Mellan disciplinering och självverksamhet: skillnader i växelundervisningens användning vid skolor för olika samhällsklasser i Sverige, ca 1820–1870
När det svenska utbildningssystemet tog form under 1800-talet skapades parallella skolformer för olika samhällsklasser. Här problematiseras de pedagogiska konsekvenserna av denna utveckling genom att uppmärksamma växelundervisningens tillämpning i Sverige. Dess undervisningsmetoder byggde på användandet av mer erfarna elever som biträden i undervisningen; ofta i kombination med exercisliknande undervisningsformer.
I såväl svensk som internationell forskning har växelundervisningen beskrivits som en metod som användes för kontroll och disciplinering av samhällets bredare befolkningslager. En närmare granskning av metodens tillämpning i Sverige visar dock att det även finns exempel på mer prestigefyllda utbildningar som också gjorde bruk av denna metod. Undervisningen präglades då i stället av självverksamhet och individualisering.
I den planerade studien kommer såväl undervisningen som de läroböcker som användes vid Nya elementarskolan och Hillska skolan i Barnängen att jämföras med bland annat verksamheten vid Växelundervisningssällskapets normalskola. Studiet av dessa skolor kommer sedan att ställas mot metodens plats i den pedagogiska debatten.
Syftet med studien är att visa hur framför allt klass kunde ha en avgörande betydelse för skolans praktiska arbete. I ett vidare perspektiv skulle denna studie av växelundervisningens tillämpning i Sverige även kunna ge ökad kunskap om mötet mellan pedagogiska idéer och den sociala miljö som skolans värld utgör.
Esbjörn Larsson, Uppsala universitet
2009-2015
1. Projektets syfte samt eventuella ändringar i syftet under projektperioden
Syftet med projektet har varit att visa på hur social klass haft en avgörande betydelse för skolans praktiska arbete och hur detta maktförhållande återspeglat sig inom växelundervisningen, en undervisningsmetod som tillämpades i Sverige under framför allt 1800-talets första hälft. Forskningsfrågorna har rört metodens införande i Sverige, betydelsen av social klass för metodens tillämpning, samt metodens eventuella förändring.
Projektet har i stora delar följt den projektplan som presenterades i ansökan, och de förändringar som gjorts har framför allt rört utvidgningar av projektets frågeställningar. Bland nya delar bör särskilt nämnas undersökningar av ekonomins betydelse för växelundervisningens införande samt växelundervisningens betydelse för spridningen av skrivundervisning.
2. Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
När det gäller projektets huvudfrågeställning, rörande den sociala klasstillhörighetens betydelse för metodens tillämpning, har denna aspekt studerats med utgångspunkt i tanken om olika styrningsrationaliteter, med stöd i Michel Foucaults perspektiv på makt. Till projektets absolut viktigaste resultat hör att det i stora delar kunnat bekräfta Foucaults bild av växelundervisningen som ett tydligt exempel på den disciplinering som växte fram under 1700- och 1800-talen. Flera nyansering har dock kunnat göras av Foucaults teori, och Foucaults framhållande av de disciplinära teknikernas kontinuitet har kunnat ifrågasättas, särskilt när det gäller metodens användning i sockenskolor. Där innebar växelundervisningens införande en många gånger abrupt övergång till ett disciplinärt sätt att ordna verksamheten.
Jämförelser mellan växelundervisningens tillämpning i fattig- och sockenskolor med hur den användes i apologistskolor och läroverk, vilka många gånger hämtade sina lärjungar ur högre samhällsklasser, visar också på hur samma undervisningsmetod kunde tolkas på helt olika sätt beroende på skolform. I stället för en strikt inrutad verksamhet kom växelundervisningen inom den lärda undervisningen att präglas av ett stort mått av frihet och ett överlämnande av ansvar åt lärjungarna själva. Grunden till dessa tydliga skillnader låg i en fundamental skillnad i synen på de olika skolformernas uppgift. Medan fattig- och sockenskolor skulle vaccinera mot omoral och befrämja flit skulle apologistskolor och lärdomsskolor väcka unga mäns inneboende förmågor, såsom förnuft, moraliska känsla och självverksamhet.
Närmare studier av växelundervisningens införande i Sverige har också på flera punkter kunnat korrigera den bild som tidigare forskning givit av metoden. En sådan är att växelundervisningen framför allt infördes på grund av ekonomiska skäl, eftersom metoden var avsedd för att undervisa mycket stora grupper av elever och därför gav möjlighet till besparingar. Projektet har dock kunnat visa att de ekonomiska argumenten hade en relativt undanskymd plats i den debatt som fördes i samband med metodens införande i Sverige. Vidare kan projektet genom studier av själva införandet av metoden visa att dess införande var förknippat med förhållandevis stora kostnader, eftersom metoden krävde ett skolhus med en gemensam undervisningssal för samtliga elever. Bristen på stora elevgrupper i det glesfolkade Sverige gjorde även det svårt att nå de stordriftsfördelar som man i tidigare forskning lagt vikt vid.
Det tredje resultatet från projektet som särskilt förtjänar att framhållas rör de förändringar i undervisningens innehåll som på många håll följde med växelundervisningens införande. I flera sockenskolor, men även i vissa fattigskolor, sammanföll växelundervisningens införande med att barnen vid sidan om läsundervisning även kom att undervisas i skrivning och matematik. Att denna förändring hade tydliga kopplingar till den nya undervisningsmetoden framgår bland annat av analyser av olika metodböcker, där exempelvis skrivundervisning framhålls som en del av växelundervisningen. Det som gör detta resultat så intressant är att det problematiserar den bild som tidigare forskning givit av skrivundervisningens spridning i Sverige, såsom något som snarast drevs av självägande bönders ökade behov av att vara skrivkunniga, och inte av etableringen av nya skolor.
3. Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Som nämns ovan är frågorna om ekonomiska argument för metodens införande och det förändrade undervisningsinnehållet är exempel på nya frågeställningar som projektet genererat.
En annan viktig fråga som genererats genom projektet rör växelundervisningens utfasning. Ett viktigt resultat för kommande studier i denna fråga är det faktum att växelundervisningen till synes ändrade karaktär under åren, från ett sammanhållet undervisningsprogram till en samling undervisningstekniker som kunde kombineras med andra undervisningsmetoder.
4. Projektet internationella förankring
I arbetet med projektet har kontakt tagits med Prof. Dr. Marcelo Caruso vid Humboldt-Universität, som lett ett större forskningsprojekt rörande växelundervisningens spridning över världen. Detta har bland annat resulterat i kapitlet "Mass Teaching without the Masses" i Carusos Changing Mass Teaching in the 19th Century (se punkt 6).
Vidare har resultat från projektet presenterats vid The European Social Science History Conference i Glasgow den 11-14 april 2012, där bland andra Prof. David Mitch (University of Maryland, Baltimore County) deltog som kommentator. Bland övriga internationella sammanhang kan nämnas workshopen The history of Schooling: politics and local practice i Uppsala den 8-10 juni 2011 [arrangerad med stöd av RJ: Dnr F10-1361:1] samt Femte nordiska utbildningshistoriska konferensen i Umeå den 26-28 september 2012.
5. Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Projektets resultat har berörts i populärvetenskapliga artiklar som publicerats i Kritisk Utbildningstidskrift (Krut) och Vägval i skolans historia. Därtill har arbetet inom projektet även redovisats i ett kapitel rörande social klass och utbildning i en lärobok för högre utbildning (Utbildningshistoria - en introduktion) samt i samband med P1:s Vetenskapsradion Historia (2011-11-10 "Myten om folkskolan").
6. Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa
Den publikation som på ett utförligt sätt redovisar projektet är monografin En lycklig mechanism. I fem empiriska kapitel behandlas projektets huvudsakliga resultat, såsom argumenten för växelundervisningens införande (kap. 2), införandets ekonomiska implikationer (kap. 3), det förändrade undervisningsinnehållet (kap. 4) samt skillnader i metoden användning i olika skolformer (kap. 5-6). Boken inleds även med en genomgång av skolväsendets utveckling med särskilt fokus på skillnaden mellan olika skolformer (kap. 1).
En utvidgning och vidare kontextualisering av projektets resultat finns även i kapitlet "Mass Teaching without the Masses", som tar utgångspunkt i det glesbefolkade Sveriges förutsättningar för massundervisningens utveckling. Här berörs även växelundervisningens utfasning och det faktum att växelundervisning i Sverige inte i första hand kom att användas för att undervisa stora grupper av elever, utan åldersblandade grupper där eleverna befann sig på olika nivåer.
7. Projektets publiceringsstrategi samt kommentarer
Projektets resultat har publicerats i bokkapitel, artiklar och en monografi. Eftersom det inte omfattades av kraven på OA, då det påbörjades före 2011, är allt ännu inte fritt tillgängligt online. Projektets monografi kommer att bli fritt tillgänglig via DiVA från och med 2016 och flera andra texter är redan tillgängliga för nedladdning.
8. Publikationslista
Monografi
Larsson, Esbjörn (2014), En lycklig Mechanism: olika aspekter av växelundervisningen som en del av 1800-talets utbildningsrevolution, Uppsala: Historiska institutionen. [299 s.]
Vetenskapliga artiklar och bokkapitel
Larsson, Esbjörn (2009),"Klasser i sig och för sig: skillnader i växelundervisningens tillämpning för olika samhällsklasser i Sverige, ca 1820-1870", i Anne Berg & Hanna Enefalk (red.), Det mångsidiga verktyget: elva nya texter om utbildningshistoria, Uppsala: Historiska institutionen. [17 s.] [http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:232011/FULLTEXT01.pdf]
Larsson, Esbjörn (2012), "Arguing for Educational Change: On the Introduction of Monitorial Education in Swedish Common Schools during the 1820's" i Carla Aubry & Johannes Westberg (red.) History of Schooling: Politics and Local Practice, Frankfurt am Main: Peter Lang. [23 s.]
Larsson, Esbjörn (Forthcoming), "Mass Teaching without the Masses: Challenges during the Rise of Mass Education in Sweden, Approx. 1810-1880", i Marcelo Caruso (red.) Changing Mass Teaching in the 19th Century: Global Circulation, National Models, Local Experiments [prel. titel], Frankfurt am Main: Peter Lang. [ca: 12 s.]
Larsson, Esbjörn (submitted 15-01-26), "'Cheap, Efficient, and Easy to Implement'? Economic Aspects of Monitorial Education in Swedish Elementary Schools during the 1820s, History of Education [ISSN 0046-760X] [ca: 27 s.]
Populärvetenskapliga texter och lärobokstexter
Larsson, Esbjörn (2010), "Skolpolitik med en aura av 1800-tal" i Krut, nr. 1-2, s. 106-110. [Göteborg: Föreningen Kritisk Utbildningstidskrift] [5 s.]
[http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:322422/FULLTEXT01.epub]
Larsson, Esbjörn (2011), "Utbildning och social klass" i Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.), Utbildningshistoria - en introduktion, Lund: Studentlitteratur. [18 s.]
Larsson, Esbjörn (2012), "Växelundervisningen - ett vägval?" i Vägval i skolans historia, nr 4. [Föreningen för svensk undervisningshistoria] [5 s.]
[http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:580480/FULLTEXT02.epub]