Eva Knuts, Etnologiska institutionen, Göteborgs universitet

2009-2014

Mode kan sägas definieras genom dess rörelser och skiftningar. En ny säsong innebär nya trender, färger, snitt och material att förhålla sig till. Det är ingen överdrift att säga att mode och kläder som sådant har en stor plats i vardagen, ibland som en oreflekterad praxis, men många gånger utgör det istället en verksamhet eller ett intresse som omfattar planering och noggranna förberedelser för att klä sig själv, eller för att klä andra personer. Intresset för, eller erfarenheten av, mode i vardagen genererar inte bara frågor om personlig smak, estetik, materialitet eller funktionalitet, utan inkluderar också mer diffusa idéer om kropp och identitet: hur man utifrån modets skiftningar uppfattar och vill framställa den egna personen.

Vårt forskningsprojekt utgår därför från kommersiellt mode, eftersom vi anser det särskilt intressant att uppmärksamma och reflektera kring vardagssituationer, då vi alla möts av mediers stylade bilder och klädexperters normerande råd om vilka färger och material som för tillfället är inne, vilka plagg som passar ihop med vilka, hur de bör bäras och vilken kroppsform eller ålder som förespråkas för att passa i vilka plagg. Under påklädning möter vi dessutom normer om kropp och utseende i materialiserad form, inskrivna i klädernas utformning. Vårt syfte har varit att undersöka maktrelationer under styling och påklädning; att studera hur maktrelationer upprättas och omskapas under arbete med att materiellt framställa klädda kroppar och analysera vilka normer som aktiveras och sätts på spel i dessa situationer. Kläder, mode och stil lyfts här fram i förhållande till hur makt görs och omförhandlas i sammanhang som sällan betraktats som genomsyrade av maktaspekter utan snarare av kreativitet, vilket vidare har resulterat i ett tydliggörande av dialektiska förhållanden mellan makro- och mikronivåerna i diskursiva praktiker hos styling och påklädning. Skapandet av mediers modereportage och utnämnande av modeikoner - både historiska och samtida sådana har undersöks, situationer då klädnormer förhandlats materiellt och språkligt i samband med tjänsten personal shopping analyserats, och i vardagslivet genom studier av styling och påklädning av barn.

Målet har varit att bidra med nyskapande kulturvetenskaplig grundforskning som problematiserar bruket av kläder, dels för att sprida vår forskning internationellt, dels för att bidra till människors reflektion kring kläder och mode. Till projektets viktigaste resultat hör vidareutvecklandet av ett teoretiskt ramverk för klädstudier, vilket presenterats genom ett temanummer för den internationella kulturvetenskapliga open access-tidskriften Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research. Vi valde här att ställa oss kritiska till den, vad vi anser, ofta begränsade uppdelningen av kläder och mode som skilda entiteter inom forskningen, och i stället framhållit hur uppdelningen kan överbryggas och metoder utvecklas. Numret presenterades på följande sätt:

"... a new thematic section entitled "Fashion, Market and Materiality", edited by Therése Andersson. This first set of articles for 2011 focuses on the eminently contemporary area of fashion research. The section covers a range of scholarly approaches and methodological frameworks that, taken together, acknowledge the interconnections between production and consumption of fashion and maps the relationships between various agencies, institutions, individuals and practices within the fashion world. Fashion is understood in a wide sense and the subjects range from traditional fashion venues and the retail market to sports clothing and fashion on the film screen - touching on themes and perspectives such as nation branding, sports studies and media analysis."

De tre delprojekten har utvecklats och fördjupats under arbetets gång och således kompletterats med nya frågeställningar för att ytterligare problematisera studien samt sökt säkerställa och framhålla projektets aktualitet, då vi vill att vår forskning förhåller sig till dels forskningsfronten, dels att den tar hänsyn till modets snabba skiftningar och förändringar över tid. I delstudie 1 (Andersson) behandlas representationer och mediering av styling med särskilt fokus på det färdiga resultatet: visualiseringen av estetiska idéer materialiserade i tidningars modereportage och reklam.

Det allt mer förekommande bruket att använda filmskådespelare och celebriteter som modeller och utnämningar av dessa som modeikoner, har visat sig göra de betydelsebärande funktionerna och maktrelationerna än mer sammansatta och därmed aktualiserat en historisk belysning av företeelsen, vilket har gjorts i artikeln "Greta Garbo: Filmstjärnan som nationell hjältinna". I och med tillbakablickandet synliggjordes också den nära relationen mellan styling och kostymdesign för film, vilka med tiden utvecklats till två olika professioner, men med flera beröringspunkter. I exempelvis artikeln "Costume Cinema and Materiality: Telling the Story of Marie Antoinette through Dress" studeras styling i relation till kostymfilm och materialitet. Det cinematiska perspektivet har i sin tur bidragit till att fördjupa frågeställningar kring styling, representation och medialisering, vilket erbjudit ytterligare komplexitet och resulterat i vidare möjlighet att problematiserat mode, makt och identitet, så som sedan gjorts i artikel "Fashioning The Fashion Princess: Mediation - Transformation - Stardom".

I delstudie 2 (Knuts) har fenomenet "personal shoppers" undersöks och särskilt fokus har fästs vid professionens framväxt och utveckling över tid. Utifrån ett rikt empiriskt material bestående av intervjuer med "personal shoppers" och deras kunder, liksom hemsidor och modebloggar, har specifikt de senaste årens tydliga förskjutning från den kommersiellt definierade säljaren till modeexpert och coach - inte helt olikt livsstilscoacher - lyfts fram. I artikeln "From Chaos to a Well Composed Wardrobe - Find Your style with a Personal Shopper" har maktaspekter kring definitioner av stil och klädval analyserats i förhållande till mode, konsumtion och identitet, vilket i sin tur har genererat nya frågeställningar rörande kläder och uttryck av subjektivitet i förhållande till den allt mer paradoxala relationen i modet mellan unikt och uniformt.

I delstudie 3 (Berggren Torell) har maktrelationer under styling och påklädning av barn i förskoleåldern undersökts. Barnklädesmarknaden är i dag fragmentiserad i en mångfald av stilar och prisklasser. Kombinerandet av barns klädsel beskrivs ofta både i reklam och föräldratidningar som en viktig uppgift och som en möjlighet att spegla familjens livsstil. I delstudien har vardagliga påklädningssituationer fokuserats och fältarbeten gjorts på ett antal förskolor. Här har dels hur själva påklädningen görs i samverkan vuxen och barn, förhandlingar om hur plaggen ska arrangeras konkret på kroppen, dels kläders materiella aspekter och dess betydelser för barns möjligheter att klä på sig självständigt undersökts. Dessa frågeställningar har även vidareutvecklats i artikel "Motherhood and Blogs about Children's Fashion", vilken behandlar bloggande mammors inställningar till barnkläder. I forskningsprojektet har också kopplingen till museipraktiker förstärkts, där problematik kring kläder, mode och museisamlingar undersökts, utifrån olika perspektiv, i artiklarna "Moderna barnkläder och moderiktiga barn" (Berggren Torell, Nordiska museet) och "Bruddräkter - mellan tradition och trend" (Knuts, Röhsska museet).

Vi har betraktat det som särskilt viktigt att bidra med fördjupade diskussioner i samhället om bruket av kläder och mode, då kläder är en av de konsumtionsvaror som används varje dag och som sådant är intimt förbundet med kroppen - ett verktyg för att uttrycka och bearbeta identitet och subjektivitet. Vi har därför inlett ett samarbete med Textilmuseet i Borås kring en modeutställning. Det pågående arbetet med utställningen har utvecklats till ett givande samverkansprojekt. Med utgångspunkt i forskningsprojektets tre delstudier och resultat behandlar utställningen både symboliska och materiella aspekter av mode och stil. Vi har valt att påvisa samspelet mellan makro- och mikronivåer i diskursiva praktiker hos styling och påklädning, det vill säga att delar av stylingprocesser som innefattar medialisering av normer kring skapandet av stilar, och förmedling av stilråd inom konsumtionssfären, hör samman med klädval och påklädningshandlingar i vardagssituationer. Vi har också valt att försöka konkretisera det teoretiska synsättet inom klädforskningen där miljöns materiella utformning anses har betydelse för hur makt kan upprättas, vidmakthållas, omförhandlas och utmanas, genom att det i faktiska styling- och påklädningssituationer ges tillfälle att utforska och reflektera kring de normer som finns inbyggda i materialitetens utformningar. Här uppmärksammas hur tingen - kläder, skor och accessoarer - och den materiella miljön tillhandahåller användarmanus för handlande, som i sin tur direkt och påtaglig sätts i förhandling.

Då Textilmuseet nyöppnar i slutet av maj 2014 efter flytten till nya lokaler i Textile Fashion Center, beräknas vår utställning ha premiär under senhösten 2015. Med intentionen att sprida och tillgängliggöra aktuell forskning och vidare skapa reflektion kring mode, så kommer vår bok att utges i samband med utställningens öppnande. Intresset har visat sig vara stort för projektet och vi har därför planerat för en vandringsutställning. Det ger en större möjlighet att sprida och tillgängliggöra forskningen, samtidigt som utställningen i sig och allt arbete kring den genererar nya frågeställningar och nytt material för vidare forskning, vilket vi ser fram emot att ta oss an och hoppas att vi får möjlighet att göra.

Publikationer

Andersson, Therése: ”Fashion, Market and Materiality: Along the Seams of Clothing” I: Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, vol 3, no 1, 2011 (open acsess)

Andersson, Therése: ”Costume Cinema and Materiality: Telling the Story of Marie Antoinette through Dress” I: Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, vol 3, no 1, 2011 (open acsess)

Andersson, Therése: ”'Who's that girl?' MTV: populärmusik och visuell identitet” I: Johan
Bergman m.fl (red) Sign o' the times: Introduktion till populärmusik som historia. Lund: Studentlitteratur, 2011

Andersson, Therése: ”Fashioning The Fashion Princess: Mediation - Transformation – Stardom” I: Journal of Aesthetics and Culture, vol 4, 2012 (open acsess)

Andersson, Therése: ”Greta Garbo: Filmstjärnan som nationell hjältinna” I: Therése Andersson (red) Hjältar och Hjältinnor: Föreställningar och gestaltningar från Eufemiavisorna till Gösta Berlings saga. Lund: Nordic Academic Press, 2012
Andersson, Therése: ”La Sorcière - En resa i fiktiva rum” I: Bebyggelsehistorisk Tidskrift, 64/2012 
Andersson, Therése: ”Synas i sömmarna” I: Historisk Tidskrift, 133:4, 2013 (open acsess)

Berggren Torell, Viveka: ”Moderna barnkläder och moderiktiga barn” I: Christina Westergren & Berit Eldvik (red) Fataburen 2010. Stockholm: Nordiska museets förlag.
Berggren Torell, Viveka: ”Clothes for the Active, Playing Child in Sweden in the 1920s to 50s” I: Barn 2010 nr 4, Trondheim: Norsk center for barneforskning vid NTNU, 2010
Knuts, Eva: ”Bruddräkter - mellan tradition och trend” I: Bia Mankell (red) Modets bildvärldar. Studier med utgångspunkt i Röhsska museets modesamling, Göteborg: Röhsska museet, 2012

Artiklar under peer review:

Knuts, Eva: ”From Chaos to a Well Composed Wardrobe – Find Your Style with a Personal Shopper” I: Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research

Berggren Torell, Viveka, et al.: "Motherhood and blogs about children's fashion" I: Journal of Consumer Culture


Kommande:    

Andersson, Therése & Berggren Torell, Viveka & Knuts, Eva: Blixtlås, knapp och kardborrband – Makt och materialitet under styling och påklädning. Utkommer i samband med modeutställningen med samma namn på Textilmuseet i Borås hösten 2015.