Docent Ludvig Beckman
Statsvetenskapliga institutionen
Stockholms universitet
 

2009-2014

Projektets syfte var att beskriva och förklara variationen av rösträttsbegränsningar i existerande demokratiska stater. Frågeställningen motiverades av att det hittills saknats en fullständig bild av hur demokratier begränsar rösträtten, trots en omfattande forskning om demokratier kan rangordnas och jämföras med avseende på grad av demokrati.

Ett första steg i genomförandet av projektet var en omfattande datainsamling. Den genomfördes 2010 med uppdateringar 2013 och resulterade i tvärsnittsdata över samtliga legala inskränkningar av rösträtten i 96 demokratiska stater för innevarande år. Därtill har data om enskilda länders ekonomiska, politiska och sociala utveckling insamlats och sammanfogats med datasettet. Insamlade data har utgjort underlag för ett antal deskriptiva analyser. Dels har ett antal fallstudier genomförts där rösträttsbegränsningar för specifika grupper ställts i fokus. Dels har översiktliga kvantiativa analyser genomförts som beskriver mönster och variation i regleringen av rösträtten.

I ett viktigt avseende har projektets syfte justerats under projekttiden. Den tidigare ambitionen att förklara variationen i skillnaderna mellan begränsningar i olika länder har visat sig svår att fullfölja. Antalet observationer (96) och variationen i de beroende variablerna (fem dimensioner av rösträttsbegräsningar) var alltför begränsad för att med kvantitativa metoder uppnå statistiskt signifikanta resultat. För att lyckas med denna del av projektet krävs det insamling av tidsseriedata och tillämpning av mer specialiserade analystekniker (rare-event analysis). En sådan kompletterande datainsamling utgör ett relativt omfattande arbete men är planerad att genomföras under 2015 (efter projekttidens slut).

I ett annat avseende har projektets syfte utvidgats. Vid insamling av data om legala begränsningar av rösträtten uppstod intressanta frågor om tolkningen av de juridiska begrepp och termer som identifierar kategorier av medborgare och villkoren för inskränkningar av deras rösträtt. Ett par arbeten i projektet har därför ägnats åt att utveckla en argumentation för hur innebörden av sådana begrepp kan och bör förstås.

Projektets viktigaste resultat

Ett för projektet centralt resultat är att det inte är möjligt att fastställa signifikanta samband mellan graden av rösträttsbegränsningar och ett lands demokratiska och ekonomiska utveckling. Omfattande begränsningar för marginaliserade gruppen är lika vanliga i länder som är mindre utvecklade (som Tunisien) som i länder som har en mer stabil demokratisk och ekonomisk utveckling (Danmark). Omvänt är färre begränsningar av rösträtten lika vanliga i länder med låg (Indonesien) som med hög (Sverige) demokratisk och ekonomisk utveckling.

Inom projektet genomfördes en utvärdering av uppfattningen att personer med permanent uppehållstillstånd bör tillerkännas rösträtt i en demokrati. Denna uppfattning har ofta förespråkats i forskningen med hänvisning till den demokratiska principen att de som har aknytning till ett land också bör ha möjlighet att påverka den förda politiken. En analys av den rättsliga innebörden av de relevanta rättsliga begreppen visar emellertid att det saknas grund för antagandet att anknytning kan tillskrivas personer med permanent uppehållstillstånd men inte personer med tillfälligt uppehållstillstånd. Demokratins princip bör därför även omfamna personer med tillfälligt uppehållstillstånd.

Inom projektet gjordes även en systematisk jämförelse av rösträttsbegränsningar för personer med kognitiv eller psykisk funktionsnedsättning. Regelverken i samtliga demokratiska länder (valdemokratier) jämfördes med avseende på hur väl klassificeringarna i lagstiftningen motsvarar de grupper av individer som på grund av funktionsnedsättning kan förväntas ha reducerad förmåga att fatta informerade beslut och hur väl tillämpningen av lagstiftningen garanterar rättssäkerheten för dem. Ett viktigt resultat av denna genomgång är att det existerar en motsättning mellan kravet på en lagstiftning som på ett heltäckande sätt identifierar relevanta grupper och kravet på att en rättssäker tillämpning av den lagstiftningen.

Nya forskningsfrågor

Projektet har genererat två nya forskningsfrågor. Den ena gäller tolkningen av rättsliga kategorier som beskriver villkor för rösträtten. Lagstiftningen i olika länder använder sig av mer eller mindre precisa begrepp vilket påverkar hur restriktiv lagstiftningen är. Inom projektet har denna fråga ägnats en del uppmärksamhet. Men framtida forskning bör ytterligare studera denna fråga, till exempelvis hur precisionen i lagstiftningen varierar mellan olika länder och politiska system.

Den andra nya forskningsfrågan som projektet genererat gäller betydelsen av den historiska utvecklingen av rösträttsbegränsningar för att förklara skillnader mellan dagens demokratier. Just eftersom variationerna mellan länder i vissa fall är små, behöver vi längre tidsserier för att skapa ett underlag för prövningen av hypoteser om hur dessa skillnader kan förklaras.

Internationell förankring

Projektets internationella förankring framgår av ett brett deltagande i internationella konferenser och symposier, internationell publicering av projektets resultat och initiativtagande till att bjuda in ledande forskare inom området till forskningsmiljön vid den egna heminstitiutionen.

Deltagande i internationella konferenser och symposier har ägt rum bland annat i USA, Japan, Kina, Australien och Turkiet. Jag har även deltagit i årliga nordiska och nationella nätverksträffar inom politisk teori.

Nedan redovisas ett urval av internationella konferenser i vilka jag deltagit under projekttiden:

o The importance of Constitutions, Istanbul, Swedish Institute, October 21-25 2013.
o Democracy today, Centre for the Study of Mind in Nature, Oslo, April 2013.
o The Representation of the Voiceless, SCAS, Uppsala, November 2013..
o Globalization of Law, Santa Barbara, California, November 2011.
o ECPR Joint Sessions, We the People, St Gallen, April 2011.
o Designing Governance for Civil Society, Keio University, Japan, November 2010.
o Symposium on theory and practice of Good governance, Guanxi Institute of Public Administration and Beijing Institute of Public Administration, April 8-9 2010.

Forskningsinformativa insatser

Under projekttiden har jag genomfört föredrag och deltagit i seminarier som riktar sig till allmänheten samt skrivit debattartiklar och medverkat i media. Intresset för projektets frågeställningar har i första hand gällt vad som utgör en lämplig rösträttsålder och argumenten för och emot rösträtt för icke-medborgare.

Medverkan i seminarier och föredrag:
o Författarcentrum, föredrag om Yttrandefrihet (2010)
o Samspråk i Almedalen, diskussion med Björn von Sydow om rösträttsbegränsningar (2010).
o Kulturrådet och Konstnärsnämnden, debatt om yttrandefrihet, Filmhuset (2010)

Debattartiklar:
o Ludvig Beckman, 2012. "Sänkt rösträttsålder utvidgar demokratin - inte ombudsröstning", DN-debatt, på nätet, 2012-03-29.

Medverkan i media:
o God morgon Världen! Intervju om demokrati och folkomröstningar 2011-11-06.
o La Suède pionnière du vote des étrangers, 2012-05-11. Intervju för fransk nättidning.
http://www.dw.de/la-su%C3%A8de-pionni%C3%A8re-du-vote-des-%C3%A9trangers/a-15940719

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa

En av projektets viktigaste publikationer är redaktörskap (med Eva Erman) för en antologi publicerad vid internationell förlag: Territories of Citizenship (Palgrave 2012). I boken samlas bidrag från flera internationellt framstående forskare om det demokratiska medborgarskapets förändrade förutsättningar med särskilt fokus på hur de påverkas av de politiska systemens territoriella egenskaper. Jag bidrog även med ett kapitel till antologin som analyserar frågan om rösträttsbegränsningar för personer utan medborgarskap men med uppehållstillstånd.

En annan av projektets viktigaste publikationer är artikeln "The Accuracy of Electoral Regulations: The Case of the Right to Vote by People with Cognitive Impairments". Publikationen utgör den första internationellt publicerade jämförelsen av lagtexter som begränsar rösträtten för personer med mental eller kognitiv funktionsnedsättning. Analysen som genomförs visar att det existerar en ofrånkomlig målkonflikt mellan kravet på att kategorierna som används i lagtexten ska vara "exakta" ( omfatta dem och endast dem för vilka rösträtten bör begränsas) och kravet att begränsningar av rösträtten ska vara rättssäkra (att tillämpningen ska göras av juridiskt kompetenta instanser).

Projektets publiceringsstrategi

I projektansökan angavs målsättningen att organisera en internationell workshop och att därefter publicera ett urval av deltagarnas resultat i en antologi på internationellt förlag. Jag var ledare för en workshop på temat "Citizenship Gaps" inom ramen för konferensen "The Dynamics of Citizenship in the Post-Political World" arrangerades i Stockholm maj 2010. Tillsammans med Eva Erman publicerade vi därefter ett antal av bidragen i antologin Territories of Citizenship på Palgrave Macmillan 2012.

En ytterligare målsättning som angavs i ansökan var att projektets publikationer företrädesvis skulle publiceras internationellt. Den målsättningen har förverkligats i så motto att samtliga fem redovisade publikationer är publicerade av internationella förlag. Det kan här tilläggas att ytterligare en-två publikationer av projektets resultat kan förväntas under det kommande året.

Publikationer

1.    Ludvig Beckman (edited with Eva Erman), 2012. Territories of Citizenship. London and New York: Palgrave Macmillan.

2.    Ludvig Beckman, 2012. “Is residence special? Democracy in the Age of Migration and human mobility”, in Territories of Citizenship (eds. L. Beckman and E. Erman), London and New York: Palgrave Macmillan.

3.    Ludvig Beckman, 2012. ”Democratization and inclusion”, in Jeffrey Haynes (ed), Routledge Handbook on Democratization, Abingdon: Routledge.

4.    Ludvig Beckman, 2013. ”The Accuracy of Electoral Regulations: The Case of the Right to Vote by People with Cognitive Impairments”, Social Policy and Society, 13, (2), 221-233.

5.    Ludvig Beckman, 2014. “Must democratic rights serve the rights-bearer? The right to vote of people with severe cognitive impairments”, The Aporia of Human Rights, Anna Yeatman and Peg Birmingham (eds.), London: Bloomsbury Publishing. http://www.bloomsbury.com/us/the-aporia-of-rights-9781623565602/

Länk till fullständig publikationslista:

http://www.statsvet.su.se/forskning/v%C3%A5ra-forskare/ludvig-beckman/ludvig-beckman-1.119977

http://su-se.academia.edu/LudvigBeckman