Magnus Lundberg, Teologiska instutionen, Uppsala universitet

2009-2014

Projektets syfte har varit att studera kontemplativa kvinnor i det spanska imperiet under 1600- och 1700-talet och undersöka deras roll i missionen. Gruppen omfattar främst nunnor, men också andra typer av kontemplativa kvinnor: beatas, recogidas och donadas. Tidigare forskare har hävdat att koloniala kvinnor inte hade någon aktiv roll i missionsarbetet. Men denna uppfattning beror snarast på att de betraktar "mission" som att omvända icke-kristna ute på ett "missionsfält". I min studie har jag i stället definierat "mission" som en persons medvetna handlingar, vilka uppfattats som bidrag till andra människors omvändelse och frälsning. Med hjälp av ett stort källmaterial har jag destillerat fram teman som har betydelse för att studera relationen mellan kontemplativt och apostoliskt liv.

Projektet har i huvudsak följt planen, men jag har gjort vissa justeringar. Min kronologiska avgränsning har förlängts från 1680-1800 till 1630-1800. Detta beror på att de källtyper som jag varit speciellt intresserad av växte fram kring år 1630. Antalet dokument författade före 1680 och efter 1770 är dock litet. Den geografiska avgränsningen har vidgats. I planen angav jag att jag skulle inrikta mig på Mexiko och Peru, men jag har också valt att inkludera texter från andra delar av det spanska imperiet: Ecuador, Guatemala, Colombia, Chile och Filippinerna. I samtliga dessa fall handlar det dock om ett fåtal skrifter och fokus ligger fortfarande på Mexiko och Peru.

Som källor använder jag texter av 20 kontemplativa kvinnor (självbiografier, andliga dagböcker och brev). Jag använder också skrifter om kvinnor författade av kyrkomän, bland annat 40 biografier och 25 likpredikningar. Dessutom bygger jag i någon utsträckning på andra genrer: klosterregler och konstitutioner, biktmanualer, krönikor och predikningar vid kvinnors inträde i klostret. Det empiriska materialet är således mycket omfattande. Många skrifter har endast bevarats i ett fåtal exemplar, men jag har kunnat konsultera dem i bibliotek i Chile, Spanien och Förenta staterna. Antalet digitalt tillgängliga skrifter har dessutom ökat snabbt under projektets gång.

Det utan tvekan mest omfattande resultatet av projektet är en engelsk monografi på 300 sidor. Den föreligger nu (augusti 2014) i en slutversion och endast språkgranskningen återstår. Övriga publikationer kan ses som vidareutvecklingar av aspekter som jag behandlar i monografin. I ett tidigt skede kontaktade jag ett internationellt förlag, som ville publicera boken, men jag har kommit till slutsatsen att jag istället vill göra boken fritt tillgänglig på nätet. Boken kommer att tryckas, men också vara nedladdningsbar genom relevanta databaser. Antalet potentiella läsare blir naturligtvis betydligt större på detta sätt.

Diskussionen om projektets viktigaste resultat hör alltså intimt samman med framställningen i min monografi. Där använder jag tre analytiska begrepp: kön, agens och rum. Större delen av boken består av en diskussion av fem missionsrelaterade huvudteman: kärlek, bön, lidande, undervisning och andliga flygfärder. Projektet har inte varit kvantitativt inriktat, men jag har funnit relevanta teman i de allra flesta texter jag studerat. De tendenser jag såg i mina pilotstudier har blivit mycket tydligare. Missionsmotiven är inte alls perifera utan i stor utsträckning centrala för att förstå spansk-amerikanska kontemplativa kvinnors andliga liv.

Som en bakgrund till diskussionen om de missionsrelaterade temana gör jag en studie av den tillbakadragenhet som betraktades som ett ideal för kontemplativa kvinnor, och i synnerhet nunnor, till exempel klosterlöftena: fattigdom, kyskhet, lydnad och klausur. De betonar underkastelse, att inte låta tanken vandra utanför klostermurarna och om ödmjukhet. Samtidigt innebar löftena en aktiv kamp för att nå perfektion. Tillbakadragenheten kan tyckas vara motsatsen till ett aktivt, utåtriktat religiöst liv, men det är alltså denna uppfattning som jag har försökt problematisera genom min studier.

De fem kapitel som behandlar de olika missionsrelaterade temata har samma struktur. De innehåller en teologi- och idéhistorisk bakgrund byggd på bibliska, fornkyrkliga, medeltida och tidigmoderna texter. Därefter följer studier av enskilda kontemplativa kvinnors spiritualitet, baserat på texter av och om dem. Varje kapitel avslutas med en analys av genomgående delteman och i dessa delkapitel kompletterar jag också fallstudierna med exempel från texter om/av andra kvinnor. Det är viktigt att presentera gemensamma drag, men dessa måste kopplas till enskilda fall, där jag placerar texterna i ett tydligt historiskt och litterärt sammanhang.

En grundläggande bild i källmaterialet är att kyrkan är Kristi kropp, där alla kristna (katoliker) utgör kroppsdelar med olika uppgifter. Det kan ske ett utbyte mellan de olika delarna. Det finns en "andlig solidaritet" eller en "andlig ekonomi". Kroppen innefattar inte bara levande människor utan själar i himlen och skärselden. Grundtanken är att vissa människor genom sitt heliga liv producerar ett överskott av meriter som kan överföras till behövande för att öka deras möjligheter att nå frälsningen.

Kärleken till Gud och nästan anges som den viktigaste drivkraften för missionen, en katalysator. Initiativet kom från Gud och kvinnorna svarade genom att älska Gud och medmänniskan. På grund av sin insikt om att alla människorna inte var kristna och att dessutom många katoliker var syndare kände kvinnorna ett kall till att bidra till deras frälsning. De gav uttryck för en önskan att gå ut och undervisa, predika och dö martyrdöden. Men som kvinnor hade de inte möjlighet att göra detta. Att inte kunna få utlopp för sin kärlek ledde till frustration. Frustrationen förde dock med sig att de bidrog till andra människors frälsning på andra sätt.

I min studie är begreppen aktivitet och handlingsutrymme centrala analytiska termer. Tidigmoderna katolska kvinnor tillerkändes ingen formell, kyrklig auktoritet. Däremot kunde de särskilt utvalda ha en karismatisk auktoritet som var en nådegåva från Gud, och som de kunde använda sig av för att bidra till andras andliga utveckling. Bönen för andra var en viktig del av den kontemplativa missionen. Kvinnorna kunde be för andra katoliker, men även för icke-kristna, missionen och missionärer. Genom gudomligt given kunskap fick de kunskap om människors andliga behov, såväl de som levde på jorden som dem i skärselden. Genom lidandet försökte de efterlikna Kristus. De stod emot sjukdomar, demoniska anfäktelser och utsatte sig för självspäkelse och fastor. Dessa meriter kunde komma andra människor till godo och de kunde bli "medförsonare". Genom kunskap som Gud gett dem hade de möjlighet att undervisa och vara andliga rådgivare, som hade större möjlighet att förstå och hjälpa än många präster. Genom andliga resor till missionsfälten övervakade de missionen och missionärernas verksamhet, men under resorna kunde de också interagera genom att predika, döpa och undervisa, uppgifter som annars var förbehållna män. Sammantaget hade de ett slags gränslös, gudomligt grundat, andligt handlingsutrymme. Gud angavs alltid som den verkliga aktören och för kvinnornas del handlade det om en förmedlad eller indirekt, men effektiv agens.

En andra analytisk aspekt är rummet, som både har både geografiska och sociala aspekter. Nunnor, som levde i klausur, hade en mycket begränsad fysisk mobilitet. När de gick i kloster skulle de stanna kvar där till sin död och kontakten med omvärlden var begränsad. Men även i klostret fanns vissa gränsområden där de kunde möta människor. Gömda bakom galler och tjockt tyg samtalade de med män och kvinnor, lekfolk och präster. Dessa gränsområden blev ett slags predikstol, även om verksamheten inte beskrevs som predikan. Samtidigt betraktades deras rådgivning och undervisning som mycket effektiv och bidrog till omvändelser. Bönen och lidandet skedde i tillbakadragenhet, men det andliga rummet inkluderade både jorden och skärselden. De kunde göra resor till skärselden och själar därifrån kunde komma till dem. De kunde också resa till himlen och helvetet. Det mest tydliga brottet mot det begränsade rummet var flygfärderna till missionsfälten.

Genom sin karaktär har projektet haft en tydlig internationell förankring. Framförallt har jag haft kontakter med enskilda forskare i Chile, Peru, Mexiko, Förenta staterna, Storbritannien, Spanien och Filippinerna. Jag är medlem i ett internationellt forskarnätverk (GEMELA) om kvinnor i den spansk- och portugisisktalande världen före år 1800. Projektet har presenterats i akademiska sammanhang både i Sverige och andra länder, men också för en bredare målgrupp. Detta har skett genom offentliga presentationer vid Uppsala universitet, vid seminarier arrangerade av svenska amerikanister och i katolska sammanhang.

Det avslutade projektet har ytterligare fördjupat mitt intresse för relationerna mellan mission, kontemplation och kön. Jag har utvecklat en projektplan om manliga missionärer i Sydamerika och vill undersöka ett stort empiriskt material från 1600- och 1700-talet för att analysera hur dessa relationer behandlades . Det nya projektet kan därför ses som en vidareutveckling av det nyligen avslutade, rent av som en andra del, där jag vill studera maskulinitet, kontemplation och mission.


För mer information, se min webbsida: http://katalog.uu.se/empInfo?id=N4-234

Publikationer

Mission and Ecstasy: Contemplative Women and Salvation in Colonial Spanish America and the Philippines (monografi, cirka 300 sidor)

”Guds sargade atlet: Isabel de la Encarnación och demonerna”, i: Susanne Olsson, Olof Sundqvist & David Thurfjell (red.) Zlatan Frälsaren och andra texter om religion och idrott, Stockholm, 2014.

“Contemplative Women with Wings: Spiritual Missions in Colonial Spanish America” [accepterad för publicering i konferensvolym, Krakow]

Ett flertal recensioner i Kyrkohistorisk Årsskrift 2010-2013.