Brottslighet och livets vändpunkter: Livsförloppet hos 846 Stockholmspojkar under ett halvt sekel.
På 1950-talet ökade intresset för frågan om brott av unga. Regeringen tillsatte bland annat en en expertutredning, 1956 års klientelundersökning av unga lagöverträdare, för att undersöka ungdomsbrottslighetens orsaker. även andra forskningsprojekt om ungdomsbrottslighet startades, som projekten 100 SKå pojkar som studerade pojkar som på grund av sociala problem intogs på Barnbyn SKå och 222 Stockholms pojkar som var en undersökning av ett representativt urval av pojkar i Stockholm. I dessa studier ingår pojkar födda på 40 och 50-talet både med och utan känd brottsbelastning. Pojkarna undersöktes med avseende på fysisk och psykisk status, familjesammansättning, föräldrarnas levnadsförhållanden, uppfostran, skolsituation med mera.
När pojkarna blev 30-40 år gamla gjordes en uppföljning med registerdata och intervjuer. Ett viktigt resultat av denna uppföljning var att individer som under uppväxten hade många och/eller allvarliga problem, inte minst brottslighet och missbruk, ofta även som vuxna levde under svåra förhållanden.
Nu när dessa män är 60-70 år gamla kommer vi att följa upp dem på nytt med hjälp av intervjuer och registerdata. Syftet är att studera dessa mäns livsförlopp. Vi kommer att söka svar på följande frågor: Vilken betydelse hade barndomen och uppväxten för livsförloppet? Vilka händelser har påverkat deras liv? Hur ser livssituationen hos eventuella barn och barnbarn till de undersökta männen ut?
Brottslighet och livets vändpunkter: Livsförloppet hos 846 Stockholmspojkar under ett halvt sekel
2009-2014
Studiens övergripande syfte var att undersöka livsförloppet hos män med och utan brottsligt beteende i ungdomsåren. Detta mer övergripande syfte går att bryta ner i fem huvudsakliga frågeområden. Dessa berör:
1) Avgörande faktorer och vändpunkter för kriminalitet och vilka faktorer som har störst betydelse för att individen påbörjar en kriminell karriär, fortsätter med denna karriär respektive bryter den.
2) Strukturella skillnader mellan olika välfärdssystem och hur dessa kan antas påverka livsförloppet avseende kriminalitet och annan antisocialitet.
3) Teorin om det sociala arvet samt eventuell horisontell och vertikal spridning av antisocialitet.
4) Eventuella prediktionsmöjligheter av framtida brottsligt beteende.
5) Relationen mellan fysisk och psykisk hälsa och socialanpassning.
I de hitintills publicerade resultaten har främst frågeställningar 1 och 4 studerats. Frågeställningar 3 och 5 har vi berört i de redovisade publikationerna men där pågår för närvarande ett omfattande arbete. Svårast är det med frågeställningen 2. Vad vi har hitintills kunnat konstatera är att den mycket negativa utvecklingen i livsförloppet hos personer som blev föremål för ingripande åtgärder från samhällets sida tycks inte skiljas mellan generationerna. Men vi kommer att återkomma till denna fråga i samband med skrivandet av "Introduction to Life Course Criminology" som planeras att utkomma till 2015.
Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
I de hitintills publicerade arbeten är kanske frågan om faktorer bakom den fortsatta brottsligheten, uppehåll i brottslig aktivitet och upphörande med brottlig aktivitet de mest intressanta. Vi har kunnat konstatera att det knappast rör sig om några vändpunkter utan mycket komplicerade och sofistikerade processer. Ett annat viktig fynd är att individer tycks vara minst motiverade till att upphöra med brott i tonåren (när insatserna är som störst) och mest senare i livet (kring 35-års ålder) då samhällets insatser är ytterst begränsade.
Ytterligare annat viktigt fynd rör prediktion. Vi har kunnat konstatera att även med maximal tillgång på uppgifter om risk- och styrkefaktorer och god prediktionsförmåga på gruppnivå är möjligheter att predicera framtida utfall på individnivån begränsade.
Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Många: Bland annat anser vi att det krävs vidare fördjupning när det gäller frågor rörande tillfälligt avbrott av och upphörande med brottslig aktivitet. Frågan om maskulinitets betydelse i relation till åldrandet och brottskarriär behöver belysas mera. Hur fungerar "ärftlighet" av btottsligheten från kvinnor till män och från män till kvinnor behöver studeras vidare. Narkotikans roll i livsförloppet kommer vi att återkomma till. Liksom betydelsen av sociala nätverk för fortsatt brottslighet respektive upphörande med brott.
Projektet internationella förankring
Projektet har presenterats på flera stora internationella konferenser och väckt en hel del intresse. F.n. arbetar två utländska forskare i projektet (från Tyskland och Holland). Data från projektet används i ett stort brittiskt projekt av liknande karaktär.
Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Resultaten från projektet används i undervisning på SU och Gävle högskolan. Det har hållits flertalet föreläsningar som bygger på projektets resultat för personalen inom socialtjänsten, polisen m.fl. Det har skrivits och berättats en del om projektet i medierna. Bland annat har radions vetenskapsredaktion haft ett inslag och en artikel skrevs i Forskning och Framsteg. Vidare bygger en UR film på projekt resultaten.
Projektets två viktigaste publikationer
Carlsson, Ch. (2013): Masculinities, Persistence, and Desistance, Criminology, Vol 5, No 3, pp. 661 - 693. Publicerad i en av mest prestigefulla kriminologiska tidskrifter.
Sarnecki, J. & Carlsson, Ch. (2015): Introduction to Life Course Criminology, Sage. (kommande). Kommer att få stor spridning och ska användas i undervisning over hela världen.
Projektets publiceringsstrategi
Inriktning inom projektet var att publicera i renommerade internationella tidskrifter och hos renommerade vetenskapliga förlag. Samtidigt har vi från början gjort materialet tillgänglig för studenter som skriver sina examensarbeten på kriminologiska institutionen och som projektmedarbetarna har handlätt. Uppsatser och i den mån det är möjligt artiklar är tillängliga för allmänhet genom kriminologiska institutionens hemsida.
Publicerat:
Nordén, E. (2010). Kriminalitet och dödlighet. En longitudinell uppföljningsstudie på 795 tonårspojkar. Examensarbete i Kriminologi, Avancerad Nivå 15 hp. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
Carlsson, Ch, & Carlsson, K-M. (2010). "The Stockholm Boys: Life-Courses and Crime in the Swedish Welfare State Through Half a Century. A presentation of the project and initial mortality results." In: Scandinavian Research Council for Criminology. Research Seminar Report 52. 52th Research Seminar, Hönefoss Norway., pp. 163--174.?[Tillgänglig online: http://www.nsfk.org/Portals/0/Archive/Research_Seminar_Report_52.pdf]
Carlsson, Ch. (2011). "Using 'Turning Points' To Understand Processes of Change in Offending: Notes From a Swedish Study on Life Courses and Crime." British Journal of Criminology, Published Online via Advance Access, August 1st. Länk: http://bjc.oxfordjournals.org/content/early/2011/08/01/bjc.azr062.abstract
Andersson, S. (2011). Prediktioner av framtida kriminalitet. Examensarbete i Kriminologi, Avancerad Nivå 15 hp. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
Carlsson, K-M. & Pettersson, L. (forthc, 2011). "När har man sonat sitt brott? Fortsatta konsekvenser av fängelsestraff i Sverige." Skickas in till Punishment & Society 2011.
Sivertsson, F. (2011). Mönster av registrerad brottsbelastning över livsförloppet. En uppföljning av 1956 års klientelundersökning. Examensarbete i Kriminologi, Avancerad Nivå 30 hp. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
Carlsson, Ch. (2012):Masculinities and Criminal Careers. The Gendered Nature of Crime and the Life Course. ESC 2012/3. Vol. 11
Sjögren, S. (2011). Narkotikakarriärer. En kvalitativ intervjustudie med fokus på?narkotikamissbrukets faser genom livsförloppet. Examensarbete i Kriminologi, Avancerad Nivå 15 hp. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
Sarnecki, J. (2012): Förord. I Hansson, B. & Ruscher, D. Mille Markovic. Biografi. Vertigo Förlag.
Carlsson, Ch. (2013). " Processes of Intermittency in Criminal Careers: Notes From a Swedish Study on Life Courses and Crime. Journal of Research on Crime and Delinquency Vol. 57 No. 8
Carlsson, Ch. (2013): Masculinities, Persistence, and Desistance, Criminology, Vol 5, No 3, pp. 661 - 693.
Sarnecki, J. & Sivertsson, F. (2013): Att bryta en kriminell livsstil. Norrköping: Kriminalvården.
Kommande:
Carlsson, K-M. & Pettersson, L. (2014). "När har man sonat sitt brott? Fortsatta konsekvenser av fängelsestraff i Sverige." Skickas in till Punishment & Society 2014.
Sarnecki, J. (2014): Introduktion till kriminologi, upplaga 3 kapitel 13 m.m. Lund: Studentlitteratur.
Sarnecki, J (2014). "Should Criminologists Shift Their Focus Away from Juvenile Delinquency?" Journal of Research on Crime and Delinquency.
Sivertsson, F, och Carlsson, Ch. (2014) "Continuity, Change, and Contradictions: Risk and Agency in Criminal Careers to Age 59." Revised manuscript submitted to Criminal Justice & Behavior.
Carlsson, Christoffer. (2014): "The ambivalence of desistance." In Arjan Blokland and Victor van der Geest. European handbook of criminal careers and life-course criminology. New York: Springer
Pettersson, Lotta, & Carlsson, Christoffer. (2014) "Sex, drugs, and masculinities: a life-course perspective." In Ingrid Lander, Signe Ravn, and Nina Jon. Masculinities in the criminological field: control, vulnerability, and risk-taking. London: Ashgate
Johansson, J. (2014): En jämförelse mellan institutionsplacerade svenskars och invandrares brottskarriärer under livsförloppet. En 15p Uppsatts Kriminologiska institutionen. Stockholms universitet.
Carlsson, Ch. (2014): Continuities and Changes in Criminal Careers. Doktorsavhandling i kriminologi. Stockholms Universitet. Kriminologiska institutionen. (Disputationsdag 14 04 25)
Sarnecki, J. & Carlsson, Ch. (2015): Introduction to Life Course Criminology, Sage.
Konferenser
Resultat från projektet har presenterats bl.a. på
Annulal Mittings of American Society for Criminology 2010, 2011, 2012 och 2013
Stockholm Criminology Symposium 2010, 2011, 2012 och 2013
Samt ett antal andra konferenser.