SYFTE OCH GENOMFÖRANDE

Projektets syfte var att studera lönernas nivåer och förändringar för olika grupper av anställda i Sverige under perioden 1860-2008, i perspektiv av marknadsexpansion och marknadsintegration. Det har varit viktigt att identifiera perioder av lönekonvergens och lönedivergens och samspelet mellan löner, migration, och institutioner. Ansatsen innebar jämförelser mellan olika yrkesgrupper, ekonomiska sektorer och industribranscher, samt mellan män och kvinnor och tjänstemän och arbetare. Dessutom har olika svenska regioner jämförts, och Sverige har jämförts med andra nationella ekonomier som Tyskland, Finland, Belgien och Nederländerna.

I huvudsak har projektet följt projektplanens syfte och behandlat alla studietemana i planen:

1) Sammanställning av homogena löneserier: Alla artiklar/papers inkluderar homogena löneserier, av vilka några är nya. 
2) Den urbana-rurala (industriella-agrara) löneklyftan: Analyser gjordes i fyra artiklar (1, 2, 3, 7 i publikationslistan). 
3) Lönestrukturen inom tillverkningsindustrin: Analyser gjordes i fyra artiklar/papers (10, 11, 14). 
4) Regional lönekonvergens respektive lönedivergens, inklusive migrationens roll: Analyser gjordes i tre artiklar/papers (4, 5, 13). 
5) Jämförande studier av löneutvecklingen i Sverige och andra länder: Fyra artiklar/papers antar ett jämförande perspektiv på svenska löner (6, 8, 9, 11).

TRE VIKTIGA RESULTAT

1) Mätmetoder
För att jämföra löner mellan arbetargrupper, branscher, regioner eller länder måste mätfel undvikas. För det första bör tidsserier över löner konstrueras för arbetargrupper som är homogena över tiden. Till exempel måste det faktum att yrkestitlar förändras på lång sikt hanteras. Det faktum att den officiella lönestatistiken inte skiljer på kvalificerade och okvalificerade arbetare inom industrin har varit en nackdel för tidigare svenska arbetsmarknadsstudier. I ett papper utvecklar vi för första gången en tidsserie för okvalificerade arbetare inom tillverkningsindustrin för hela perioden 1865-1985 (7). För det andra, för att göra arbetargrupper jämförbara, måste skillnader i lön in natura, levnadskostnader, arbetstider och arbetslöshetsrisk (och andra eventuella nackdelar av ett urbant liv) beaktas. En ny metod för att konstruera separata levnadskostnadsindex för städer och landsbygden utvecklades för en lokal studie (2) och användes senare för att studera lönegapet mellan arbetare i stad och på landsbygden för Sverige som helhet (7).

2) Långsiktig utveckling och externa chocker
Sammantaget tenderar lönerna i Sverige att långsiktigt konvergera, t.ex. när det gäller geografisk region, bransch, stad och landsbygd, näringsgren och kön (1, 2, 3, 6, 7, 13, 14). Dock är konvergensen inte linjär; snarare avbryts ofta den långsiktiga tendensen av perioder av stabila relativlöner eller av perioder med divergens. Relativlöner för regioner och ekonomiska sektorer avspeglar graden av marknadsintegration och kompenserande löneskillnader. Externa chocker leder till förskjutningar i relativlönerna inom olika ekonomiska sektorer. Ett par exempel på detta är de ekonomiska depressionerna i början av 1920-talet och 1930-talet, och lagen om arbetstidsförkorting 1920 (7). Migrationens betydelse för de regionala lönerna förändrades när utvandringen minskade under första världskriget och stabiliserades på en låg nivå under större delen av mellankrigstiden (4).

3) Ekonomisk och icke-ekonomiska faktorer
Medan relativlönerna vanligtvis förknippas med marknadsmekanismer så som de återspeglas i produktpriser och migrationsströmmar, indikerar projektets resultat att institutioner och politiska beslut är viktiga i vissa fall. Minskningen av arbetstiden inom industrin ökade lönegapet mellan stad och landsbygd på 1920-talet, och den efterföljande arbetstidsreformen i jordbruket under 1930-talet minskade gapet (7). Skillnader mellan ekonomiska sektorer i de institutionella arrangemangen påverkade också relativlönerna utöver vad som berodde på de rena marknadsmekanismerna. Så påverkades t.ex. utvecklingen av lönegapet mellan kvinnor och män i Tyskland och Sverige under efterkrigstiden av skillnader i de sociala normerna och de institutionella arrangemangen. Å andra sidan kan man utifrån vissa av våra resultat ifrågasätta den betydelse som ofta tillskrivitsav svenska institutioner som solidarisk lönepolitik, centralt samordnade löneförhandlingar och en välfärdsstat när det gäller den sammanpressade svenska lönestrukturen. En kraftig minskning av ojämlikheten på 1930- och 1940-talen föregick framväxten av välfärdsstaten, och merparten av lönesammanpressningen inom industrin skedde under perioden 1930-1950, dvs. före perioden med centrala samordnade löneförhandlingar (10, 14).

NYA FORSKNINGSFRÅGOR

1) Lönen, liksom andra utfall på arbetsmarknaden, beror å ena sidan på ett antal marknadsfaktorer och å andra sidan på institutioner och politiska regimer. Samspelet mellan dessa två slags faktorer behöver utforskas, särskilt för perioder som starkt avviker från den långsiktiga tendensen för relativlönerna. För att identifiera sådana perioder, behöver långa tidsserier över löner konstrueras. Explorativa fallstudier av de avvikande perioderna bidrar till att göra mekanismerna för lönebildningen i olika regioner och branscher mer synliga.

2) Komparation är en kraftfull forskningsdesign som bör användas för att studera utvecklingen av relativlöner i olika länder, regioner eller branscher. Baserat på nationella fallstudier som synliggör lönebildningens kontext, leder en komparativ design och långa tidsserier över löner till en bättre förståelse för hur arbetsmarknaden fungerade under 1800- och 1900-talen.

INTERNATIONELL FÖRANKRING

Forskning och publicering inom projektet har varit väl integrerade i den internationella forskningen inom fältet. Deltagare i projektet har presenterat papers vid ett tjugotal internationella konferenser och alla sju redan publicerade artiklar är publicerade i internationella tidskrifter med peer review-förfarande. Ytterligare fem papers befinner si i review-processen hos sådana tidskrifter. Även om ekonomisk historia inte är en stor disciplin, är projektet och dess resultat välkända inom fältet. Artikel nummer 6 om lönegapet mellan kvinnor och män i Tyskland och Sverige ingick i en sammanställning av "de mest nedladdade artiklarna publicerade i Routledge Social Sciences tidskrifter under 2014".

FORSKNING information utanför ACADEMY

- Prado, Svante: Löneutveckling för olika arbetarkategorier sedan 1860. Öppen föreläsning på Handelshögskolans dag 20 oktober, 2013.
- Lundh, Christer: Svarat på frågor från journalister.

TRE VIKTIGA PUBLIKATIONER

Lundh, Christer, and Svante Prado. “Markets and politics: the Swedish urban–rural wage gap, 1865–1985” (nr. 7)
I artikeln undersöks lönegapet mellan arbetare i stad och land i Sverige mellan 1865 och 1985. När levnadskostnader, arbetstider och arbetslöshet mäts på rätt sätt försvinner det mesta av det nominella lönegapet. Kvar blir en marknad i långsiktig jämvikt som avbröts av större externa chocker under mellankrigstiden varvid den urbana lönepremien sköt i höjden. Ökningen av löneskillnaderna berodde på att arbetsmarknadsresponsen på de externa chockerna var asymmetrisk, vilket förklaras av de olika institutionella arrangemangen på de två arbetsmarknaderna.

Enflo, Kerstin, Christer Lundh and Svante Prado. “The role of migration in regional wage convergence: Evidence from Sweden 1860–1940” (nr. 4)
I artikeln undersöks om interna och externa flyttningar orsakade reallönekonvergens mellan svenska län under perioden 1860-1940. Vi finner att både interna och externa flyttningar bidrog till lönekonvergens före första världskriget och intern migration under mellankrigstiden. De agglomereringseffekter som urbaniseringen gav upphov till var inte tillräckligt genomgripande för att motverka effekterna av interna och externa flyttningar på arbetsutbudet.

Gärtner, Svenja. “German stagnation versus Swedish progression: gender wage gaps in comparison, 1960–2006” (nr. 6)
I artikeln jämförs utvecklingen av lönegapet mellan könen i Västtyskland och Sverige under perioden 1960-2006. Trots likheten mellan de båda länderna när det gäller ekonomi och breda sociala skyddsnät har gapet utvecklats på olika sätt sedan 1960. Analysen redovisar effekter av mikro- och makroekonomiska faktorer och politik och drar slutsatsen att normer och traditioner genomsyrar de institutionella arrangemangen och fångar Tyskland i en kulturell fälla med avseende på jämställdheten. Medan Sverige har rört sig mot en tvåförsörjarmodell, förväntar sig det tyska samhället att mammor ska vara hemmafruar. Mikroanalysen visar att familjeförhållanden (t.ex. giftermål och moderskap) minskar kvinnors inkomster i mycket större utsträckning i Tyskland jämfört med i Sverige, vilket kan förklaras delvis av djupt rotade sociala attityder.

Alla tre artiklarna visar styrkan hos en komparativ design. Resultaten visar att lönerna formas via marknaden, men att enbart marknadsfaktorer inte kan förklara alla variationer i lönerna. Artiklarna 7 och 4 pekar på hur säregen mellankrigsperioden var, t.ex. med externa chocker, asymmetriska reaktioner mellan ekonomiska sektorer, och en annan roll för migrationen, och artikel 6 betonar skillnaderna i mentaliteten mellan Tyskland och Sverige.

OPEN ACCESS

Publiceringsstrategin prioriterar publicering i internationella tidskrifter med peer review-förfarande. Artiklarna blir omedelbart tillgängliga on-line för universitet som prenumererar, och ingår vanligtvis i JSTOR efter två år. Normalt tillåter tidskrifter parallellpublicering (senaste versionen av inlämnade utkast) efter en period av embargo. Vi har publicerat alla artiklar som är möjliga att publicera på detta sätt: Publikationerna 1, 2, 3, 4 och 6 är parallellpublicerade genom GUP service, Göteborgs universitet, och är nu tillgängliga som pdf-filer i open access.