Jenny Säve-Söderbergh, SOFI, Stockholms universitet

2010-2016

Syftet med projektet och förändringar under projekttiden
Syftet med projektet var att studera löneanspråkets roll vid anställningsprocessen, ett forskningsområde inom vilket den empiriska litteraturen är begränsad. Vårt syfte var därför att belysa löneanspråkets roll utifrån olika empiriska metoder: med fältdata över arbetstagares löneanspråk, med experimentdata och med data från platsannonser. Projektet syftade även till att studera hur löneanspråk beror på risk preferenser, samt hur löneanspråk relaterar till löneskillnader mellan män och kvinnor.

Bortsett från nedan beskrivna förändring av arbetet, har projektet genomförts enligt plan och samlat in unika datamaterial kring löneanspråk och risk preferenser utifrån de två föreslagna metoderna: fältdata och forskningsexperiment. Fältdatamaterialet utgörs av ett nytt unikt enkätmaterial över löneanspråk med ca 35 000 svarande från 1999 till 2012, som baseras på årliga undersökningar från Jusek. Av stor betydelse är att utöver löneanspråket finns information om varför man inte angett ett löneanspråk samt kring attityder till förhandlingen. Forskningsexperimentet, som gjorts i många omgångar, är genomfört med ett stort antal deltagare där vi har låtit deltagarna ange löneanspråk utifrån olika kontexter, riskvillighet utifrån tre olika mått samt enkätfrågor om förhandlingsvilja, tävlingsvilja samt ekonomisk bakgrund och reservationslön.

Gällande den tredje metoden har projektets arbete till viss del förändrats under projektets gång. Vår ambition var att utifrån en teoretisk modell testa och förklara arbetsgivarens användande av löneanspråk med data från platsannonser i Platsbanken. Ett mindre datamaterial från Platsbanken är också insamlat men materialet visade sig inte ge möjligheter till en meningsfull analys. Forskningsexperimentet har också varit mer tidskrävande än förväntat, dels till följd av att vi har velat uppnå en tillräcklig mängd observationer, dels till följd av att vi har velat testa designen genom många sessions och genom vissa modifikationer i designen.

Av ovan skäl utökades projektet till att inkludera två närliggande forskningsfrågor: riskvilja och social kontext. Den ena forskningsfrågan är om könsskillnader i till exempel löner eller även löneanspråk kan förklaras av kontextuella faktorer såsom av i vilken miljö beteendet utövas. För att besvara denna fråga har vi samlat in ett andra fältmaterial som baseras på 10-11 åriga barn och vuxnas spelande i Junior Jeopardy och Jeopardy, utifrån vilket vi studerar hur riskvilja och prestation förändras beroende på hur deltagarna slumpmässigt blir fördelade att tävla mot män eller kvinnor, eller för barnen, flickor eller pojkar. Den andra forskningsfrågan som projektet utökats med är om man finner ett förväntat positivt samband mellan lön och att ha en kvinnlig jämfört med manlig närmaste chef för kvinnor. Den positiva förväntan bygger på antagandet att kvinnliga chefer skulle kunna fungera exempelvis som rollmodeller eller mentorer för andra kvinnor. Vår studie finner inte detta. I stället finner vi ett negativt samband, men bara för kvinnor som har en kvinnlig jämfört med manlig mellanchef. Studien diskuterar möjliga förklaringar såsom skillnader i förhandlingsmöjligheter eller resursfördelning mellan chefer inom en organisation.

De tre viktigaste resultaten
Forskningen har bidragit med ett flertal nya och betydelsefulla resultat till forskningsfältet. Resultaten ger också viktiga insikter för utformningen av policyåtgärder. Jag sammanfattar de tre viktigaste resultaten nedan.
1. Baserat på enkätmaterialet visar forskningen att löneanspråk inte är ovanliga och att runt 40 procent av de sökande anger löneanspråk till sin arbetsgivare. Analysen visar också att det finns en selektion in i gruppen som anger löneanspråk, där till exempel de som inte anger löneanspråk är yngre, återfinns mer inom vissa utbildningsgrupper, söker jobb i offentlig sektor och finns i jobb med lägre ingångslöner. Vidare visar analysen att skälen till varför man ej angett ett löneanspråk är till stor del för att man uppfattat ingångslönen som fast, eller för att man inte brydde sig, alternativt var nöjd med den erbjudna lönen. Mycket få angav psykologiska skäl som att de ej vågade till varför de ej angett löneanspråk.
2. Baserat på enkätmaterialet visar forskningen att det finns könsskillnader i såväl benägenheten att ange löneanspråk, i löneanspråket och i förhandlingsutfallet givet löneanspråket. För det första, när man kontrollerar för skillnader mellan de som anger löneanspråk eller ej, är kvinnor mer benägna än män att ange löneanspråk. Tidigare litteratur har visat att kvinnor är mindre eller lika benägna att förhandla som män. Det finns inte heller några stora skillnader mellan könen i skälen varför man inte angett ett löneanspråk, eller i attityder till eller kunskap om förhandling, skäl som har förväntats vara betydelsefulla i tidigare litteratur. För det andra, kvinnors löneanspråk är i genomsnitt lägre än mäns och skillnaden är större högre upp i fördelningen. För det tredje, även fast kvinnors löneanspråk är lägre har kvinnor större sannolikhet att få en ingångslön som är lägre än löneanspråket än jämförbara män som söker liknande jobb. Resultaten är robusta för kontroller av många typiska skillnader mellan män och kvinnor såsom i val av utbildning, erfarenhet, privat eller offentlig anställning, men också för hur de fann sina jobb, val av arbetstid, val av bransch och andelen arbetslösa inom utbildningen.
3. Ett tredje nytt och viktigt resultat är att, trots att könssammansättningen är slumpmässig och inte ska spela roll för beteendet, samt att besluten baseras mot bakgrund av mycket höga ekonomiska incitament, är såväl flickors som vuxna kvinnors beteende känsligt för den sociala kontexten, i det här fallet könssammansättningen, inom vilket beslutet tas. Medan kvinnor tar lägre risk presterar flickor sämre och använder sig av sämre strategier när de slumpmässigt väljs att tävla i en mer mansdominerad miljö. Dessa resultat kan varken förklaras av strategiska skäl eller av något spelspecifikt beteende. Vidare visar projektet att den könsskillnad man vanligen finner bland vuxna - att kvinnor i genomsnitt tar lägre risk än män - inte finns bland barn, trots att båda grupper har haft likadana omständigheter för beslutsfattandet. Resultaten är robusta för kontroller av bland annat egen prestation, relativ prestation och flera spelspecifika omständigheter. Studiens resultat pekar på att en förklaring till ett könslönegap, men även till kvinnors lägre löneanspråk, kan vara att kvinnor, redan som flickor förändrar sitt beteende beroende på könssammansättningen i den miljö de agerar i.

De viktigaste publikationerna, publiceringsstrategi och spridning av resultaten utanför det akademiska samhället
Projektet har genererat ett flertal studier. De två första studierna behandlar specifikt enkätmaterialet över löneanspråk: "Gender differences in salary negotiations - evidence from the field" och "Attitudes, ambiguity and social costs in salary negotiations: an evaluation using field data". Dessa studier är unika i sitt slag och kommer att inom kort publiceras som CESIfo working papers och sedan skickas till internationellt välkända tidskrifter. Den tredje studien "Children do not behave like adults: gender gaps in performance and risk-taking in the high-stakes game shows Jeopardy and Junior Jeopardy" är redan publicerad som ett CESIfo working paper och är Revise & Resubmit i Economic Journal. Den fjärde studien "Immediate manager gender and wages of female employees: the importance of manager position" är också publicerad som ett working paper och är under gransking för publicering i Labour Economics. Publiceringsstrategin för alla studier är att publicera i internationellt välkända tidskrifter för att säkerställa vetenskaplig granskning, kvalitet och open access. Dessa studier har också presenterats på konferenser bl a European Economic Association, 2011, European Association of Labor Economics, 2011, 2013, European Society for Population Economics, 2013, samt på seminarier och inom två tvärvetenskapliga nätverk.

Har projektet generat några nya forskningsfrågor?
Projektet har genererat många nya forskningsfrågor. Framför allt kommer det omfattande experimentmaterialet kunna användas till att besvara många intressanta och relaterade frågor. Fördelen med experimentet är att vi har kunnat renodla förhandlingen samtidigt som vi kan kontrollera för många annars icke-observerbara skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka förhandlingsbeslutet. Mot bakgrund också av projektets tredje resultat kommer vi även vilja studera hur löneanspråken varierar i experimenten beroende på om deltagarna tävlar mot män eller kvinnor. Vidare innehåller enkätmaterialet många delfrågor som kommer att kunna användas för att besvara ett flertal frågor kring löneförhandlingar.

Publikationer:
Säve-Söderbergh, J. (2014) “Children do not behave like adults:  Gender gaps in performance and risk taking within a  random social context in the high-stakes game shows Jeopardy and Junior Jeopardy”, joint with
Sjögren-Lindquist, G., CESIFO Working paper 4595, Revise & Resubmit in  Economic Journal.

Säve-Söderbergh, J. (2014) ”Female Wages and the Gender of the Immediate Manager”, joint with  Halldén, K. och Å. Rosén, SSRN Working Paper, under review in  Labour Economics.

Säve-Söderbergh, J. (2015) “Gender Differences in Salary Negotiations: Evidence from the Field”, Working Paper.  

Säve-Söderbergh, J. (2015) ”Gender gaps in Attitudes, Ambiguity and Social Costs in Salary Negotations: An Evaluation Using Field Data”, Working Paper.