Utveckling av sociala och kommunikativa förmågor hos typiskt utvecklade barn och barn med autism
Vi har tidigare visat hur barn med autism (ASD) avsöker sociala stimuli med blicken. De med främst sociala handikapp (till exempel dålig ögonkontakt och oförmåga att förstå känslouttryck) avsöker stimuli på annorlunda sätt än de som framför allt har kommunikativa problem (till exempel försenad språkutveckling och oförmåga att förstå gester). Projektet avser att mer noggrant kartlägga relationen mellan symptom bild och blickbeteende. Tre syften kan urskiljas.
Det första är att undersöka hur sociala och kommunikativa färdigheter återspeglas i barnets blickbeteende i jämförelse med typiskt utvecklade (TP, “normala”) barn.
Det andra är att utveckla en teoretiskt referensram som kan hantera den sociala och kommunikativa utvecklingen och relationen mellan dem. Neurobiologisk forskning har visat att sociala och kommunikativa färdigheter är anknytna till system i hjärnan som aktiveras både när individen uttrycker känslor eller utför handlingar som när de ser andra göra göra det. Om autism yttrar sig som en sämre social eller kommunikativ förmåga så kan det bero på att dessa system inte fungerar optimalt, och flera studier har just antytt detta. Den metod vi använder är att mäta blicken med en cornea reflection metod (TOBII). Den passar för ASD barn eftersom ingenting behöver appliceras på barnet. Den har använts i flera forskningsprojekt och fungerar bra både för spädbarn och förskolebarn. Mätningar ska göras när barnet (ASD och TP) tittar på filmer med varierande social information: fixering av ansikten och emotionella ansikten, blickriktningar hos andra, blickriktning vid konversation, samt andras handlingar.
I förlängingen kan resultaten från de olika delstudierna användas för riktad träning av uppmärksamhet hos ASD barn.
Utveckling av sociala och kommunikativa förmågor hos typiskt utvecklade barn och barn med autism (P09-0933:1-E)
Det första syftet med detta projekt var att undersöka hur sociala och kommunikativa förmågor återspeglas i blickbeteendet hos typiskt utvecklade barn och hur dessa beteenden är störda hos barn med autism. Blickbeteendet spelar en mycket viktig roll allt socialt beteende. Genom att betrakta andra människors ansikten får man information om deras emotioner, intentioner och uppmärksamhetsinriktning. Vi använder blicken för att fånga andras uppmärksamhet och peka ut viktiga föremål och händelser i omgivningen. Blicken är också en viktig faktor i kommunikationsprocessen. Sådan information är inte bara förmedlad genom tal och gester utan även genom blicken.
Det andra syftet var att utveckla en teoretisk referensram som kan hantera social såväl som kommunikativ utveckling och deras relation till de motoriska störningar som är typiska för barn med autism. Till exempel har neurobiologisk forskning visat att sociala och kommunikativa förmågor är relaterade till system i hjärnan som aktiveras såväl när individer uttrycker emotioner eller utför handlingar som när de observerar andra individer som gör det.
Projektet har givit tre viktiga resultat.
1. Blickbeteende hos barn med ASD skiljer sig tydligt från typiskt utvecklade barn. Förskolebarn med ASD verkar inte vara attraherade av samma stimuli som de som attraherar typiskt utvecklade barn. Orsaken är antingen att barn med ASD inte kan urskilja vissa särdrag hos stimuli eller att de finner dem ointressanta. I vår forskning har vi funnit att barn med ASD i motsats till typiskt utvecklade barn inte tittar mer på föremål som en modell fixerar än på andra föremål (Falck-Ytter et al. 2012). När modellen först fixerar försökspersonen och sedan höjer ögonbrynen innan hon tittar på föremålet ifråga så gör det föremålet mer attraktivt för ett typiskt utvecklat barn men in för ett barn med ASD. (Andreasson, 2012)
2. Registrering av blickrörelser hos barn med autism när de observerar en interaktion mellan två personer visar att deras blickbeteende är annorlunda från de hos typiskt utvecklade barn. Det visades framför allt i Falck-Ytter et al. (2013)
3. Motoriken hos barn med ASD är störd i det avseendet att dessa barn har svårigheter med att, i sina rörelser, förutsäga framtida händelser och på så sätt kunna planera handlingar och handlingssekvenser. Denna aspekt av autism har inte erhållit den uppmärksamhet den förtjänar och är inte inkluderat i DSM-IV diagnostiken. Motoriska störningar är emellertid ett viktigt problem hos barn med autism och omkring 80% av barnen med ASD har tydliga motoriska störningar. Som det uttrycks i spegelneuron hypotesen så är handlingsproduktion och handlingsförståelse intimt relaterade. Båda dessa funktioner är baserade på prediktiva modeller av de sensoriska konsekvenserna av handlingar och beror på förbindelser mellan parietala och frontala områden i hjärnan. Andra viktiga långa förbindelser i hjärnan är de över Corpus Callosum och de som förbinder parietalloben med lillhjärnan. (the upper trans-cerebellar loop). Alla dessa förbindelser är försvagade hos barn med ASD. Detta har viktiga konsekvenser för förståelsen och behandlingen av ASD.
Dessa forskningsrön pekar på att följande frågor bör studeras i framtiden. Eftersom det kan konstateras att ASD framför allt är en uppmärksamhetsproblem, kommer den att selektivt påverka individens blickbeteende och detta kommer att särskilt märkas i sociala situationer. Resultaten visar att barn med ASD betraktar sociala situationer på ett annorlunda sätt än typiskt utvecklade barn. Det finns emellertid inga tecken på att barn med autism finner sociala situationer skrämmande. De är helt enkelt inte intresserade av dem. Till exempel, i en situation där en person tittar på ett föremål, så tenderer typiskt utvecklade barn titta på samma föremål men barn med autism gör det ej. Ett annat problem som förtjänar att studeras i framtiden är det sätt koordinationen påverkas av ASD. Hanteringen av motoriska problem verkar vara störd hos barn med autism.
Projektet har varit nära anknutet till ESF:s COST projekt, som är ett stort Europeiskt nätverk för studium av autism. Vi har även deltagit i konferenser anordnade av INSAR (International Society for Autism Research). Förutom de vetenskapliga förbindelserna, så har vi givit flera populärvetenskapliga föreläsningar. En sådan gavs på konferensen ” Neuropsykiatriska tillstånd i ett utvecklingsperspektiv” där jag talade om: ”Motoriska störningar hos barn med ASD”.
Projektets två viktigaste publikationerna är:
von Hofsten, C. & Rosander, K. (2012) Perception-Action in children with ASD. Frontiers in Integrative Neuroscience, dec.
Denna artikel är viktig därför att den pekar ut vikten av motoriska problem hos barn med autism och ger en förklaring till relationen mellan motoriska problem och de sociala och kommunikativa problem som barn med ASD har.
Falck-Ytter T., von Hofsten, C., Gillberg, C. & Fernell E. (2013) Visualization and analysis of eye-movement data from children with typical and a typical development. Journal of Autism and Developmental disorders, 10.1007/s10803-013-1776-
Denna artikel ger detaljerad information om hur barn med ASD betraktar en video med ett socialt innehåll. Den visar att i kritiska ögonblick så avviker blickbeteendet hos barn med autism från typiskt utvecklade barn.
De vå av artiklarna ovan är publicerade i Open Access. De är markerade med en asterisk i pulikationslistan.
Websiten är: www.babylab.se