Skandinaviska drag i den shetländska fonologin

Fil. dr Peter Sundkvist
Engelska institutionen
Stockholms universitet

2009-2014

Projektets övergripande syfte var att undersöka ett antal fonologiska aspekter av den shetländska dialekten, som har diskuterats i relation till, och hävdats utgöra spår av, Shetlands nordiska substrat (Fornordiska och senare Norn). Målet var att fastställa i vilken grad dessa drag står att finna i ljudsystemet hos dagens dialekt, samt vilka implikationer detta har för dialektens typologiska klassificering i förhållande till Scots och nordiska språk. Centrala frågor kring vokalsystemet samt det prosodiska systemet avsågs att angripas, såsom förekomsten av ett antal särskilda längdkontraster som ej uppvisas i andra skotska dialekter, främre rundade vokaler (vars kvalitet påminner om svenskans 'ö' och 'y'), par av långa och korta vokaler, samt spår av komplementär kvantitet i betonade stavelser. Målet var att besvara dessa frågor på basis av en regional surveyundersökning av Shetlandsöarna. Med tanke på den stora regionala variation som föreligger var avsikten att även täcka de mest perifera delarna av ögruppen, som utelämnats i tidigare studier och kunde tänkas bevarat relevanta språkdrag i större utsträckning.

Projektets tre viktigaste resultat

Ytterligare längdkontraster samt främre rundare vokaler
De första resultaten rör de särskilda, ytterligare längdkontraster som förmodades kunna finnas, samt främre rundade vokaler. Våra resultat visar på att dessa längdkontraster existerar. Resultaten visar att de har lexikalt stöd i varierande grad över hela Shetland. Även om de stöds av ett något begränsat antal ord så är det stor samstämmighet talare emellan vad gäller orden i fråga. Dessa kontraster uppvisar dock kontextuella restriktioner, vilka till stor grad kan beskrivas med en reviderad form av den så kallade Aitkens lag. Den andra frågan rör främre rundade vokaler. Förutom att vi kunnat dokumentera deras fonetiska egenskaper (kvalitet) i större detalj, så har vi lyckats bedöma till vilken grad det föreligger särskiljande vokallängd bland de främre rundare vokalerna. Vi har kunnat fastställa hur stort lexikalt stöd som finns för dessa kontraster, samt vilka kontextuella restriktioner de uppvisar.

Vokalsystemet samt regional typologi
Det andra viktiga resultatet rör det shetländska vokalsystemet som helhet, samt dess regionala variation. På basis av de olika typer av data som insamlats genom studien har vi kunnat fastställa hur vokalsystemet varierar beroende på talarnas regionala tillhörighet, samt konstruera en klassificering och gruppindelning av de olika vokalsystem som uppvisas över Shetland som helhet.

Komplementär kvantitet och regional variation
Det tredje resultatet rör frågan om komplementär kvantitet och regional variation. Våra resultat stödjer förekomsten av ett mönster av negativ korrelation mellan vokal- och konsonantduration i betonade stavelser, ett mönster av den typ som tidigare hävdats återspegla komplementär kvantitet i Norn. Våra resultat understryker dock vikten av den avsevärda regionala variation som föreligger inom ögruppen. Genom den omfattande geografiska täckning vi uppnått har vi blottlagt omfattande och systematisk variation vad gäller styrkan på den negativa korrelationen. Generellt sett minskar styrkan gradvis från norr till söder. I de nordligaste delarna är mönstret mycket starkt, medan det i vissa av de sydligaste delarna är betydligt svagare, och nere på liknande nivå som Orkneyöarna (som är beläget mellan Shetland och det skotska fastlandet). Det regionala mönstret ligger i grova drag i linje med vad som hävdats angående Norns död: allt tyder på att språket levde kvar längst i Shetlands norra delar.

Nya forskningsfrågor

Ingressivt tal
Ingressivt tal, eller tal på inandning, är vanligt förekommande i svenskan och andra nordiska språk, särskilt på ord för 'ja' eller 'nej'. Detta fenomen har dock även rapporterats för andra delar av världen, och dess geografiska utbredning och typologiska ställning är föremål för debatt. Det förefaller vara särskilt vanligt kring Nordatlanten, vilket man försökt förklara genom språkkontakt. Det har möjligtvis spridits från Skandinavien till de brittiska öarna och Kontinentaleuropa av vikingar, och på ett senare stadium till Nordamerika av brittiska och irländska utvandrare. Det har dock inte varit möjligt att utföra mer detaljerade jämförelser mellan olika delar av det nordatlantiska området då det på många platser utanför Skandinavien visats sig vara svårt att elicitera och dokumentera ingressivt tal med ljudinspelningar. I det material som insamlats under vårt fältarbete förekommer dock en stor mängd ingressivt tal, vilket möjliggör framtida jämförelser mellan shetländska ingressivor och t.ex. svenska dito, vad gäller fonetiska egenskaper, pragmatisk funktion m.m.

Språkförändringar i den shetländska glesbygden
Under fältarbetets gång har vi vunnit ökad insikt om pågående språkförändringar på Shetland, vilket givit upphov till nya forskningsfrågor. Tidigare forskning har fokuserat på det dialektskifte som verkar ske i den shetländska centralorten, Lerwick. Vår erfarenhet pekar dock på att aktuella språkförändringar tar sig en något annan form i mer avlägsna, glesbefolkade delar av ögruppen. Informella iakttagelser ger även vid handen att många av de strukturella drag och egenskaper som undersökts i vårt projekt ej längre uppvisas av yngre talare, eller endast i begränsad utsträckning. En viktig framtida forskningsfråga är således pågående språkförändringar i den shetländska glesbygden, samt hur dessa påverkar de drag som undersökts i vårt projekt.

Projektets internationella förankring

Vi har under projektets gång fått möjlighet att diskutera det med internationella kollegor, främst från Skottland och USA. Resultat har även publicerats på internationella konferenser (Sundkvist, P. & Gao, M. 2013. "Tracing syllable structure through time: Durational reflexes of complementary quantity in Shetland Scots". LASSO XLII Annual Meeting, New Brunswick, NJ. Sundkvist, P. & Gao, M. 2012. "On complementary quantity in Shetland Scots: results from a regional survey". 45th Annual Meeting of Societas Linguistica Europaea, Stockholm University, Stockholm). Vi har även samarbetat med ett stort antal personer på Shetlandsöarna, bl.a. genom organisationen 'Shetland Forwirds', vars mål är att stärka dialektens ställning inom det shetländska samhället, kulturen och utbildningssystemet. De två viktigaste publikationerna (se nedan) avses även att ges ut på internationella förlag och i internationella tidskrifter.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället

Ett antal lokaltidningar i Dalarna skrev om projektet den 29-30 oktober 2009, baserat på ett pressmedelande från Högskolan Dalarna. Muntliga föredrag har bl.a. givits på Shetlandsöarna. Det första gavs inför ön Whalsays historiska förening (9 augusti 2010), och det andra inför organisationen 'Shetland Forwirds' (Lerwick den 7 juni 2011). Projektet och särskilt fältarbetet har omnämnts i lokala shetländska medier, såsom tidskriften 'Shetland Life' (Stout, J. 'From the Isle', Shetland Life, nr. 369, juli 2011, sid. 6; Blance, M. 'In good hert', Shetland Life, nr. 369, juli 2011, sid. 41). Information om projektet har även publicerats på Shetland Forwirds hemsida ('Swedish researchers investigate the sound of Shetland', publicerat den 9 september 2010: http://www.shetlanddialect.org.uk/study-of-shetland-sounds). I Stockholm diskuterades projektet på ett öppet föredrag som ingick i 'English Department Day' (den 16 oktober 2013).

Publiceringsstrategi samt projektets två viktigaste publikationer

Vi bedömer att den publikationsform som bäst lämpar sig för detta projekt är en forskningsmonografi, då denna ger oss möjlighet att redogöra för resultaten mer ingående. Vi har tecknat kontrakt på en monografi med ett ansett internationellt förlag. En propå för en andra monografi, som behandlar aspekter som inte ingår i den första boken, ska lämnas in till Stockholm University Press (SUP). SUP säkerställer Open Access genom att även publicera samtliga titlar elektroniskt och erbjuda kostnadsfri tillgång till dessa. Vi avser även publicera ett antal artiklar, varav en är inskickad till en internationell vetenskaplig tidskrift för bedömning.

Projektets två viktigaste publikationer är följande:
1. Monografi om Shetlandsdialekten (kontrakt tecknat, 2016)
Separata kapitel tillägnas aspekter som undersökt i projektet, såsom regional variation hos dialektens vokalsystem samt komplementär kvantitet. Ljudillustrationer ingår. Manus levereras 2016.

2. "A regional survey of the relationship between vowel and consonant duration in Shetland Scots" (Artikel, inlämnad till akademisk tidskrift (SSCI-indexerad) för granskning)

Denna artikel ger en överblick och sammanställning av den regionala variationen hos Norns dödsprocess och språkskiftet från Norn till Scots, inom Skottlands s.k. 'Northern Isles' samt även inom Shetlandsöarna, baserat på tillgängliga källor. Resultat presenteras därefter från vår regionala undersökning av komplementär vokal- och konsonantduration. En jämförelse görs även med tidigare publicerad mätdata från Orkneyöarna. Resultaten visar på omfattande regional variation över Shetlandsöarna. Sammanfattningsvis avtar styrkan av den negativa korrelationen mellan vokal- och konsonant durationen gradvis längs ett nord-sydligt mönster. På vissa av de sydligaste platserna är korrelationen ej starkare än på Orkneyöarna. Dessa resultat diskuteras med bakgrund av ett antal faktorer såsom Norns död.

Publikationer

1. Monograph on the Shetland dialect (John Benjamins, 2016)
2. Second research monograph (Proposal to be submitted to Stockholm University Press. This book deals with aspects not covered in monograph #1. SUP ensures Open Access by making all its titles freely available online)

Artiklar
1. “A regional survey of the relationship between vowel and consonant duration in Shetland Scots” (Under review for Folia Linguistica)
2. Additional articles in preparation