Björn Terje Asheim, CIRCLE, Lunds universitet

2009-2014

Syftet med projektet har varit att analysera strategier för etablering av Centres of Expertise (CoE) i Finland, Norge och Sverige för att bättre förklara hur sådana strategier kan bidra till mer effektiv regional innovationspolitik. Den grundläggande utgångspunkten har varit insikten att innovationspolitik bör utgå från en bredare ansats än vad som varit vanligt traditionellt. Mer specifikt riktas fokus mot den regionala innovationspolitikens förmåga att stimulera en fruktbar kombination av forsknings- och användarorienterad strategi för skapande av innovationer. I litteraturen brukar dessa strategier benämnas STI (Science, Technology, Innovation) respektive DUI (Doing, Using, Interacting). En kombination av dessa traditionellt sett åtskilda strategier förutsätter en minskad kognitiv distans mellan olika typer av aktörer (forskare respektive praktiker, företag med olika kunskapsbas) och en stärkt mottagarkompetens inom respektive kognitiv domän. Väl fungerande strategier för CoE förväntas bidra till minskad kognitiv distans och ökad mottagarkompetens såväl inom regionala innovationssystem (RIS) som inom olika typer av företag och organisationer.

De tre viktigaste resultaten från projektet kan sammanfattas enligt följande:

1) Försök att kombinera forsknings- och användarorienterad strategi enbart genom att öka inslagen av STI i regionala satsningar riskerar att bli ineffektivt eftersom DUI-baserade företag ofta saknar grundläggande förutsättningar att tillgodogöra sig forskningsbaserad kunskap och för att marknaden i denna typ av regioner ofta inte är förberedd för sådana forskningsbaserade innovationer. Detta är en tänkbar delförklaring till den tillsynes paradoxala situationen att vissa ekonomier som investerar mycket i forskning och utvecking (FoU) trots detta uppvisar låg innovationsförmåga. Innovationspolitiken måste vara bättre anpassad till den regionala ekonomin och de industrier den är inriktad mot att stödja för att kunna hantera denna utmaning. Industrier som domineras av DUI-företag har begränsad nytta av policyprogram som ensidigt inriktas mot investeringar i forskningsinfrastruktur. Sådan policy måste även inriktas mot att stimulera dessa företags mottagarkompetens. Också mottagarkompetensen i det omgivande samhället är en viktig dimension för policy att hantera, eftersom teknologiska genombrott hänger intimt samman med samhällets förmåga och beredvillighet att ta till sig ny teknologi. CoEs kan betraktas som regionala experiment för förnyelse och omställning av etablerad industri där samspelet mellan teknologisk utveckling och samhälleligt nyttiggörande utvecklas. Många gånger finns institutionella barriärer för att detta samspel ska fungera på flera olika nivåer i samhället. Den regionala policysatsningen kan endast påverka vissa av dessa institutionella barriärer, medan många ligger helt utom räckhåll för regional påverkan. Därför förutsätter en fungerande strategi för CoE inte bara policykoordinering mellan olika kognitiva domäner (STI resp DUI inom företag och i den regionala satsningen) utan också mellan olika geografiska nivåer. Avsaknad av sådan koordinering är ett vanligt problem inom de CoE-satsningar som analyserats i detta projekt.

2) En viktig aspekt när det gäller att överbrygga den kognitiva distansen mellan aktörer dominerade av STI respektive DUI är stragier för rekrytering av högutbildad personal. Exempel på åtgärder är högre utbildning och doktorsprogram vid regionala universitet, samt aktiviteter för att stimulera tätare samverkan mellan industri och akademi. Genom sådan samverkan kan medvetenhet om och förståelse för forskningsbaserad innovation ökas i DUI-dominerade företag och industrier utan att forskare nödvändigtsvis behöver rektyteras. På samma sätt som DUI-dominerade företag saknar förmågan att tillgodogöra sig forskning saknar många STI-dominerade företag kapacitet att kommersialisera forskningsbaserade genombrott på ett rationellt sätt på grund av låg effektivitet avseende exempelvis produktionslinjer, organisationsformer och marknadsföring. Erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kognitiva domäner kan bidra till såväl uppgradering av kapacitet inom organisationer som lärande mellan organisationer, vilket i förlängningen också leder till bättre mottagarkompetens bortom företagen och den regionala CoE-satsningen. Sammantaget ökar sådant erfarenhetsbaserat lärande möjligheterna för CoE-satsningen att få brett genomslag i samhället.

3) Ett gemensamt tema för såväl DUI-dominerade aktörers ökade förståelse för och förmåga att tillgodogöra sig forskning som STI-dominerade aktörers förmåga att tillgodogöra sig erfarenhetsbaserad kunskap är förbättrad kapacitet inom organisationer. Sådan förbättrad kapacitet kräver dock samverkan mellan organisationer, såväl inom som bortom regionen. DUI-dominerade företag måste vara kapabla att samverka med forskningsinstitut oavsett geografisk lokalisering. STI-dominerade aktörer är beroende av samverkan med organisationer som besitter mer tillämpad FoU-kompetens. Ofta underlättas sådan samverkan av geografisk närhet. Policysatsningar inriktade på att stärka utbytet mellan forsknings- och användarorienterad innovation bör därför fokusera på kapacitetsbyggande såväl inom företag och forskningsorganisationer som i det omgivande samhället.

Dessa tre insikter har resulterat i ett ökat fokus på hur regional innovationspolitik kan anpassas efter den regionala ekonomins industriella struktur för att kunna bidra till såväl vidareutvecking av befintliga styrkeområden (i litteraturen benämnt "path extension") som framväxt av nya styrkeområden genom diversifiering eller exploatering av helt nya nischer (i litteraturen benämnt "path renewal" och "regional branching"). För detta syfte har en ökad medvetenhet om olika industriers specifika kunskapsbas (i detta projekt benämnda "analytisk", "syntetisk" respektive "symbolisk" kunskap) och möjligheterna att kombinera dessa på nya sätt visat sig användbar.

Under projektperioden har vi noterat, och bidragit till, en ökad internationell medvetenhet om behovet av en bredare ansats för nationell och regional innovationspolitik. En av huvudrekommendationerna i OECDs "territorial review" av Svensk innovationspolitik var exempelvis att bredda VINNOVAs strategi från nuvarande huvudfokus på forskningsbaserad innovation till en bredare ansats där kombinationen av forsknings- och användardriven innovation står i fokus.

Forskare i projektet har arbetat aktivt med rådgivning till såväl nationella och regionala aktörer i Sverige, Norge, Finland och Kanada som internationella organisationer som EU och OECD hur sådan bred regional innovationspolitik kan implementeras.

Projektet har resulterat i en stor mängd publikationer, de två viktigaste beskrivs kort nedan:

1) Combining Innovation Policy: Linking Scientific and Practical Knowledge in Innovation Systems av Arne Isaksen och Magnus Nilsson. European Planning Studies, 2013. Artikeln visar att policy med syfte att kombinera forsknings- och användarorienterad innovationsstrategi i första hand bör inriktas mot att stärka mottagarkompetens i DUI-dominerade företag och implementeringskapacitet i STI-dominerade företag. Artikeln presenterar ett evidensbaserat förslag till hur regionala policyinitiativ kan förverkliga en sådan ambition.

2) Path renewal in old industrial regions: possibilities and limitations for regional innovation policy, av Lars Coenen, Jerker Moodysson och Hanna Martin. Regional Studies, kommande. Artikeln fokuserar på hur CoE kan bidra till förnyelse av etablerad industri i regioner och vilka institutionella hinder som finns för sådan förnyelse. Framförallt analyseras de begränsade möjligheterna för regionalt baserade policyinitiativ att påverka icke-regionspecifika institutionella faktorer, och hur dessa utmaningar kan hanteras genom policykoordinering inte enbart mellan olika kognitiva domäner (STI och DUI) utan också på olika geografisk nivå.

Projektet har huvudsakligen syftat till akademisk publicering i internationella fackgranskade tidskrifter och böcker på etablerade internationella förlag. Projektet har dock även resulterat i ett antal publikationer på nordiska språk vid nationella förlag. En viktig del av publiceringsstrategin har varit att publicera i sammanhang som anses vara mest relevanta för den specifika forskningsinriktningen, det vill säga välja journaler med specialisering mot projektets övergripande tema, vilket innebär att de läses inte bara av andra forskare utan även av praktiker med intresse för det specifika temat. Resultaten från projektet har också publicerats i mer lättillgängliga rapporter såväl nationellt som internationellt, samt presenterats vid en rad konferenser och workshops där såväl forskare som praktiker deltagit.

Publikationer

Asheim, B. T. (2010): Contribution of research organisations, in Potter, J., Proto, A., and Marchese, M. (eds.), SMEs, Entrepreneurship and Local Development in the Marche Region, Italy. OECD, Paris, 70-80.

Asheim, B. T. (2011): Learning, Innovation and Participation: Nordic Experiences in a Global Context with a Focus on Innovation Systems and Work Organization, in Ekman, M., Gustavsen, B., Asheim, B. T. and Pålshaugen, Ö. (eds.) (2011), Learning Regional Innovation. Scandinavian Models. Palgrave Macmillan, Basingstoke,
Hampshire, 15-49.

Asheim, B. T. (2012): Leveraging public investments in higher education research and development to stimulate innovation – the Swedish case in a Nordic comparative perspective. Report to the Social Science and Humanities Research Council of Canada, March 2012.

Asheim, B. T. (2012): Strong Research and Innovation Milieus – A New Regional Innovation Policy? in Johnsen, H. C. G. and Pålshaugen, Ö. (eds.), Hva er innovasjon? Perspektiver på norsk innovasjonsforskning. Höyskoleforlaget.

Asheim, B. T. (2012): The changing role of learning regions in the globalising knowledge economy: A theoretical re-examination. Regional Studies, 46, 8, 993-1004.

Asheim, B. T. and Herstad, S. (2014): Path development and the organizational and spatial structure of R&D institutions: A comparison between Norway and Sweden. Paper presented at the 2nd Geography of Innovation International Conference, Utrecht University, Utrecht, The Netherlands, January 2014.

Asheim, B. T. and Isaksen, A. (2010): Politikk for sterke näringsmiljöer: den nordiske ’Centres of Expertise’-strategien, in Spilling, O. R. (ed.), Innovasjonspolitikk. Problemstillinger og utfordringer. Fagbokforlaget, Bergen, 191-208.

Asheim, B. T. and Mariussen, Å. (2010): Nordisk innovasjonspolitikk i et komparativt perspektiv, in Spilling, O. R. (ed.), Innovasjonspolitikk. Problemstillinger og utfordringer. Fagbokforlaget, Bergen, 51-77.

Asheim, B. T. and Parrilli, M. D. (2012): Introduction: Learning and Interaction: Drivers for Innovation in Current Competitive Markets, in Asheim, B. T. and Parrilli, M. D. (eds.), Interactive Learning for Innovation: a Key Driver within Clusters and Innovation Systems. Palgrave Macmillan, Basingstoke, Hampshire.

Asheim, B. T., Isaksen, A., Moodysson, J. and Sotarauta, M. (2011): Knowledge bases, modes of innovation and regional innovation policy: A theoretical re-examination with illustrations from the Nordic countries, in Bathelt, H., Feldman, M. P. and D. F. Koegler (eds.), Beyond Territory: Dynamic Geographies of Knowledge Creation, Diffusion,  and Innovation. Routledge, London and New York, 227-249.

Coenen, L., Moodysson, J. & Martin, H. (2014). Path renewal in old industrial regions: possibilities and limitations for regional innovation policy. Regional Studies, forthcoming.

Isaksen, A. and Karlsen, J. (2013), Can small regions construct regional advantages? The case of four Norwegian regions. European Urban and Regional Studies, 20, 2: 243-257.

Isaksen, A. og Nilsson, M. (2013), Combined Innovation Policy: Linking Scientific and Practical Knowledge in Innovation Systems. European Planning Studies, 21, 12: 1919-1936.

Martin, R., Moodysson, J., & Zukauskaite, E. (2011). Regional Innovation Policy Beyond ‘Best Practice’: Lessons from Sweden. Journal of the Knowledge Economy, 2(4), 550-568.

Moodysson, J., & Zukauskaite, E. (2012). Institutional conditions and innovation systems: on the impact of regional policy on firms in different sectors. Regional Studies 48(1), 127-138.

Nilsson, M., & Moodysson, J. (2011): Policy coordination in systems of innovation: A structural-functional analysis of regional industry support in Sweden. CIRCLE Working Papers, WP2011/09.

Puukka, J., Asheim, B. T., Goddard, J., Teichler, U. and Wade, P. (2010): Higher Education in Regional and City Development – Berlin, Germany. OECD, Paris.

Sotarauta, M. & Kosonen, K.-J. (2013) Customized Innovation Policies and the Regions: Digital content services and intelligent machinery in Finland. European Urban and Regional Studies. 20(2), 258-274

Sotarauta, M. & Mustikkamäki, N. (2012) Strategic leadership relay: How to keep regional innovation journeys in motion? In Sotarauta, M., Horlings, I, & Liddle, J. (eds.) 2012. Leadership and Change in Sustainable Regional Development. Abingdon; Routledge.

Sotarauta, M. (2012) Policy learning and the ‘cluster-flavoured innovation policy’ in Finland. Environment and planning C: Government and policy 30 (5), 780-795.

Sotarauta, M. (forthcoming in 2014) Territorial Knowledge Leadership in Policy Networks: A Peripheral Region of South Ostrobothnia, Finland as a Case in Point. . Accepted for publication in Rutten & Benneworth & Boekema (eds) The Social Dynamics of Innovation Networks: From Learning Region to Learning In Socio-Spatial Context. Routledge.

Yelland, R., Asheim, B. T., Dubarle, P., Holm-Nielsen, L. and Timmerhuis, V. (2010): Higher Education in Regional and City Development – Rotterdam, The Netherlands. OECD, Paris.