Antoaneta Granberg, Institutionen för språk och litteratur, Göteborgs universitet

2009-2014

Projektets syfte har varit att möjliggöra och främja forskning inom slavisk kultur-, litteratur- och språkhistoria genom utarbetandet av digitaliserade beskrivningar av kyrilliska handskrifter och äldre tryckta böcker vid svenska bibliotek och arkiv. Projektet har även syftat till att skapa en nationell katalog genom en öppen databas med systematiserad och standardiserad elektronisk information om äldre kyrilliska samlingar av betydelse för den internationella forskningen.

Projektets resultat

Projektet genomfördes i två etapper: inventering och beskrivning av materialet. Kartläggningen av befintliga handskrifter och äldre tryck genomfördes först i projektplanens 15 repositorier. Därefter utökades kartläggningen till ytterligare 35 repositorier vilka bedömdes kunna ha material av intresse för projektet. Totalt undersöktes 50 repositorier på 25 orter; i 33 av dessa hittades relevant material. Flera tidigare okända handskrifter, handskriftsfragment och gamla tryck upptäcktes, och projektet innehåller nu beskrivningar av 101 kompletta handskrifter; 118 fragment (varav 107 pergamentfragment) från totalt 56 olika handskrifter (varav 51 pergamenthandskrifter); 421 exemplar av äldre tryck från 305 kyrilliska och 15 glagolitiska utgåvor. Av de 107 pergamentsfragmenten var 16 tidigare okända och ytterligare tre förkomna under 1900-talet. Av de 51 rekonstruerade pergamentshandskrifterna var 5 tidigare okända medan ytterligare en tillkom genom att två tidigare sammanförda fragment nu hänförs till två olika handskrifter. De nya fynden utgör ett väsentligt bidrag till slavistiken då antalet bevarade östslaviska pergamentshandskrifter är relativt begränsat.

Det förberedande arbetet med projektet avslöjade en viktig serie sällsynta och delvis unika världsliga ryska 1700-talssmåtryck spridda i Riksarkivets Extraneasamling. Dessa c:a 450 ettbladstryck liksom ett stort antal tidiga "civil print"-tryck har av tidsskäl inte hunnit beskrivas inom ramen för projektet, och merparten togs heller inte med i den preliminära inventeringen 2010. De kommer förhoppningsvis att generera nya forskningsprojekt.

Totalt har inom projektet analyserats 293 vattenmärken från 35 olika typer. C:a 20 av dessa var tidigare okända, men 10 har kunnat dateras och de publiceras nu för första gången. Även ny, hittills okänd ornamentik i framförallt kyrilliskt 1600-talstryck har kunnat uppmärksammas och beskrivas i databasen.

För inmatning av alla uppgifter skapades i början av projektet arbetsdatabasen "SVEKYR". Redigerade data ur "SVEKYR" utgör grunden för den publika databasen Cyrillic and Glagolitic Books and Manuscripts in Sweden (CGS), som innehåller beskrivningar av handskrifter, handskriftsfragment, exemplar av gamla tryck och utgåvor av gamla tryck, ett hundratal bilder av de mest intressanta handskrifterna och handskriftsfragmenten, information om samlingarna, principer för beskrivningarna, lista över referenser, lista över förkortningar, lista över repositorier, lista över vattenmärken, principer för analys av vattenmärken. En preliminär version av databasen CGS finns för närvarande på Göteborgs universitets server, arbete pågår för att hitta en mer permanent placering.

En av projektets spin-off-effekter är att flera av de beskrivna böckerna fått helt nya poster i LIBRIS och därmed blivit mer synliga. Några av böckerna som ingår i projektet har också digitaliserats eller håller på att digitaliseras av respektive bibliotek. Nya placeringar (hyllsignum) har tillkommit för böcker som tidigare varit utan placering. Under arbetets gång har vikten av att identifiera och konsultera s.k. digitala surrogat av andra exemplar av de i Sverige representerade utgåvorna blivit allt tydligare. Den ökande tillgången på sådana surrogat, liksom till kataloger och kataloguppgifter på internet, har varit till ovärderlig hjälp vid beskrivningsarbetet, och har aktualiserat några av de förändringar som kulturarvsdigitaliseringen medför: det är inte längre rimligt att beskriva konkreta tryckta böcker som isolerade objekt utan hänvisning till de bokhistoriska nätverk som de ingår i.

Utöver det gemensamma vetenskapliga samarbetet inom projektet har de fyra projektdeltagarnas insatser i stora drag fördelats på följande sätt:

Antoaneta Granberg har huvudsakligen beskrivit tryckta böcker, sammanlagt 284 exemplar av 225 utgåvor, samt två handskrifter; hon har redigerat presentationen av "uniform title", referenslistan, listan över förkortningar; hon har redigerat beskrivningarna av vattenmärken. I sin egenskap av projektledare har Granberg även ansvarat för samordningen av arbetet och för administreringen av projektet.

Projektet har för Alexander Pereswetoff-Morath resulterat i 99 beskrivningar av arkivenheter med östslaviska pergamentsfragment av 45 preliminärt rekonstruerade handskrifter. Totalt är nu 51 kyrkoslaviska pergamentshandskrifter i fragment kända i svenska samlingar. Pereswetoff-Morath har också författat 7 fullständiga beskrivningar av 1700-1800-talstryck och 8 korta beskrivningar av handskrifter och gamla tryck.

Irina Lysén har beskrivit 92 handskrifter och 18 rullar och handskriftsfragment och hon har utarbetat principerna för återgivningen av inskriptioner. Nästan alla vattenmärken i handskrifterna har avritats av Lysén med hjälp av lysplatta och de har analyserats av Mirja Varpio. Vattenmärkeskopiorna överlämnas till respektive bibliotek för att användas i framtida bokhistoriska undersökningar.

Per Ambrosiani har huvudsakligen beskrivit tryckta böcker, sammanlagt c:a 120 exemplar av c:a 75 utgåvor. Han har också lagt ner mycket arbete på att designa och utveckla den arbetsdatabas som har använts för inmatning av alla uppgifter, vilket har inneburit stora krav på strukturtänkande och förståelse för skillnaden mellan textbaserade och databasbaserade beskrivningsmodeller.

Projektet har diskuterats vid två konferenser/workshops:

1. En workshop för diskussion av teoretiska och metodologiska frågor samt redovisning av resultaten av inventeringen av svenska repositorier (Kungliga biblioteket, Stockholm, 20 januari 2011).

2. En internationell konferens "Cyrillic and Glagolitic Manuscripts and Early Prints in Sweden" för spridning och diskussion av projektresultaten (Norska universitetscentret, S:t Petersburg, 13-14 februari 2014).

Oförutsedda tekniska och metodiska problem

Vissa tryck har visat sig vara svåra att identifiera, då de varit mycket sällsynta och därmed inte beskrivna i befintliga kataloger. Konsulterade kataloger och beskrivningar har också i flera fall visat sig vara ofullständiga eller felaktiga, vilket har komplicerat beskrivningsarbetet.

Arbetet med och valet av terminologi för beskrivningarna innebar flera svårigheter då tidigare relevant forskning är författad på en rad olika språk, med kraftigt skiljaktig vetenskaplig terminologi: bulgariska, engelska, franska, ryska, serbiska, svenska, tjeckiska, tyska, ukrainska, vitryska, etc. Projektet följer anglosaxisk terminologi då alla beskrivningar av materialet görs på engelska.

De praktiska problemen med att arbeta med fragment av en och samma handskrift i olika repositorier visade sig större än väntat, då den fysiska jämförelsen försvåras och görs osäkrare. Problemen underströks av att Kungliga biblioteket inte har tillåtit forskare att själva fotografera äldre material. Inte heller de metodologiska problemen med att utifrån en databas skapa en samlad beskrivning av handskrifter med delar i ett flertal arkivenheter och blad ur ett enskilt lägg i olika städer, gick att förutse. Tidsåtgången för arbete i arkiv, där handskrifter och fragment ofta inte bildar bibliografiska enheter, utan stora mängder material måste gås igenom för identifikationen av intressanta poster, visade sig också ha underskattats.

Trots flera försök att få tillstånd av Kungliga biblioteket för undersökning av för dateringen vitala vattenmärken, nekades detta. Därför är beskrivningarna av dessa böcker inte kompletta och databasens dateringar mycket ungefärliga.

Tiden för färdigställandet av beskrivningarna visade sig vara underdimensionerad i förhållande till material och fastställd mall. Materialet blev under projektets gång betydligt större genom nya viktiga fynd i alla kategorier. Dessutom är många av handskrifterna så voluminösa att det krävdes mer tid än planerat för att åstadkomma godtagbara beskrivningar.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Det aktuella projektet behandlar äldre böcker som tidigare i Sverige varit tämligen bristfälligt beskrivna - svenska experter på bokhistoria och beskrivning av äldre böcker besitter endast i undantagsfall nödvändig språkkompetens för tillfredsställande beskrivning av kyrilliska och glagolitiska böcker. Projektet vidgar därför väsentligt materialets framtida tillgänglighet för forskning, även utanför ett slavistiskt sammanhang. Projektet har resulterat i en genomgång av äldre forskning om slaviska pergamentsfragment i Sverige, och nya fördelningsmönster har avslöjats. Detta har skapat nya möjligheter för att förstå dagens samlingars tillkomst, framför allt under 1600-talet och under perioden c:a 1840-1930. En samlad analys av fragmentens kamerala inskrifter samt en ökad förståelse för hur fragmenten historiskt användes som omslag på 1600-talet tillåter nya frågor om under vilka omständigheter och från vilka områden pergamentsfragmenten hamnade i Sverige. Framtida paleografiskt arbete, vilket möjliggörs av projektet, kommer här att ge viktiga korrektiv. Utöver att vidga vår förståelse för kulturella processer låter utforskandet av dessa problem oss också identifiera samlingar där vidare fragment kan finnas.

Arbetet med materialet har slutligen också öppnat för allmänna bokvetenskapliga forskningsfrågor som t.ex. klassifikation av språktillhörighet och skriftsystem i olika bibliografiska beskrivningsmodeller.


Länk till projektets hemsida: http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/digitala-beskrivningar/

Publikationer

1)

Note: All descriptions of manuscripts and early printed books are published electronically in the database and they have not been placed in the list below.

Granberg, A., P. Ambrosiani, I. Lysén, & A.I. Pereswetoff-Morath. Preliminary Inventory of Slavic Cyrillic and Glagolitic Manuscripts and Early Printed Books in Sweden (= Cyrillica Suecana. Publications from the project Digitalised descriptions of Slavic Cyrillic manuscripts and early printed books in Swedish libraries and archives, 1). Göteborg 2010. [https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/23786].

Ambrosiani, P. & A. Granberg. “Slavonica Glagolitica and Cyrillica in Swedish Repositories. The Project Digitalised Descriptions of Slavic Cyrillic Manuscripts and Early Printed Books in Swedish Libraries and Archives”, Slovo. Journal of Slavic Languages and Literatures, 51 (2010), pp. 107–113.

Granberg, A. & P. Ambrosiani. “Digitaliserade beskrivningar av slaviska kyrilliska handskrifter och äldre tryckta böcker vid svenska bibliotek och arkiv.” In: 18 Nordiska slavistmötet. Abstracts. Tammerfors universitet. 2010, p. 30.

Granberg, A. & P. Ambrosiani. “Electronic descriptions and cataloguing of Slavic manuscripts and early printed books in Swedish repositories”. In: ICCEES VIII World Congress 2010. Abstracts. Stockholm: The Swedish Society for the Study of Russia, Central and Eastern Europe and Central Asia. 2010: pp. 107-108.

Ambrosiani, P. “Slaviska språk i en hyllningsbok till Gustav III”, Slovo. Journal of Slavic Languages and Literatures, 53 (2012), pp. 7–28.

Pereswetoff-Morath, A. I. “Klinckowströms samling: Stafsunds slotts och Kungliga bibliotekets kyrkoslaviska pergamentsamlingar och deras tillkomst”. Slovo. Journal of Slavic Languages and Literatures, 54 (2013), pp. 114–132.

Ambrosiani, P. “Recent Cataloguing Projects of Slavic Manuscripts”. Forthcoming i Paola Buzi et al. (red.): COMSt Handbook.

Ambrosiani, P. “JAGLABA, MRAVENEKČ, GROMGADTDOS: Cyrillic Words in Leonhard Thurneysser’s Melitsah (Berlin, 1583)”. Forthcoming.

Ambrosiani, P. ”Recently Identified Cyrillic Incunabula in Sweden”. Forthcoming.



2) Conference papers

Antoaneta Granberg & Per Ambrosiani: “Digitaliserade beskrivningar av slaviska kyrilliska handskrifter och äldre tryckta böcker vid svenska bibliotek och arkiv”. Göteborgs universitet, Institutionen för språk och litteraturer, 25 februari 2009.

Antoaneta Granberg, Irina Lysén & Per Ambrosiani: “Att dokumentera handskrifter”. Nationellt möte om språkhistoria, Uppsala universitet, 16–17 april 2010.

Antoaneta Granberg & Per Ambrosiani: “Electronic Descriptions and Cataloguing of Slavic Manuscripts and Early Printed Books in Swedish Repositories”. ICCEES VIII World Congress, Stockholm, juli 2010.

Per Ambrosiani & Antoaneta Granberg: “Digitaliserade beskrivningar av slaviska kyrilliska handskrifter och äldre tryckta böcker vid svenska bibliotek och arkiv”. Artonde nordiska slavistmötet, Tammerfors, augusti 2010.

Per Ambrosiani: “Recent Cataloguing Projects of Old Slavonic & Old Russian Manuscripts”. COMSt (Comparative Oriental Manuscript Studies) workshop: Cataloguing Projects of Oriental Manuscripts: Evolution of Descriptive Criteria, Uppsala universitet, 22–23 september 2010.

Per Ambrosiani: “Nyupptäckta slaviska inkunabler i Sverige”. Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, Språkstudiers forskningsdagar 2010, 18 november 2010.

Per Ambrosiani: “Nyidentifierade kyrilliska och glagolitiska äldre tryckta böcker i Sverige”. Umeå universitetsbibliotek, 8 december 2010.

Per Ambrosiani: “Reinventing the wheel? The relationship between the new project and already existing descriptions of Cyrillic and Glagolitic early printed books in Sweden”. Kungliga biblioteket, Stockholm, Projektet Digitaliserade beskrivningar av slaviska kyrilliska handskrifter och äldre tryckta böcker vid svenska bibliotek och arkiv: workshop, 20 januari 2011.

Alexander Pereswetoff-Morath: “Borderline Cases. The Unexpected Treasuries of Russian Eighteenth-Century Government Flyers and the Untraceable Outpourings of Bureacracy and War. Where Does the Project End?” Paper read at the workshop Digitaliserade beskrivningar av slaviska kyrilliska handskrifter och äldre tryckta böcker vid svenska bibliotek och arkiv. Stockholm, 20 January 2011.

Per Ambrosiani: “Gdě radost' i vesel'ja slavit věrno – slaviska språk i en hyllningsbok till Gustav III”. Uppsala universitet, Slaviska seminariet, 10 oktober 2011.

Per Ambrosiani: “Svenska resenärer i 1700-talets Rom: Jacob Jonas Björnståhl och ’Typographia polyglotta’”. Lunds universitet, Språk- och litteraturcentrum, 24 november 2011.

Per Ambrosiani: “‘Typographia polyglotta’ och Sverige: slaviska språk i en hyllningsbok till Gustav III”. Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, Språkstudiers forskningsdagar 2011, 1 december 2011.

Per Ambrosiani: “Skandinavsko-russkie jazykovye kontakty XVII veka”. Konferensen Drevnjaja Rus´ i germanskij mir v filologičeskoj i istoričeskoj perspektive, Institut slavjanovedenija RAN, Moskva, 13–14 juni 2012.

Per Ambrosiani: “Språknamn, språk och skrift – exemplet ’illyriska’”. Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, Språkvetenskapliga seminariet, 25 september 2012.

Per Ambrosiani: “Ett bortglömt europeiskt kulturarv? Glagolitiska tryckta böcker i svenska bibliotek” (posterpresentation). Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, Språkstudiers forskningsdagar 2012, 29 november 2012.

Antoaneta Granberg: “Nya uppteckter rörande slaviska kyrilliska tryck fore 1800, som bevaras i svenska repositorier”. Forskardagen vid Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet, 20 december 2012.

Alexander Pereswetoff-Morath: “The Slavonic Fragments: Old Research and New”. Paper read at the Nordic Conference on Medieval Book Fragments. Stockholm, 21–22 May 2013.

Alexander Pereswetoff-Morath: “Klinckowström, Miklošič och andra. De svenska kyrkoslaviska pergamentsfragmenten under 1800-talet”. Föredrag vid det nittonde nordiska slavistmötet. Bergen, 7–11 August 2013.

Per Ambrosiani: “Skrift och ljud i slavisk historisk språkforskning”. Stockholms universitet, Språkhistoriska seminariet, 4 december 2013.

Antoaneta Granberg: “Cyrillic Early Printed Books in Swedish Libraries: Investigation and New Data”. Konferensen Cyrillic and Glagolitic Books in Sweden, S:t Petersburg, 13–14 februari 2014.

Irina Lysén. “The Creation of Slavonic Manuscript Collections in Swedish Libraries and Archives and Their Description” (Формирование собраний славяно-русских рукописей в книгохранилищах Швеции и их описание). Konferensen Cyrillic and Glagolitic Books in Sweden, S:t Petersburg, 13–14 februari 2014.

Per Ambrosiani: “Types of Books and Types of Records: The New Database of Cyrillic and Glagolitic Books and Manuscripts in Sweden”. Konferensen Cyrillic and Glagolitic Books in Sweden, S:t Petersburg, 13–14 februari 2014.