Karl Wärneryd, institutionen för nationalekonomi, Handelshögskolan, Stockholm

2009-2014

Projektets syfte har varit att teoretiskt undersöka den evolutionära stabiliteten hos uppfattningar som inte baserar sig på empiriska observationer, såsom religiösa uppfattningar. Under projektets gång har uppmärksamhet även kommit att ägnas mer allmänna frågor om rationellt beteende.

Inom nationalekonomin, och i dag även alltmer inom filosofin, menas med rationalitet att ha preferenser och uppfattningar och att givet dessa bete sig optimalt. Man skulle kunna kalla denna instrumentella idé om rationalitet för handlingsrationalitet. Men det finns också en annan betydelse av rationalitet, som kan sägas vara den mer traditionella: rationalitet som utnyttjande av förnuftet, det vill säga att dra logiska slutsatser från kända fakta. För att särskilja de två skulle man kunna kalla denna sorts rationalitet för uppfattningsrationalitet.

Den senaste tidens forskning inom experimentell ekonomi och beteendeekonomi har framför allt fokuserat på frågan om handlingsrationalitet är ett rimligt teoretiskt antagande, och i någon mån på huruvida avsteg från densamma har betydelsefulla implikationer för ekonomiska modellers prediktionsförmåga. Uppfattningsrationalitet har ägnats mindre uppmärksamhet.

Det råder inte nödvändigtvis någon motsättning mellan handlingsrationalitet och uppfattnings-irrationalitet. Inget hindrar oss från att tillämpa den ekonomiska teorins standardverktyg också på beteende som förefaller irrationellt i den bredare bemärkelsen. Emedan frågan sällan ställts inom nationalekonomin - gissningsvis därför att få har intresserat sig för ekonomiska förklaringar av innehållet i religiösa föreställningar - har man länge inom socialantropologin diskuterat huruvida man bör försöka ge vidskeplighet rationalistiska förklaringar. En del av det aktuella projektet har fokuserat på huruvida irrationella uppfattningar kan ha en strategisk funktion i sociala interaktioner.

Ett centralt resultat avser användandet av orakel, eller konsultering av det övernaturliga mer allmänt, som ett sätt att förbinda sig till vissa handlingsmönster. Under antiken kunde en kung vända sig till ett orakel för att besluta om han skulle starta krig eller inte. Den grekiske historikern Herodotos, som själv entusiastiskt förespråkade orakelanvändning, berättar bland annat om Krösus, Lydiens kung, som tolkade ett uttalande av oraklet i Delfi som en uppmaning till krig, vilket fick förödande konsekvenser för hans eget rike. De klassiska oraklen var ökända för sin tvetydighet, och detta verkar ha varit mycket av själva poängen.

En central spelteoretisk insikt är att det kan ha fördelar att förbinda sig till en viss strategi i strategiska interaktionssituationer. I uppsatsen "Religion, Ritual, and Randomization" (under bedömning hos en vetenskaplig tidskrift) undersöker jag implikationerna av att betrakta konsultering av orakel, eller av det övernaturliga mera allmänt, som en förbindelse till att använda en randomiserad strategi i en potentiell konfliktsituation med asymmetrisk information. Antag att ägaren av en resurs attackeras av en bandit som kräver en lösensumma. Liknande situationer kan inte ha varit ovanliga under de epoker då mänskligt beteende undergick naturligt urval. Antag att endast ägaren vet om resursen har positivt värde eller inte. Om vägran att betala lösensumman följs av direkt konflikt kommer banditens aggressionsvilja att bestämmas av hans uppfattning om resursens värde. I en spelteoretisk modell visar det sig att en ägare som har möjlighet att delegera beslutet om betalning eller vägran till en randomiseringsmekanism har fördel av att delegera. Detta tillåter honom att manipulera banditens uppfattning på ett optimalt sätt, och minskar jämviktssannolikheten för direkt konflikt. Ett sätt att åstadkomma sådan delegering är att offentligt anamma en religiös föreställning och att faktiskt tro på dess innehåll.

En annan funktion som religion kan ha är som en kognitiv struktur för att uppfatta omvärlden. En teori, som förknippas med Stewart Guthrie och andra, är att religion är en sorts antropomorfism, ett tillskrivande av mänsklig-liknande intentionalitet till naturfenomen. Idén är att mänsklig perception nödvändigtvis är av begränsad komplexitet. I en sofistikerad variant på Pascals trossats föreslår Guthrie att vår perception underlåter att skilja mellan intentionellt agerande och naturfenomen i situationer där misstag vore mest kostsamma.

Ta ett exempel från djurvärlden. Rödhakehanen blir aggressiv när den ser en annan hanes röda bröst. Ur ett evolutionärt perspektiv förklaras detta av konkurrens mellan hanar om honor att para sig med. Men rödhakehanen blir också aggressiv när den möts av andra röda föremål av motsvarande storlek, till exempel en röd vante som man viftar framför den. Givet att rödhakens förmåga att skilja mellan olika fenomen inte kan vara oändligt komplext är det mindre kostsamt att missta irrelevanta röda föremål för andra hanar än att underlåta att reagera på en faktisk konkurrent.

Inom ramen för det aktuella projektet har jag studerat perceptionsstrukturers (eller informationspartitioneringars, för att använda beslutteoretisk terminologi) evolutionära stabilitet givet att komplexitet är förknippat med fitnesskostnader (det vill säga att mindre grova partitioneringar är mer kostsamma ur evolutionärt perspektiv). Det existerar förvånande lite tidigare litteratur om detta problem. Uppsatsen "Optimal Pareidolia" (under arbete; tillsammans med Axel Bernergård) är avsedd som ett första steg i denna riktning.

Den relaterade uppsatsen "Observable Strategies" (under bedömning hos en vetenskaplig tidskrift) behandlar effekterna av att ha imperfekt information om motspelares strategier i ett spel. Jag visar att för varje icke-kooperativt 2-spelar-spel på normal form kan en informationsstruktur konstrueras så att varje möjlig och individuellt rationell utfallsprofil i det underliggande spelet kan uppnås i en Nashjämvikt i det utökade spelet.

Samtliga uppsatser från projektet förväntas så småningom publiceras i ledande ekonomiska tidskrifter.

Publikationer:

“Religion, Ritual, and Randomization,” working paper

“Optimal Pareidolia” (tillsammans med Axel Bernergård), working paper

“Observable Strategies,” working paper