något väsentligen nytt och som förbunden med framväxten av medier som film och teve. Mer specifikt har projektet bidragit med kunskaper om det profana reliksamlandets historia, som gör det möjligt att förstå dagens (e-)handel med och fascination inför "star trash", "celebrity memorabilia" och "startifacts" ur ett betydligt längre perspektiv. Slutligen har projektet även resulterat i nya insikter om samspelet mellan 1800-talets medier, vilka ger en empirisk grund för att förhålla sig kritiskt till de närsynta diskussioner om mediernas genomträngande effekter som just nu förs med utgångspunkt i medialiseringsbegreppet (sådana diskussioner har bland annat lyfts genom medverkan i det tvärdisciplinära nätverksprojektet "MACS: Mediatization and Celebrity Studies" som finansieras av RJ och koordineras av Lunds universitet).

Ett annat resultat gäller den svenska museihistorien. Projektet har, särskilt i fråga om Nordiska museet, bidragit till att bredda kunskaperna om museets ursprungliga ändamål och tidiga verksamhet. Traditionella redogörelser för museets historia har vanligen betonat bevarandet av klädedräkter och bruksföremål från den namnlösa allmogen, medan projektet istället visat på den centrala roll som minnen från enskilda individer spelade i museets tidiga år. Projektet har även uppmärksammat denna undanskymda aspekt av museihistorien mer generellt, genom att visa hur personminnen också tog plats inom ramarna för institutioner som Linköpings stiftsbibliotek, Kungl. biblioteket, Historiska museet/Nationalmuseum, Hammers museum, Kulturen i Lund, samt personmuseer som exempelvis Tegnérmuseet i Lund.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Under projektets gång har flera nya frågor uppkommit som riktat blicken mot tidigare historiska sammanhang av betydelse för framväxten av ett personhistoriskt paradigm. En sådan fråga gäller vilken betydelse den biografiska litteraturen, såsom denna växte fram från och med 1700-talets senare hälft, kan ha haft för att etablera och artikulera personhistoria som en legitim form av historieskrivning. Hur formuleras det biografiska perspektivets betydelse och mening? Och i vilken mån aktualiserar litteraturen andra former av personminnen än de som ryms inom pärmarnas textuella och visuella representationer?

INTERNATIONELL FÖRANKRING
Projektet har varit tydligt förankrat i forskningsfrågor och forskningsfält som ännu inte avsatt några påtagliga spår i svensk historisk forskning. Hittills har projektets internationella förankring främst handlat om att introducera och uppmärksamma perspektiv, frågor och material som behandlas inom expanderande fält såsom celebrity studies, cultural memory studies och literary tourism. Delstudier i projektet har diskuterats på seminarier vid University of Western Sydney och Macquarie University 2009, samt på den första konferensen för Celebrity Studies vid Deakin University, Melbourne 2012. Projektet har därutöver medverkat inom ramarna för flera skandinaviska forskarnätverk - "Det moderne gennembrud: Publikationskontekster, medier og netværk" (Köpenhamns universitet), "Minnets matriser" (Uppsala universitet), samt "Scandinavian Media Culture 1814-2014" (Centre for Scandinavian Studies, Lunds universitet).
Väsentliga aspekter av projektets internationalisering återstår. Avsikten är att projektet, utöver de publikationer som listas nedan, även ska resultera i en monografi på engelska samt i minst en artikel i en internationell vetenskaplig tidskrift.

FORSKNINGSINFORMATION
Till de forskningsinformativa insatserna utanför vetenskapssamhället hör populärvetenskapliga föredrag och artiklar samt intervjuer i olika sammanhang.

Populärvetenskapliga föredrag har hållits i följande sammanhang: Nordiska museets fredagsseminarium (23/1 2009); Strindbergsmuseet (31/1 2010); Nobelmuseet (26/10 2010); Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors (21/2 2011); Forskartorget (RJ), Bok- och biblioteksmässan, Göteborg (25/9 2011); De litterära sällskapens samarbetsnämnd, DELS, Stockholm (18/11 2013).

Medverkan i Vetenskapsradion Forum, SR P1: 18/10 2010 (http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/66743?programid=1302) samt 29/9 2014 (http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/437762?programid=1302)

Intervju i Artur: Medlemsblad för Nordiska museets & Skansens vänner (2013; 1).

Andreas Nyblom, "Skrivbordet, litteraturens heliga relik", understreckare i Svenska Dagbladet (18/7 2013): http://www.svd.se/kultur/understrecket/skrivbordet-litteraturens-heliga-relik_8355444.svd

VIKTIGA PUBLIKATIONER
Publiceringsstrategin har från början varit att utarbeta en monografi från projektet samt några tidskriftsartiklar (inklusive internationell publicering). Ett monografimanus samt en artikel, båda på engelska, är under utarbetande och beräknas bli färdiga under 2015. Dessa kommer då att utgöra projektets viktigaste publikationer. Att flertalet av de befintliga publikationerna utgör antologibidrag på svenska, kan mot bakgrund av den forskningsmiljö (Nordiska museet) i vilken projektet huvudsakligen bedrevs, förstås som en akademisk överlevnadsstrategi snarare än en särskilt utvecklad publiceringsstrategi. Antologiprojekten utgjorde värdefulla mötesplatser för att upprätthålla kontakter med universitetsvärlden. Några av de problem jag upplevde som forskare i ABM-sektorn, har jag diskuterat i artikeln "Museet - en fristad för tvärvetenskaplig forskning eller lågprisakademi?" (Kulturella Perspektiv 2013:1).

Bland de befintliga publikationerna vill jag framhålla följande två, vilka med utgångspunkt i olika objektkategorier (papper respektive skrivbord) inte bara generellt behandlar personhistoriska föremål som företeelse, utan också de mer specifika symboliska värden, dygder, budskap och känslor som förknippats med föremål såsom handskrivna manuskript och författares skrivbord och arbetsrum. Artiklarna finns fritt tillgängliga online via Mediehistoriskt arkiv respektive tidskriften Lychnos. Även om projektet inte har omfattats av RJs krav på open access, så är detta något som eftersträvats i möjligaste mån.

1) "Handen på papperet: Arkivet och personminnets materialitet", Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria, 2013. Länk till artikeln: http://www.vethist.idehist.uu.se/lychnos/index.php?view=article&id=176

2) "Ritualer vid skriftkulturens altare: Skrivbordets och arbetsrummets mediehistoria", i Marie Cronqvist, Patrik Lundell & Pelle Snickars (red.), Återkopplingar (Mediehistoriskt arkiv, Lunds universitet, 2014). Länk till hela boken: http://mediehistorisktarkiv.se/wp-content/uploads/2014/09/aterkopplingar_webb.pdf

Publikationer

”Always Already Mediatized”, antologiartikel för publikation inom nätverksprojektet MACS (kommande 2015).

”Die Medien der Moderne: Literatur, Öffentlichkeit und Kulturelles Gedächtnis”, Wiener Studien zur Skandinavistik, (under översättning till tyska, kommande 2015).

”Ritualer vid skriftkulturens altare: Skrivbordets och arbetsrummets mediehistoria”, i Marie Cronqvist, Patrik Lundell & Pelle Snickars (red.), Återkopplingar (Mediehistoriskt arkiv, Lunds universitet, 2014). Länk till hela boken: http://mediehistorisktarkiv.se/wp-content/uploads/2014/09/aterkopplingar_webb.pdf

”Handen på papperet: Arkivet och personminnets materialitet”, Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria, 2013. Länk till artikeln: http://www.vethist.idehist.uu.se/lychnos/index.php?view=article&id=176

”Personhistoriska effekter: Om Nordiska museet och berömmelsens kulturhistoria”, i Birgitta Svensson & Anna Wallette (red.), Individer i rörelse: Kulturhistoria i 1880-talets Sverige (Makadam, 2012).

”Kejsarens gamla kläder: Om osynliga kroppar och personhistoriska plagg”, i Roger Qvarsell & Birgitta Svensson (red.), Markeringar och maskeringar: Att visa eller dölja sin kropp (Nordiska museets förlag, 2012).

”Mediernas livrustkammare: Nordiska museet och berömmelsens materialitet”, i Jonas Harvard & Patrik Lundell (red.), 1800-talets mediesystem (Kungl. Biblioteket 2010). Länk till hela boken: http://mediehistorisktarkiv.se/wp-content/uploads/2014/04/1800-talets_mediesystem.pdf

KONFERENSER/ SEMINARIER

Presentation. Mediehistoriska seminariet, Lunds universitet, 7/10 2009.

Presentation. Centre for Cultural Research, University of Western Sydney (3/11 2009), samt Centre for Media History, Macquarie University, Sydney (11/11 2009).

Presentation på konferensen ”Litteratur og intermedial praksis”, Albert-Ludwigs-Universität Freiburg (10-12/5 2010). Arr. Georg Brandes-Skolen, Köpenhamns universitet.

Föreläsning. Institutionen för nordisk litteratur, Helsingfors universitet (21/2 2011).

Föreläsning på seminariet ”Det moderne gennembrud. Publikationskontekster, medier og netværk”, Köpenhamns universitet (25/11 2011).

Inbjuden kommentator på konferensen New materialities in exhibition studies, Uppsala universitet (22-23/8 2012).

Medverkan med paper, Inaugural Celebrity Studies Conference, Deakin University, Melbourne (12-14/12 2012).

Medverkan med paper, Kulturhistorisk medieforskning III, nordiska perspektiv, Lunds universitet (23-24/4 2013).

Medverkan med paper, Scandinavian Media Culture 1814-2014: International workshop on comparative media research, Lunds universitet (9-10/10 2013).

Medverkan med paper, Mediatization and Celebrity Studies (MACS), Lunds universitet (24/4 2014).

Presentation. Film- och mediehistoriska seminariet, Lunds universitet (5/11 2014).