Exkludering och aktivering: Utbildning och arbetsmarknadspolitik som verktyg mot utslagning på arbetsmarknaden i Sverige och övriga Norden

Olof Bäckman, Institutet för framtidsstudier

2009-2014

Projektets övergripande syfte har varit att undersöka de implikationer globaliseringen haft för arbete, inkomst och social exkludering för framför allt personer med en svag position på arbetsmarknaden. Särskilt fokus har riktats mot ungdomar, lågutbildade och migranter. Dessa grupper, som traditionellt haft svårare att finna fotfäste på arbetsmarknaden tycks nu ha blivit än mer sårbara. Det finns dock starka indikationer i tidigare forskning på att graden av utsatthet för sårbara grupper till stor del beror på hur samhällets institutioner är utformade. De institutioner som kan antas ha störst betydelse för chanser på arbetsmarknaden är utbildningssystem och aktiv arbetsmarknadspolitik.

De nordiska länderna har många likheter men skiljer sig också åt i vissa avseenden både vad gäller utbildning och aktiv arbetsmarknadspolitik. Jämförelser mellan dessa länder kan därmed hjälpa oss förstå hur just dessa institutionella skillnader påverkar människors livschanser. Den kanske mest uppenbara skillnaden mellan de nordiska länderna är det stora inslaget av lärlingsutbildning i den norska och den danska gymnasieskolan jämfört med hur det ser ut i Sverige och Finland där yrkesutbildningen länge varit främst skolbaserad. Dessutom finns också intressanta skillnader i hur den aktiva arbetsmarknadspolitiken är utformad.

Projektet har utnyttjat de omfattande registerdata som finns tillgängliga för forskning i de nordiska länderna och ägnat förhållandevis stor andel av tiden till att skapa tillförlitliga och jämförbara indikatorer med hjälp av dessa data. Den svenska forskargruppen (Olof Bäckman, Tomas Korpi och Renate Minas) har under hela projekttiden haft ett nära samarbete med forskare i Danmark (Vibeke Jakobsen, Köpenhamn), Finland (Eva Österbacka, Åbo) och Norge (Espen Dahl, Oslo och Thomas Lorentzen, Bergen).

Projektets tre viktigaste resultat

Ett viktigt forskningspraktiskt resultat av projektet är utvecklingen av den så kallade SELMA-modellen vilken syftar till att med hjälp av registerdata på individuell nivå mäta graden av arbetsmarknadsanknytning på ett sätt som går att jämföra mellan de fyra nordiska länder som ingått i projektet (Danmark, Finland, Norge och Sverige). Modellen har använts i flera av projektets studier och validitetstestas i en bilaga till (5) i publikationslistan. Bland annat visar modellen på små skillnader mellan länderna i andelen unga med mycket svag anknytning till arbetsmarknaden och som inte heller studerar. Detta resultat står i skarp kontrast till de skillnader vi ser om vi jämför officiella ungdomsarbetslöshetssiffror.

Ett annat viktigt resultat som knyter an till detta är att sättet att organisera yrkesutbildning på gymnasienivå inte tycks ha någon betydelse för risken för exkludering bland de som hoppar av sin utbildning. Exkluderingsrisken i denna grupp är högst i Norge (i synnerhet för kvinnor) och lägst i Sverige. Den låga risken för avhoppare i Sverige förklaras i stor utsträckning av att avhoppare här i större utsträckning än i de andra länderna tar upp sin utbildning igen och dessutom lyckas genomföra den. Vuxenutbildningens funktionssätt tycks spela en särskilt viktig roll härvidlag.

I våra jämförande studier av immigranters chanser på arbetsmarknaden i Danmark, Norge och Sverige framgår att den mer restriktiva invandringspolitiken i Danmark med bl.a. reducerade socialbidragsnivåer för immigranter visserligen tycks ha lett till en något högre anknytningsgrad till arbetsmarknaden bland icke-västliga immigranter, men den sysselsättningsökning som skett har nästan uteslutande ägt rum inom mycket lågt betalda arbeten och/eller i kortvariga arbeten, vilket i sin tur lett till att inkomstojämlikheten i de lägre inkomstskikten ökat markant i Danmark.

Nya forskningsfrågor

De höga nivåerna på skolavhopp och dess relativt sett mer allvarliga konsekvenser som vi finner i Norge reser en mängd frågor. Flöden mellan olika utbildningsinriktningar är exempelvis stort i Norge, troligen större än i de andra länderna, och vad detta har för betydelse för såväl risken för avhopp som dess konsekvenser har vi inte kunnat analysera i detta projekt.

Det är framför allt den höga risken för exkludering bland kvinnliga avhoppare som driver den norska utvecklingen och vad detta beror på har vi inte kunnat finna något svar på inom ramen för projektet.

De goda chanserna för svenska avhoppare att undvika exkludering tycks, som nämnts, till stor del förklaras av att den svenska vuxenutbildningen varit framgångsrik med att erbjuda en andra chans till de som misslyckats i gymnasieskolan. Vad de senaste 7-8 årens nedskärningar inom den kommunala vuxenutbildningen betytt för denna förmåga har vi inte kunnat analysera inom projektet eftersom våra data inte sträckt sig tillräckligt långt fram i tiden.

En annan dimension som skulle behöva belysas ytterligare är de långsiktiga konsekvenserna av de institutionella skillnaderna och reformerna. Hur ser de fortsatta arbetsmarknadskarriärerna ut för de forna studenterna i de fyra länderna, och hur utvecklar sig enskilda invandrares anknytningsgrad till arbetsmarknaden efter de olika reformerna i början av 2000-talet? Detta är frågor som diskuterats mycket inom projektgruppen men som på grund av tid/resursbrist inte kunnat besvaras.

Det här framstår som viktiga framtida forskningsfrågor som bör analyseras komparativt. Registerdata för att undersöka detta finns tillgängliga.

Projektets två viktigaste publikationer

Analysen om avhoppare från yrkesutbildning finns publicerad i Institutets för framtidsstudiers arbetsrapportserie under titeln "Dropping out in Scandinavia. Social Exclusion and Labour Market Attachment among Upper Secondary School Droupouts in Denmark, Finland, Norway and Sweden". En omarbetad version av denna rapport är inskickad till en internationell tidskrift. En till svenska översatt och populariserad version kommer under våren 2014 att publiceras i en antologi om yrkesutbildning.

I en rapport till Nordiska Ministerrådet - "Att möta globaliseringen. Utbildning, aktivering och social exkludering i Norden" - sammanställs och syntetiseras alla studier som genomförts inom ramen för forskningsprojektet och ställs i relation till annan forskning inom området. Rapporten färdigställs under våren 2014.

Spridningen av forskningsresultat har förutom publicering av artiklar och antologikapitel skett genom ett stort antal presentationer vid konferenser och andra offentliga sammanhang. Projektets medarbetare har under projekttiden föredragit resultat i Bamberg, Bergen, Berlin, Göteborg, New York, Köpenhamn, Oslo, Poznan, Stockholm och Umeå.

Publikationer

1.    Bäckman, O., V. Jakobsen, T. Lorentzen och E. Österbacka (2014) ”Early School Leaving and Labour Market Inclusion in the Nordic Countries” kommande i R. Halvorsen och B. Hvinden (red.) Youth, Diversity and Employment: Comparative Perspectives on Labour Market Policies, Cheltenham: Edward Elgar Publishing.
2.    Bäckman, O., V. Jakobsen, T. Lorentzen, E. Dahl och E. Österbacka (2011) “Dropping out in Scandinavia. Social exclusion and labour market attachment among upper secondary school dropouts in Denmark, Finland, Norway and Sweden”, Institutet för framtidsstudier, Arbetsrapportserie 2011:8.
3.    Bäckman, O., V. Jakobsen, T. Lorentzen, E. Österbacka och E. Dahl (2014) ”Avhopp från gymnasieskolan i Norden. Omfattning och konsekvenser”, kommande i A. Panican (red.) Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv? Stockholm: Dialogos.
4.    Jakobsen, V., T. Korpi och T. Lorentzen (2014) ”How immigrants fare in the labour market and across the income distribution in the Scandinavian countries.” Manuskript.
5.    Korpi, T., O. Bäckman och R. Minas (2014) Att möta globaliseringen. Utbildning, aktivering och social exkludering i Norden, kommande, Forskningsrapport, Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
6.    Korpi, T., V. Jakobsen, T. Lorentzen och E. Österbacka (2014) “Decomposing earnings inequality in Nordic countries.” Manuskript.
7.    Korpi, T. V. Jakobsen och T. Lorentzen (2014) ”Earnings volatility in Nordic countries.” Manuskript.
8.    Minas, R., O. Bäckman, V. Jakobsen, T. Korpi, T. Lorentzen och T. M. Kauppinen (2014) “Rescaling inequality? Welfare reform and local variation in social assistance payments” kommande i K. Farnsworth, Z. Irving och M. Fenger (red.) Social Policy Review 26. Analysis and Debate in Social Policy 2014. Bristol: Policy Press.