I detta projekt har vi studerat olika aspekter av inkomsternas och förmögenheternas fördelning och mobilitet i Sverige och i andra länder.

1. Inkomst- och förmögenhetsfördelningens utveckling:
Förståelsen för hur den ekonomiska ojämlikheten påverkar och påverkas av det övriga samhället bygger i stor utsträckning på korrekta fakta och robust skattade tidstrender. Att mäta inkomstfördelningens utseende och dess förändring över tid har därför varit centralt för projektet.

Ett resultat från studiet av svenska toppinkomster är att kapitalinkomster, och särskilt realiserade kapitalvinster, spelar stor roll. I Roine och Waldenström (2012) går vi på djupet och analyserar mikrodata för att ta reda om om kapitalvinsterna är i huvudsak transitoriska, alltså kopplade till ett enskilt års försäljning och därför inte representativa för personens inkomst, eller om de i huvudsak går till personer som redan tjänar mycket. Vi finner att den senare förklaringen stämmer bäst.

Ett viktigt delprojekt är Roine och Waldenström (2015) i vilket vi presenterar en omfattande forskningsöversikt och ett antal synteser av inkomst- och förmögenhetsfördelningarnas utveckling i västvärlden sedan industrialiseringen på det tidiga 1800-talet. Vi beskriver de senaste årens forskning på området, vi sammanställer befintliga data och diskuterar problem i datakällor och beräkningsmetoder (alla data finns sammanställda på vår hemsida www.uueconomics.se/Handbook.htm). Vi går igenom fördelningen av inkomster och förmögenheter för olika länder och diskuterar därefter vilka förklaringsmodeller som stämmer bäst överens med de empiriska resultaten. Undersökningens huvudresultat är att den industriella revolutionen, vår tids mest betydande teknologiska strukturskifte, inte förefaller ha ökat inkomstojämlikheten.

Vi har också tagit oss an metoder för analysen av tidstrender och trendbrott i inkomstojämlikhet. I de flesta studier av olika länder har forskarna typiskt sett dragit slutsatser om trendbrott utifrån enkla observationer av data och synbara tidsmässiga förändringars tidsmässiga koppling till olika politiska eller ekonomiska händelser. Men i många fall är det svårt att skönja om ett trendbrott är robust, alltså statistiskt säkerställt, eller enbart en artefakt av forskarens personliga tolkning utifrån samtidiga politiska eller ekonomiska händelser. I Roine och Waldenström (2011) har vi därför tagit oss an frågan om trendbrott på ett annat sätt, nämligen att genom tidsserieekonometriska metoder skatta strukturella brott i tidsserierna för att på så vis se om de tidigare föreslagna trendbrotten är robusta eller inte. Vi använder metoder som är anpassade både för enskilda länder (univariata modeller) och grupper av länder (multivariata modeller). Resultaten lyfter fram ett fåtal episoder som verkligt formativa för inkomstojämlikhetens utveckling: de två världskrigen och det tidiga 1980-talet. Vi spekulerar kring orsakerna till dessa brott, och då särskilt 1980-talets politiska och institutionella omdaningar.

En fråga som diskuteras under lång tid bland ojämlikhetsforskare är hur nära den personliga inkomstfördelningen mellan hushåll ligger den funktionella inkomstfördelningen som visar kapitalets och arbetets andel av nationalinkomsten. Bengtsson och Waldenström (2015) studerar denna fråga genom att skapa ett nytt dataset som de konstruerat med vinstandelar för 19 länder över hela 1900-talet som kombineras med tidigare data över toppinkomster. De finner en mycket stark korrelation över tid, men även att den har varierat mellan olika tidsperioder. Detta kan kopplas till samhällsförändringar i institutioner, teknologi och politik.

Förmögenhetsojämlikheten i Sverige har inte kunnat studeras efter att förmögenhetsskatten avskaffades år 2007. Lundberg och Waldenström (2015) använder registerdata över kapitalinkomster och -utgifter för att kapitalisera individuella förmögenheter och sedan beräkna ojämlikheten med hjälp av dessa. Studien utvärderar även kapitaliseringsmetoden genom att jämföra

2. Intergenerationell mobilitet och betydelsen av ärvt kapital:
Som vi uttryckte i vår projektansökan är det inte enbart den tvärsnittliga fördelningen av inkomster och förmögenheter som är av intresse, utan mobiliteten i dessa fördelningar. Särskilt viktig för tolkningen av ojämlikhet anses den intergenerationella mobiliteten vara, alltså familjebakgrundens betydelse för en individs ekonomiska framgång.

Vårt projekt har genomfört flera undersökningar av denna fråga. I Björklund, Roine och Waldenström (2012) studerar vi hur mobiliteten mellan fäder och deras söner ser ut i den svenska inkomstfördelningen när vi tar särskild hänsyn till om fäderna befinner sig i botten, mitten eller den absoluta inkomsttoppen. Vi använder registerdata för att studera om korrelationerna mellan generationer skiljer sig när vi beaktar enbart arbetsinkomster och när vi beaktar totalinkomster, där vi lagt till kapitalinkomster. Vi finner att korrelationen stiger (dvs rörligheten sjunker) när vi rör oss uppåt i inkomstfördelningen och blir mycket hög för fäder i den absoluta inkomsttoppen. När vi jämför de olika inkomstbegreppen ser vi att detta mönster är tydligast för totalinkomster medan ökningen är marginell i arbetsinkomster. Kapitalinkomsternas betydelse förefaller alltså vara central. När vi tittar ännu närmare på data ser vi att mönstret är nära kopplat till förmögenhetsägande hos såväl dessa fäder som deras söner. Trots att vi inte direkt observerar gåvor eller arv i dessa data pekar mycket på att överföringar som dessa kan förklara den mycket låga rörlighet som vi finner i den svenska inkomsttoppen.

Vi har också studerat förmögenhetsöverföringar mellan generationer, en fråga som är betydligt svårare att studera i Sverige på grund av brister i data. De svenska taxeringsregistren innehåller enbart information om totala taxerade förmögenheter för mellan tre och tio procent av befolkningen vid olika perioder. Men en annan datakälla är ett Malmöbaserat material från 1930-talet där en hel generation tredjeklassare och deras föräldrar kartlades och där forskare i efterhand har kopplat på information om tredjeklassarnas barn och barnbarn. I Adermon, Lindahl och Waldenström (2015) har vi till dessa data samlat in ny information från stads- och landsarkiv om personernas taxerade förmögenheter och bouppteckningar vid olika tillfällen under 1900-talet. Materialet är således unikt. Vi finner att förmögenhetskorrelationen mellan generationer är i nivå med inkomstkorrelationen för samma population oavsett om man använder taxerad förmögenhet eller kvarlåtenskapen vid dödstillfället. Betydelsen av arv för studeras också. Dessa observeras i bouppteckningarna för två generationer och vi finner att ärvt kapital förklarar en mycket stor del, 50-75%, av förmögenhetskorrelationen. Detta resultat är det första i sitt slag och kan bli mycket betydelsefullt för vår förståelse av arvens ekonomiska betydelse.

Betydelsen av ärvt kapital studeras även i Ohlsson, Roine och Waldenström (2014), men då i ett aggregerat, makroekonomiskt perspektiv över de senaste tvåhundra åren. Med hjälp av nationella totaler för svenskarnas nettoförmögenhet, mortaliteten i befolkningen och relationen mellan förmögenheterna hos de som avlider och de som lever (vilken estimeras från olika mikrodatakällor) beräknas det aggregerade flödet av ärvt kapital från de som dör till de som lever kvar. Huvudresultatet är att de årliga arvsflödet, mätt som andel av nationalinkomsten var, historiskt högt – runt tio procent – under 1800-talet. Därefter sjönk dess storlek ned till hälften under efterkrigstiden, men sedan 1990-talet har det ökat igen till nästan de nivåer som noterades hundra år tidigare. Tidstrenden liknar den som Piketty funnit för Frankrike, men nivåerna är lägre i Sverige. Studien beräknar även andelen ärvda förmögenheter av hushållens totalförmögenhet och tidstrenden är likartad, med höga nivåer – runt 80 procent ärvt kapital – före 1910-talet och runt 50 procent sedan 1950.

Som en del av studiet av arv har projektet även arbetet med att sammanställa en ny historisk serie över den svenska nationalförmögenhetens utveckling sedan 1800-talet (Waldenström 2015a,b). Dessa data visar hur stora värden som privat och offentlig sektor ägt under olika perioder, vilken sammansättning förmögenheterna haft osv. Databasen kommer förhoppningsvis att kunna användas i forskning under många år framöver.

3. Beskattning av inkomst och kapital:
Frågan om hur inkomster och förmögenheters fördelning är nära kopplad till deras beskattning. Projektet har undersökt detta på olika sätt. Bengtsson, Holmlund och Waldenström (under publicering) använder svenska mikrodata för att dels beräkna skatteprogressivitetens utveckling och även i vilken mån den skiljer sig beroende på om inkomster och skatter mäts under ett kalenderår eller under en livstid (mätt som 42 års inkomster hos individer som kan följas så länge). Huvudresultatet är att livscykelprogressiviteten är betydlig lägre och att detta i hög grad beror på att låga inkomster är kortvariga.

Den långsiktiga utvecklingen av arvs-, gåvoskatten i Sverige från införandet 1885 till avskaffandet 2004 beskrivs och analyseras i Du Rietz, Henrekson och Waldenström (2015) och Henrekson och Waldenström (under publicering). Dessa studier är de första som tar ett helhetsgrepp på denna skatt, inklusive samtliga skattetabeller för olika typer av arvingar, värderingsregler och speciella bestämmelser gällande t ex livförsäkringar, familjeföretag mm. Studerar Utöver att beräkna skattens storlek för arv av olika slag och storlek söker författarna förklara utvecklingen. Vi finner att ideologiska motiv är viktig förklaring till de stora höjningarna av arvsskattesatserna 1934 och 1948, men att allt fler kryphål gjorde att skatten förlorade sin legitimitet och därför avskaffades 2004.

Fuest, Peichl och Waldenström (2015) beskattning av de företagsvinster i Europa och hur känsliga vinsterna är med avseende på skattens utformning. Studien undersöker även i vilken grad Thomas Pikettys förutsägelser om hur skillnaden mellan räntan och tillväxten påverkar förmögenhetsfördelningen har stöd i internationella historiska data, vilket den förefaller ha.

4. Ojämlikhetens hälsoeffekter:
Konsekvenserna av ojämlikhet är en viktig motivation för att studera inkomst- och förmögenhetsfördelningen. I boken Berg, Nilsson och Waldenström (2012) studeras ett specifikt utfall, nämligen individers fysiska och psykiska hälsa. Vi går igenom de mät- och metodproblem som föreligger, vilka effekter som kan tänkas finnas mellan ojämlikhet och hälsa samt vad den senaste forskningen på området säger. Det står klart att hundratals studier under 1970-90-talen inte lyckas besvara frågan på grund av bristfälliga data och metoder. De nyare studierna med mikropaneldata visar att ojämlikhet förefaller ha en egen, negativ effekt på individers välbefinnande, men effekten är mycket liten.