Projektet syfte är en brett upplagd studie över den svenska pojkboken och den ungdomsroman som följt i dess spår, med särskilt fokus på konstruktionerna av pojken och med utgångspunkt i teorier hämtade från samtida mansforskning. Syftet har varit det samma under hela projekttiden, däremot har materialurvalet förändrats. Att utgå från både pojkboken och ungdomsboken visade sig bli ohanterligt, dels vad gäller den stora textvolym det skulle innebära, dels den långa tidsrymd som då skulle behandlas. En undersökning som denna, av den textkorpus som från början var tänkt, är inte möjlig att genomföra under den stipulerade tiden. Det finns också en risk att den skulle bli för "urvattnad", det vill säga mer redovisande och deskriptiv och inte så analytiskt djuplodande som var projektets syfte. Dessutom torde en undersökning av ungdomsbokens förhållande till pojkboken utifrån olika maskulina frågeställningar utgöra en studie i egen rätt (som då delvis kan ta avstamp i de resultat som denna studie i den svenska pojkboken resulterat i.)

Projektet tre viktigaste resultat är dels att undersökningen har visat att det på flera sätt rör sig om en relativt tydlig och enhetlig svensk pojkboksepok, dels att en övervägande del av böckerna handlar om pojkar i yngre tonåren som kan beskrivas som milda vildar och dels att dessa pojkar på olika sätt skrivs fram som "svenska", bland annat genom att ställas mot andra etniska konstruktioner.
Med utgångspunkt i olika paratextuella markeringar visar min inventering att det rör sig om cirka 700 titlar som kan benämnas pojkböcker. Tidsmässigt sträcker sig epoken från 1890-talet fram till mitten av 1950-talet, med två relativt tydliga volymmässiga stegringar; en kring mitten av 1910-talet (då utgivningen ökar från en till två per år till ett tiotal) och en mot slutet av 1930-talet (därefter ligger utgivningen kring drygt tjugo per år). Efter 1950-talets mitt sjunker siffran drastiskt (de paratextuella markörerna försvinner nästan helt), ett något förvånande fenomen om man jämför med flickboken, där Theander (2006) visat att "etiketteringen" höll i sig långt in på 1960-talet. Vidare kan man konstatera att det är ett tiotal förlag som dominerar utgivningen samt att en grupp författare är synnerligen tongivande (av över 170 författare står de 25 mest produktiva för närmare hälften av titlarna). Noterbart är också att ytterst få av de titlar som gavs ut under epoken ges ut på nytt efter att epoken klingat av.

I händelsernas centrum står i de flesta fall pojkar i de yngre tonåren, det vill säga de är i samma ålder som den tänkta läsekretsen. Det blir således tydligt att författarna arbetade med ett identifikationsobjekt, karaktärer som läsarna kunde spegla sig i. De flesta av dessa karaktärer har konstruktionen av "the gentle savage" (den milde vilden), ett begrepp hämtat från anglosaxisk pojkforskning. Denna karaktär formerades i en diskurs som blir synlig i början av 1900-talet och där pojkens mer utlevande sida accepteras som en nödvändig och övergående fas ("slyngelåren"), en vild period (pojkdom) som ansågs nödvändig för att pojken skulle kunna utvecklas till man. Denna pojktyp, som etableras i den svenska pojkboken under 1910-talet, bryter drastiskt mot de dygdemönster som var dominerande i barn- och ungdomslitteraturen under 1800-talet. Den milde vilden skrivs också fram genom att ställas mot en rad mottyper, såsom morsgrisen (tillhör hemmets kvinnliga intimsfär), plugghästen (allierar sig med vuxenvärlden, förordar teori framför praktik), snobben (fåfäng, drar åt det kvinnliga och homosexuella), rötägget (vild utan att vara mild). Den milde vilden definieras också mot allt kvinnligt, både flickor och kvinnliga egenskaper.

Även om idén om den milde vilden var att han var universell och gick över klassgränserna, är en klar majoritet av pojkarna i de svenska pojkböckerna blonda, blåögda och från medelklassen. Pojkböckerna verkar i en etnocentrisk diskurs som frammanar en rasistisk, hierarkisk världsbild där de svenska pojkarna befinner sig högst upp. Pojkarna kontrasteras således inte bara mot "inhemska" mottyper och det kvinnliga, utan även mot andra etniciteter i en fallande skala. Längst ned befinner sig de svarta, vilka pojkarna främst träffar på under sina äventyr i Afrika. Men stereotyper kopplade till etnicitet och länder - inte sällan hämtade från en rasbiologiskt färgad vokabulär - drabbar i stort sett alla (asiater, sydeuropéer, araber, ryssar, amerikaner etc.). Pojkarna ställs även mot "det främmande" på hemmaplan, såsom judar, romer, resande och samer. När det gäller indianerna är dock förhållningssättet ambivalent, visserligen framställs dessa ofta som ociviliserade "rödskinn" men de uppbär samtidigt flera av de egenskaper som också tillskrivs den milde vilden, såsom just det vilda och närheten till naturen. Här finns således en tydlig analogi, vilken bland annat tar sig uttryck i en av pojkarnas vanligaste fritidsaktiviteter: indianleken.

Undersökningsmaterialets stora omfång erbjuder naturligtvis en lång rad intressanta "ingångar", varav denna undersökning endast utnyttjat ett fåtal. Men då detta är den första större studien av den svenska pojkboksepoken så är det framför allt två av undersökningens resultat som pekar ut två framåtriktande forskningsfrågor. Den första gäller pojkbokens förhållande till ungdomsboken. När det gäller den senare brukar man framhäva att denna främst har växt fram ur flickboken, men att den framför allt är en produkt av 1960- och 70-talens politisering av litteraturen. Men mot slutet av pojkboksepoken finner man en rad tecken som just pekar fram mot ungdomsboken. Den andra forskningsfrågan rör den etnocentriska världsbild som pojkboken förmedlar (och som gissningsvis har sin motsvarighet i övrig barn- och ungdomslitteratur under denna period) - även om denna bild mildras något mot slutet av epoken är den alltjämt närvarande. Det hade därför varit intressant att fortsätta framåt och undersöka var, när och hur en vändning sker inom den svenska barn- och ungdomslitteraturen. En forskningsfråga som projektet de facto har genererat rör de många skildringarna av Södermalm, där jag fått medel från två olika håll för att studera staden (Södermalm) som pojk- och äventyrsland.

Då projektet uteslutande ägnat sig åt svenskt material är förankringen mestadels nationell. Men helt klart kan resultaten vara av intresse vid en jämförelse med pojkboksgenren i andra länder, i synnerhet som den svenska pojkboken växte fram ur främst den anglosaxiska. Den förankring som finns är framför allt teoretisk, det gäller amerikanska teoribildningar kring pojken och pojkdomen, främst Kenneth B. Kidds idéer kring boylogy (där the gentle savage ingår) och E Anthony Rotundos teorier om en framväxande pojkkultur under 1800-talet, kopplad till specifika territorier: pojklandet. Med vissa justeringar har dess teorier visat sig vara fruktbara på svenskt material och undersökningen kan därmed ses som en svensk introduktion av dessa begrepp.

De forskningsinformativa insatserna utanför vetenskapssamhället gäller framför allt skapandet av och undervisandet i en fristående kurs om 7,5 hp som givits på kvällstid på Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet VT 2012, 2013 och 2014 ("Pojkboken i Sverige fram 1965"). Jag har också föreläst för den intresserade allmänheten, dels på Svenska barnboksinstitutet och dels på ett par folkbibliotek i Stockholmsområdet.

Projektets viktigaste publikation kommer att bli den monografi som finns i råmanus (förlagskontakt etablerad och utgivning planerad till 2015). Vid sidan av detta vill jag lyfta fram två av de sju artiklar som tillkommit inom ramen för projektet. Den första är "Bättre rustad än de andra? Georgs manligblivande i Sigfrid Siwertz Mälarpirater" (i Tidskrift för litteraturvetenskap 2011:2). Dels behandlar artikeln en av de mest kända och inflytelserika svenska pojkböckerna och dels sätts här flera av undersökningens centrala begrepp i arbete (exempelvis pojklandet, den milde vilden, mottyper och klass). Den andra artikeln är "En mild vilde. Några nedslag i svensk pojkologi" (Fält i förvandling. Genusvetenskaplig litteraturforskning, 2013). Häri sätts teoribildningen kring boyology och the gentle savage in i en svensk kontext. Dels visas på de första exemplen på den milde vilden och hur bilden av honom etableras i den svenska pojkboken. Och dels ses det hela som en kamp mellan två diskurser: dels den "vinnande" pojkologin som den framträder i pojkboken och dels den "förlorande" kristet-moraliska (kyrkans) som dels söker anpassa sig och dels söker göra motstånd.

Publiceringsstrategin under projekttiden har varit att lägga fram papers vid olika konferenser, hålla föredrag vid olika seminarier och att publicera artiklar i peer review-granskade vetenskapliga tidskrifter och i antologier.
Jag har deltagit med paper vid tre olika konferenser: Nordisk forskarkonferens om barn- och ungdomslitteratur i april 2010 på Svenska barnboksinstitutet, Fält i förvandling - litteraturvetenskaplig genusforskning idag och i morgon i april 2011 vid Uppsala universitet och Svenska med didaktisk inriktning 10 i oktober 2012 vid Stockholms universitet. Jag har presenterat mitt projekt vid tre olika seminarier: Barn- och ungdomslitterära seminariet vid Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet hösten 2010, vid litteraturvetenskapliga seminariet på Kultur och medievetenskaper vid Umeå universitet december 2011 och vid forskningsnätverket CHILLL:s seminarium vid Linnéuniversitetet i februari 2014.
Under projektet har sju forskningsrelaterade vetenskapliga artiklar publicerats (se publikationslista), varav tre stycken finns fritt tillgängliga på internet.

Publikationer:
"Från mammas kjol till pappas like. Pojkdomens livslinje i äldre svensk barnlitteratur", Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet, red. Fanny Ambjörnsson & Maria Jönsson, Göteborg/Stockholm 2010 (22 s.) Makadam ISBN 978-91-7061-089-9

"Medelklassens buspojkar - en maskulinitetsstudie i Erik Pallins Pojkarna på Klasro", Aktuell nordisk barnlitteraturforskning/Nedslag i børnelitteraturforskning, specialnummer av Barnboken - tidskrift för barnlitteraturforskning, 2011:1 (17 s.) ISBN 978-91-974892-3-2
Länk: http://www.barnboken.net/index.php/clr/article/view/25/25

"Klart slut varulvstjut - den litterära pojkhumorn och exemplet Bert", Barnboken - tidskrift för barnlitteraturforskning, 2011:2 (23 s.) ISSN 0347-772X.
Länk: http://www.barnboken.net/index.php/clr/article/view/124/174

"Bättre rustad än de andra? Georgs manligblivande i Sigfrid Siwertz Mälarpirater", Tidskrift för litteraturvetenskap, 2011:2 (13 s.) ISSN 1104-0556
Länk: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/view/1751/1531

"'Ja e rö', förstår du!' - Hjalmar Wallanders skildringar av arbetarklasspojkar från 1920-talet", Litteraturens arbetare. En vänbok till Per-Olof Mattsson, red. Christer Johansson & Per Anders Wiktorsson, Lund 2012 (17 s.) ellerströms, ISBN 978-91-7247-322-5

"En mild vilde. Några nedslag i svensk pojkologi", Fält i förvandling. Genusvetenskaplig litteraturforskning, red. Eva Heggestad, Anna Williams & Ann Öhrberg, Möklinta 2013 (15 s.) Gidlunds, ISBN 978-91-78448838

"Jäntor, systrar och några skeva pojkar. Om flickan i den svenska pojkboken", Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen, red. Eva Söderberg, Mia Österlund & Bodil Formark, Malmö 2013 (23 s.) Universus Academic Ptess, ISBN 978-91-87439-03-2