PROJEKTETS SYFTE
Målet med projektet var att en gång för alla visa att kreoler intar en särställning bland världens språk genom att de har passerat en “flaskhals”, dvs att de en gång i sin historia har varit något mindre än ett fullfjädrade språk. Eller med andra ord – att de härstammar från pidginspråk. Detta syfte har inte ändrats under projektets gång, även om smärre justeringar i själva framställningen givetvis skett.

PROJEKTETS VIKTIGASTE RESULTAT
Det viktigaste resultatet (såsom redan angavs i själva ansökan) var att samla redan befintliga (publicerade eller opublicerade) argument för kreolers förflutna som pidginspråk, och att publicera dessa i en sammanhängande monografi. Några nya har dock dykt upp under arbetets gång. Tre exempel följer (alla dessa förklaras naturligtvis i större detalj i själva boken):

1) Artikelagglutinering och genus: Standardframställningen av kreolisering talar om ofullständigt språkförvärvande av redan ofullständigt inlärda lexifierarvarieteter (”approximations des approximations” i viss litteratur). Det är väl känt att grammatiskt genus är ett språkdrag som är känligt för andraspråksinlärning, och om detta skulle pågå i flera steg skulle vi givetvis förvänta oss avvikande genusangivelse i slutprodukten. Grammatiskt genus förekommer typiskt inte i kreoler, men de fossiler av dem som påträffar matckar i princip undantagslöst lexifierarens system. Detta är definitivt inte vad man skulle vänta sig av ett inlärar-baserat scenario, men med antagandet av en tidigare pidgin försvinner problemet: substantiven skulle ha varit enmorfemiga från dag ett.

2) Betydelsen av ordbetoning: Betoning används ibland som argument för varför lexifierardrag har förvunnit i kreolerna. Detta är dock problematiskt i fallet franska, där böjning är suffigerad, och där ordbetoningen är final. Grammatiska morfem är därmed betydligt mindre ”iöronfallande” än man skulle kunna tro. Även för användandet av etymologiskt sett oblika pronomen har betoning använts som argument. En fransk konstruktion ”Moi, je VERB” skulle ha blivit ”Mwa VERB” genom att klitikan inte varit tillräckligt fonetiskt tydlig. Samtidigt finns ingen fossil av sagda klitikon på verbet, vilket förutsätter att kreolskaparna *både* uppfattade klitikan (eftersom de var förmögna att separera det från det fulla pronominet och verbet) och *inte* hörde den (eftersom den inte kvarlever).

3) Samspelet mellan lexikal och morfologisk redundans och radikal ljudförändring: Något som aldrig tidsigare har kommenterats är att kreoler är jämförelsevis konservativa med avseende på fonologin. Det finns gott om icke-kreoler som genomgått betydligt mer radikala ljudförändringar. Vår föreslagna lösning på detta problem är att icke-kreoler kan tillåta detta eftersom eventuella sammanfall kan kompenseras genom användning av synonymi och morfologiska processer. Eftersom dessa typiskt saknas i pidginspråk, eerbjuds härigenom en elegant förklaring till den fonologiska konservatiosmen.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM HAR GENERERATS GENOM PROJEKTET
En del nya idéer har förstås genererats under projektets gång. En av dessa har redan skickats in till en tidskrift – tillsammans med två matematiker har jag utvecklat en datorsimulering av kreoliseringsprocessen på Mauritius under tidigt 1700-tal. Vi använder där ritkiga historiska och demografiska data. Resultaten bekraftar i stort vad vi redan tidigare hävdat, nämligen att 1) man inte behöver anta att kreolisering är ett fall av andraspråksinlärning, 2) kreoler framväxer snabbt, 3) de gör så från pidginspråk, och 4) inputspråken bestämmer i mångt och mycket de fonologiska och syntaktiska dragen i kreolen, men har försumbart inflytande på morfologin.

Bland andra idéer kan nämnas några som nått tillräckligt långt för att pilotstudier ska ha gjorts. En sådan har att göra med den ovan nämnda agglutineringen av franska artiklar. Det har föreslagits att variation i agglutinationsmönstren representerar trategier för att undvika homonymi, och om detta är sant skulle det stärka uppfattningen att kreolisering skiljer sig från andraspråksinlärning. Jag samlar nu på mig franska talspråkskorpus för att studera detta fenomen närmre.

För det andra: det finns ett avsnitt i Principian som handlar om dekreolisering i haitiska, och om dess morfologis ursprung. Här samlar jag texter på modern haitiska för att se i vilken utsträckning en skribents (antagna) språkkunskaper matchar användningen av bundna morfem. Om dessa är nedärvda snarare än (som jag tror) inlånade, skulle vi inte förvänta oss någon nämnvärd skillnad med avseende på språkbrukarens bakgrund.

För det tredje håller jag nu på att undersöka sambandet mellan ordlängd och frekvens i pidginspråk, kreoler och ”traditionella” språk. Tanken bygger på att en pidgin i relation till lexifieraren undviker både de längsta orden (eftersom de inte tillhör basvokabulären) och de kortaste (eftersom de i högre grad tenderar att vara funktionsord). Därmed skulle man kunna förvänta sig att det ofta observerade sambandet mellan frekvens och längd skulle var mindre tydlig i en pidgin, och om detta gäller även för kreoler, skulle detta ytterligare betona deras samhörighet.

Slutligen: ett projekt som inte i sig är en spinoff av Principian, men som ändå är relaterat till den är en framtida (=påbörjad) bok om pidginspråk. Efter att ha påvisat de båda språkkategoriernas förhållande till varandra, och efter att sedan ha beskrivit pidginspråk i detalj, skulle sedan en tredje del (om ”expansion”) göra beskrivningen av hela processen från första kontakten till färdig kreol vara komplett.

PROJEKTET INTERNATIONELLA FÖRANKRING
I Sverige finns få lingvister med intresse för kreoler, och ingen som delar min grundsyn och angreppssätt. Även om jag inte har något formellt (finansierade projekt) samarbete, har jag tät kontakt med flera utländska kreolister. Här kan främst nämnas britten Philip Baker, amerikanen John McWhorter, kanadensaren Stéphane Goyette (medförfattare till Principian) och den i Danmark baserade nederländaren Peter Bakker.

FORSKNINGSINFORMATIVA INSATSER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET
Jag har varit mer aktiv än de flesta i denna typ av aktiviteter, och har sedan länge slutat räkna framträdanden i skolor och liknande (ofta) eller i medier (mindre ofta). Dessa mina framträdanden har dock oftare handlat om andra lingvistiska sprörsmål än just kreolspråk.

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER
Den viktigaste publikationen är förstås den monografi vars skrivande var grunden för hela projektet. Vi har ännu inte producerat de omedelbara spinoff-artiklarna, men har diskuterat att bryta ut ett eller flera kapitel och låta det/dem bli egna artiklar med en mer fördjupad diskussion. Som nämns ovan är några mer indirekta ”dotterartiklar” redan på väg.

PROJEKTETS PUBLICERINGSSTRATEGI SAMT KOMMENTARER.
Som jag tidigare meddelat RJ är jag en varm anhängare av Open Access-publicering. Problemet är bara att min arbetsgivare aktivt arbetar för motsatsen, alltså att förmå oss att publicera oss i de mest prestigetunga och traditionella tidskrifterna. Det jag har producerat tidigare har jag publicerat utan någon som helst hänsyn till prestige, men i det aktuella fallet överväger jag att göra ett undantag och anlita ett av de förlag som jag annars ogillar så mycket. Anledgningen är helt enkelt att bli tagen på större allvar och att få större spridning, eftersom Principia Creolica är viktigare för mig än något jag tidigare skrivit.