Repertoardatabas för KungligaTeatrarna/Kungliga Operan 1773 och framåt
Det finns ett skriande behov av en samlad repertoarregistrering av Kungliga Teatrarnas och Operans verksamhet från 1773 och fram till i dag. Med Kungliga Teatrarna menar vi såväl Operan som Dramaten. De hade en gemensam organisation ända fram till 1880-talet. Ja, man blandade ofta gärna tal- och musikteater på samma kväll. En afton på Operan på 1850-talet kunde mycket väl innehålla en kortare talteater, en enaktsopera, ett balettinslag och kanske ett rent orkesterstycke.
En repertoardatabas är efterlängtad av såväl forskarvärlden och skribenter som inom Kungliga Operans organisation. Den kommer att öka tillgängligheten och sökbarheten på ett revolutionerande sätt. Om man i dag vill veta i vilka föreställningar och i vilka roller en sångare som till exempel Birgit Nilsson framträtt med på Stockholmsoperan, får man söka i rollböcker, verksamhetsberättelser och programblad - oändligt tidsödande och osäkert arbetssätt.
Då repertoaren blir dokumenterad dag för dag kommer detta troligtvis leda till en förändrad syn på de Kungliga Teatrarnas verksamhet och svenskt teaterliv under 1800-talet. Tidigare forskningsprojekt har - eftersom de inte innehållit all information - inte kunnat ge en tolkningsfri och förutsättningslöst sann bild av historien.
Repertoardatabasen kommer bli tillgänglig via Kungliga Operans hemsida.
Anna Kyhlberg-Boström, Kungliga Operans Musikbibliotek och arkiv
Repertoardatabas för Kungliga Teatrarna/Kungliga Operan 1773 och framåt In09-0892:1-E
2009-2012
Syftet med projektet har varit att sammanställa en komplett repertoardatabas över Operans 235-åriga verksamhet och härigenom tillgängliggöra ett viktigt referensmaterial, som för första gången med sin totalsyn, tolkningsfritt och förutsättningslöst, kan återge den historiska verkligheten såväl för forskningen och den intresserade allmänheten som för det interna behovet på Operan. Traditionellt har forskare ägnat sig enbart åt en del av repertoaren - musikvetare har ägnat sig åt den musikdramatiska delen och litteratur- och teaterforskarna åt taldramatiken. I teaterns praktiska verklighet har dock inte så tydliga gränsdragningar gjorts. En afton på Operan på 1850-talet kunde mycket väl innehålla både talteater, en enaktsopera, balettinslag och kanske t o m ett rent orkesterstycke.
Tack var det noggranna förarbetet har projektet följt projektplanen i sin helhet. De olika delmålen har kunnat genomföras inom de tidsramar som satts upp.
Några oförutsedda tekniska problem har inte uppstått. Då teknikutvecklingen går så fort har vi valt att under detta grundarbete och inmatningsstadium vara så teknikneutrala som möjlig. Vi har därför väntat med beslut kring gränssnitt m m tills det blir aktuellt. Då Riksarkivets scanningscentral MKC inte kunnat åta sig scanningsarbete, som vi först utlovats, har detta utförts av Devo it i Uppsala.
Projektet gör det nu möjligt att söka repertoaruppgifter från 1773 fram till nutid i databasen. Detta underlättar vårt dagliga arbete internt på Operan avsevärt. Det är mycket tidsbesparande och säkrare att inte - för varje förfrågan - behöva söka i originalhandlingarna i arkivet. Vetskap om vilka källor som är aktuella för olika tidsperioder behövs inte heller längre, då all information nu finns samlad i databasen. Vi är också tacksamma över att inte längre behöva slita på originalhandlingarna, utan kunna låta dessa vila i arkivet och bevaras för eftervärlden.
I databasen kan man dag för dag se vad som har framförts på Kungliga Teatrarnas och Operans scener. Olika variabler som är sökbara är exempelvis verk, titel, tonsättare, librettist, översättare, koreograf, regissör och scenograf. För de senaste drygt 80 åren är även rollinnehavarna sökbara. Detta möjliggör att man enkelt kan få fram uppgift om vilka verk och vilka roller exempelvis Birgit Nilsson eller Jussi Björling har framträtt i. För tiden 1820-1920-tal finns dagliga affischer inskannade där uppgifter om medverkande m.m. framgår. Dessutom ges information om klockslag, produktionens premiärdatum, speltid, föreställningens ordningsnummer m.m. Källhänvisning till varje inmatad föreställningskväll finns även angiven om någon skulle vilja gå tillbaka till huvudkällan.
Vi är övertygade om att den samlade bild som denna dokumentation leder till, nu kommer att förändra synen på de Kungliga Teatrarnas/Operans verksamhet och svenskt teaterliv under 1800-talet. Den spännande blandingen av opera, taldramatik, balett och rena orkesterstycken kan lätt studeras i databasen. Detta är något som tidigare arbeten och undersökningar inte lyckats fånga in. När grundforskningen med Operans repertoar nu är gjord och föreställningsuppgifterna finns sökbara i en databas, kommer nya forskningsfrågor säkerligen att genereras.
Databasen finns än så länge tillgänglig internt på Operan, men allmänheten är välkommen att ta del av den på plats hos oss på Operans arkiv. Vårt nästa steg är att få ut databasen online på Kungliga Operans hemsida och därigenom tillgängliggöra den för forskare, intresserad allmänhet och vår publik.