Tora Holmberg, Uppsala universitet

2010-2015

Under 00-talet gick det upp och ner för stamcellsforskningen. Enorma resurser satsades på området "regenerativ medicin", där forskningen skulle förbättra chanserna att lösa problem inom vården: kunskapsluckor, organbrist, obotliga sjukdomar och skador. Samtidigt var det få konkreta framsteg som verkligen gjordes. Ett problem man hade var bristen på humana embryon ur vilka stamceller kunde kultiveras. Embryon producerade från människa och en ytterligare art - sk. chimbrider - dök upp som en möjlighet att kringgå de förhållandevis restriktiva reglerna kring hESC. Men hybrida innovationer ställer till det för lagstiftarna. Är de djur eller människor, liv eller icke-liv? Begreppet vi använder och utvecklar för att förstå dessa nya livsformer är 'bio-objekt'. Bio-objekt skapar sina särskilda dilemman därför att de ofta uppstår utanför och därmed överskrider traditionella styrningsramar och regelverk, liksom kulturella sorteringssystem och invanda kategoriseringar. Syftet med studien är att utveckla teoretiska redskap för att förstå och reglera de utmaningar som dessa nya bio-objekt för med sig.

Metodologiskt skulle vi följa den framväxande svenska debatten om chimbrider på en rad olika arenor: olika former av media, Statens medicin etiska råds arbeten och konferenser, riksdagsdebatter och förarbeten till policy- och lagförändringar. Dessutom tänkte vi intervjua nyckelpersoner som vetenskapliga experter, bio- och medicinetiker, politiker och företrädare för intresseorganisationer. Då den förväntade debatten uteblev, fick vi istället vidga vårt empiriska fokus, samtidigt som vi höll fast vid det teoretiska syftet. Resultatet blev att vi undersökte representationer av stamcellsforskningen samt dess förutsättningar, villkor och dilemman, med hjälp av tillägg till ovan nämnda data på ett antal olika arenor; media, policy, forskningspolitik och konst. För det första har vi spårat bio-objektets genealogi, genom att följa bio-objektifieringen bakåt i tiden (till 1990-talet då frågan var som "hetast") har vi undersökt representationer och bio-identiteter gällande stamcellsforskning och bio-teknologiska djurförsök i massmedier och policytexter. Med fokus på gränsdragningar och dess effekter, spårar vi hur identiteter utmanas för att sedan stabiliseras.

För det andra har vi kartlagt arenor där vi ser pågående förhandlingar - forskningspolitik - och potentiella debatter - genetisk/bio-konst. Inom dessa områden möts en mängd olika representationer av stamcellsforskningen och dess syfte. Här har vi fokuserat på överskridanden av gränser och dess effekter. Vad händer när forskningsfinansiären vill ge pengar till exploaterbara innovationer på stamcellsområdet, medan forskarna vill forska för patienternas skull?

Vidare lyckades vi genom samfinansiering från Craafordska stiftelsen och Uppsala universitet, anställa en post-doc på ett år: utvecklingsbiologen och sociologen Shai Mulinari. Tillsammans har vi arbetat som ett team, med regelbundna projektmöten och gemensamma publikationer. Projektet har nyligen redovisats vid en workshop i Malmö, "Politics in/of bio-medicine" 5-6 november 2014. Inbjudna deltagare (inklusive projektets internationella rådgivare), gavs då möjlighet att dels komma med synpunkter på vår genomförda studie, dels presentera pågående projekt inom området. Diskussionen kring projektet bekräftade framförallt det framgångsrika med att undersöka en fråga på olika arenor, inte minst oväntade såsom konsten.

Projektets tre viktigaste resultat
De vetenskapliga, etiska och politiska dilemman som dessa nya former av liv skapar, har potential att ge upphov till intressanta debatter på olika fora. Den brist på offentlig debatt i Sverige som vi visat gäller för stamcellsforskningens och den regenerativa medicinens objekt, tyder på en normalisering av nya bio-teknologier, en rutinisering grundad i historiskt nationellt specifika kontroverser i slutet av 1990-talet. Hybriderna har blivit normala, deras status som kontroversiella har i princip utraderats i den allmänna och politiska debatten. Idag innefattar bio-objekten blott löften om medicinska genomslag och nationella innovationer som kan/bör leda till ekonomiska vinster utanför akademin. Den goda forskaren är numera också entreprenör, de problem som tidigare förknippades med ekonomiska intressen inom biomedicinsk forskning artikuleras inte längre.
Samtidigt med den ekonomiska diskursens genomslag i media och forskningspolitik (forskning för vinster och innovationer), kvarstår dock mer traditionella vetenskapliga värden, som den fria grundforskningens nyfikenhet (forskning för forskningens skull) och den kliniska forskningens allmännytta (forskning för patienternas skull). Inte ens i forskningspolitiska sammanhang då den ekonomiska diskursen är överordnad, vinner den i slutändan. För att begripliggöra hur dessa olika diskurser om stamcellsforskning samtidigt innefattar ett politiskt budskap (vad ska prioriteras) och ett etiskt ställningstagande (vilka värden är de rätta?), talar vi om politisk-moraliska diskurser som organiserar vårt sätt att tänka om och handla i biomedicinska frågor. Här framträder stundom friktion mellan olika positioner, vilket visar sig som ett slags diskursiv kamp där konflikten inte är uttalad utan snarare inbäddad i olika diskurser som var och en för sig är självklar och i det närmaste oemotsäglig.
Dessa politisk-moraliska diskurser föreskriver och begränsar hur etiska, vetenskapliga och moraliska dilemman förknippade med stamcellsforskningen kan omtalas och debatteras. Vi menar att den bio-medicinska forskningen i och med normaliseringen också har avpolitiserats, och institutionellt flyttats till forskningsfinansiärer och forskningsetiska och djurförsöksetiska nämnden. Men inom andra offentliga arenor som konst och litteratur, finns fortfarande möjliga öppningar för att återförtrolla forskningen genom att diskutera på nya sätt, dess möjligheter på gott och ont. Här finns en potential att väcka frågor som stängts genom de politisk-moraliska diskursernas dominans, frågor om liv och död, ekologiska dilemman, forskningens ansvar och potentiella hybris.

Projektets två viktigaste publikationer
Projektets två viktigaste publikationer med avseende på teoretisk utveckling är de samförfattade artiklarna "För Sverige i framtiden. Ny medicinsk teknologi, bio-objektifiering och politikens frånträde" (publicerad i Sociologisk Forskning 2013) och "Imagination laboratory - making sense of bio-objects in contemporary art" (inskickad till Theory, Culture & Society).
I den första artikeln analyserar vi hur samtida "diskursiva tystnader" (Holmberg & Ideland 2012) kring nya bioteknologier som chimbrider och "induced pluripotent stem cells" (iPSC), skapats genom föregående policy processer på området och genom gränsdragningar mellan mänskligt och icke-mänskligt, levande och icke-liv, subjekt och objekt. Analysen av policyprocesser rörande xenotransplantationer och användandet av humana embryonala stamceller (hESC) visar att såväl stamcellernas som xenograftens "bio-identititeter" stabiliseras genom högt ställda förväntningar på framtida möjligheter och en dåtida brist på terapeutiska alternativ. Policy processerna gällande hESC och vävnader/organ från andra djur, karaktäriseras av en normalisering av visa specifika förståelser av livet, en tilltro till vetenskapliga framsteg och dess nationellt ekonomiska potential, samt en kategorisering av alla ifrågasättande röster som irrationella och anti-vetenskapliga. (Liknande politisk-moraliska diskurser har utforskats och analyserats i två av projektets andra publikationer: Mulinari, Holmberg & Ideland, in press; Ideland, 2014). Genom bio-objektifieringsprocesser förflyttas både debatt och beslutsfattande från en politisk och offentlig kontext, till etiska nämnder och forsknings-finansiärer. Avslutningsvis diskuteras konsekvenserna av detta politiska "icke-hanterande" av biomedicinska teknologier och hur bio-objekten kan "re-politiseras". Vi konkluderar att det analytiska ramverket visat sig värdefullt för att förstå hur ett bio-objekt utmanas och stabiliseras, och således kan utmanas på nytt.
Den andra artikeln är ett resultat av ett försök att gå utanför de strikt vetenskapliga och policymässiga arenorna, för att undersöka potentiella öppningar för en förnyad och re-politiserad offentlig debatt som kan ta lite nya riktningar. Artikeln undersöker således samtida genetisk/biokonst som ett "fantasins laboratorium", som rum för alternativa politisk-moraliska reflektioner. Med hjälp av Jane Bennetts begrepp "förtrollning" undersöker vi hur bio-objektifieringsprocessen, och den sammanlänkade bio-identifieringsprocessen, verkar inom ett fält där samtida, moderna rationaliteter och kategorier utmanas genom att nya metoder och former för förståelse skapas. Konstens villkor och kommunikationsformer, liksom dess sanningsanspråk, skiljer sig från vetenskapens och politikens, varför vi använder det som ett kontrasterande fall för att belysa etik som något annat än, som bortom, den utilitaristiska "cost-benefit" rationaliteten. Analysen visar dock att medan nya korsningar och livsformer utmanar vissa etablerade skript, så tenderar andra att lämnas oproblematiserade. Som exempel inbjuder Patricia Piccininis konstprojekt Still Life with Stem Cells till nya positioner och förståelser för människor och icke-människor, medan Lucy Glendinnings Feather child snarare återskapar en djupt rotad rädsla för att överskrida gränser mellan djur och människor.
Den analytiska knorren handlar således snarast om vad för slags "magi" som biokonsten kan mobilisera, vad skapar en viss förtrollning och hur kan den öppna ett etiskt fönster? En slutsats rörande magin är att bio-objektifieringen sker via innovativa samlingar av mänskliga och icke-mänskliga aktörer. Kopplingar mellan texter och materialiteter i fantasins laboratorium skapar provokativa, performativa och extra-ordinära bio-objekt: "plantimal", "childbird", "facetrace", "cellcritters". Monstruösa varelser, formlösa hybrider och alldeles vanliga figurer med en förtrollande bakgrund, har potential att öppna för etiska diskussioner kring bioteknologi och regenerativ medicin och dess konsekvenser för en post-humanistisk framtid.

Projektet internationella förankring:
Vår studie delar teoretiskt ramverk med det COST Action program som medlemmarna i projektet ingår i (Bio-objects and their boundaries, IS1001). Tora Holmberg har varit arbetsgruppsledare för WG1 inom detta nätverk, samt medlem av styrgruppen. I WG1 har vi arbetat med att vidareutveckla begreppsapparaten och utarbetat en "tool box", som sedan också testats och använts av forskare och doktorander inom nätverket. Projektets resultat har presenterats vid ett flertal tillfällen i detta COST-sammanhang, och därigenom tveklöst bidragit till den begreppsutveckling som skett. Nationella likheter och skillnader har tydliggjorts, vilket bidragit till att fördjupa analyserna i det föreliggande projektet. En av deltagarna i denna COST-Action, Lonneke Poort, besökte Malmö högskola två veckor i december 2012, vilket resulterade i en samförfattad artikel där jämförelser kunde göras på djurförsöksområdet. Projektet har också presenterats på konferenser arrangerade av andra (se publikationslistan). Den post-doc som knöts till projektet, Shai Mulinari, spenderade vidare två månader på London School of Economics 2013.

Nya forskningsfrågor
Nya forskningsfrågor har, som redovisats ovan, genererats kontinuerligt under projektets gång. Några förslag på nya, möjliga forskningsmöjligheter 1) undersöka hur ramverket för bio-objektifiering skulle kunna användas praktiskt för etiska diskussioner och policyaktörer. Det senare har vi, inom ramen för COST Action programmet, initierat. I den sista av våra möten (Bryssel 2014) ombads en rad aktiva policyaktörer inom EU-sfären att komma med input på fyra policy papers som nätverket producerat utifrån bio-objektsbegreppet. 2) utforska nya rum för en utvidgad politisk-moralisk diskurs. 3) studera nya organisatoriska former för "entreprenörs-forskaren", nya professioner som Technology Transfer Officers etc.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället:
Vi har inom ramen för projektet publicerat två populärvetenskapliga artiklar på engelska samt en debattartikel för en svensk publik (se publikationslista).

Projektets publiceringsstrategi samt kommentarer:
Vår policy när det gäller publikationer, är att de ska i första hand vara tillgängliga direkt, i andra hand om vi siktar mot en högrankad tidskrift, ska de göras tillgängliga så fort som tidskriften medger. De flesta artiklarna har publicerats i Open Access tidskrifter, med parallell publicering i universitetets databas.

Publikationer

Peer-reviewed articles:
 
•    Holmberg, T.  (2011) "Unfamiliar biological futurities: Animals in techno-science," Humanimalia, 2(2): 60-66.
•    Holmberg, T Schwennesen, N Webster, A. (2011) "Bio-objects and the bio-objectification process," Croatian Medical Journal 52(6): 740-742.
•    Holmberg, T, Ideland, M (2012) "Challenging bio-objectification: adding noise to transgenic silences," in Vermeulen, N., Tamminen, S., Webster, A. (eds.) Bio-objects. Life in the 21st century, Ashgate Publishing: Gower: 13-26.
•    Holmberg, T, Ideland, M (2013) "För Sverige i framtiden – ny medicinsk teknologi, bio-objektifiering och politikens frånträde," Sociologisk Forskning, 31-49.
•    Poort, L., Holmberg, T. & Ideland, M. (2013) "Bringing in the controversy: re-politicizing the de-politicized strategy of ethics committees," Life Sciences, Society and Policy Journal, 9(11): 1-13.
•    Ideland, M. (2014) "Stem Cells between Ethics and Entrepreneurship: How a Contested Bio-Object Became ‘Normal’," Studies in Media and Communication, 2 (2): 82-92.
•    Mulinari, S. (2014) "The specificity triad: notions of disease and therapeutic specificity in biomedical reasoning," Philosophy, Ethics and Humanities in Medicine 9 (14): 1-11.
•    Mulinari, S., Holmberg, T. & Ideland, M (forthcoming) "Money, money, money? Stem cell research in a grant allocation process," Science and Technology Studies.
•    Holmberg, T. & Ideland, M. (under review) "Imagination laboratory: making sense of bio-objects in contemporary art," submitted to Theory, Culture & Society.

Conference papers:
 
•    Holmberg, Tora, Ideland, Malin, "Bio-objekt på 2000-talet. Chimbrider och andra arthybrider," STS-konference, Tema T, Linköping University, 23-24 March: 2011.
•    Holmberg, Tora, Ideland, Malin, "För Sverige i framtiden. Ny medicinsk teknik, bio-objektifiering och politikens frånträde," Paper presented at the conference Sociologdagarna, Stockholms University, 15-17 March: 2012.
•    Ideland, Malin, "Different views on ethics. How animal ethics is situated in a committee culture," Invited Key-note speaker. Human-animal interactions. The 42nd Scand-LAS Symposium and Annual Meeting. Trondheim, Norway: 2012. 
•    Mulinari, Shai, Holmberg, Tora, Ideland, Malin, "The moral economies of the human stem cell crowd," Paper presented at the EASST & 4S conference Design and displacement – social studies of science and technology, Copenhagen, 17-20 October: 2012.
•    Holmberg, Tora, "Imagination laboratory – narrating new life forms in contemporary bio-art," Paper presented at the international conference Life Matters: Affect, Sex & Control, Linköping University, 26-29 May: 2014. 
•    Holmberg, Tora, Ideland, Malin, "Imagination laboratory. Making sense of bio-objects in contemporary art," Paper presented at The 27th Conference of the Nordic Sociological Association, Lund University, 14-16 August: 2014.

Popular science:
 
•    Holmberg, T, Ideland, M, Mulinari, S, "Determining discourse on bio-objects," International Innovation (2012) (available through www.research-europe.com)
•    Holmberg, T, "What are bio-objects?" Europe 24 Organisation (2012) (available through www.publicservice.co.uk)
•    Holmberg, Tora, Ideland, Malin (2014) ”Konsten kan lämna nytto-tänkandet”, Fria Tidningen, nr. 2 (http://friatidningen.se/artikel/113053)