Den teoretiska utgångspunkten för detta projekt har varit insikten att frågor som definieras både politiskt och vetenskapligt måste studeras inom en tolkningsram med plats både för natur- och samhällsfenomen, något som innebär att vetenskapliga utsagor och samhällsvillkor samverkar och samproduceras med uppfattningar om natur och samhälle. Syftet med det här projektet har varit att undersöka hur sådana intima samband mellan kunskapsproduktion och politiskt beslutsfattande har växt fram historiskt.

Empiriskt var projektet från början tänkt att utgå från hushållskommitténs arbete från 1793 och in på 1800-talets första decennium och bildandet av lantbruksakademin som en konsekvens av kommitténs verksamhet. Under projektets gång har det dock visat sig att debatterna om lantbrukets effektivisering under hela frihetstiden haft betydelse för hushållskommitténs arbete och bildandet av akademin. Det politiska och vetenskapliga arbetet med att inrätta en riksorganisation för kunskapsspridning inom jordbruket bedrevs alltså långt före hushållskommittén inrättades och det empiriska lokuset försköts därför till debatter om gödselanvändning under 1700-talet, ett centralt problem för det svenska lantbruket under denna tid som knappast har studerats alls nationellt eller internationellt. Gödselfrågan kan ännu under 1700-talet i korthet sägas ha präglats av traditionella aristoteliska uppfattningar om jordkvaliteter som kallt och varmt, vått och torrt. Ämnen som ansågs viktiga för växtodling antogs genereras i jorden eller kunde alternativt tillföras. Även när det gällde kemiska resonemang byggde de med endast få undantag på grundämnesresonemang som innebar att exempelvis salt och vatten, jord och gödsel reagerade under olika förhållanden. Andra resonemang byggde på uppfattningar om lika jordarter som kalkjord eller märgel. Just den sistnämnda jordtypen blev under andra hälften av 1700-talet allt mer eftertraktad. Influenserna från utlandet var förstås många, men också de mer hemmasnickrade föreställningarna. Gemensamt hade nästan alla de olika konkreta råden för att förbättra jordmånen att de krävde mycket stora arbetsinsatser liksom planering och organisationsförmåga.

Generellt gäller att de som i första hand studerat de utländska föregångarna till den svenska lantbruksakademin främst betonat kunskapsbildningen kring jordbruket och dess ekonomiska resultat som primära utgångspunkter. Samtidigt har de som fokuserat på de inhemska svenska initiativen i stället fokuserat på det politiska spelet och de organisatoriska lösningar och alternativ som varit för handen. Forskningsläget speglar med andra ord en allmän föreställning om internationella gränsöverskridande kunskapsbildningsprocesser och nationellt betingade politiska beslutsprocesser. Denna insikt är projektets första resultat.

En sådan uppdelning mellan å ena sidan internationellt betingad kunskapsbildning och ett nationellt präglat politisk beslutsfattande går samtidigt stick i stäv med de teoretiska anspråk som idag görs på samspelet mellan politiska beslutsprocesser och kunskapsbildning. Genom att följa de omfattande diskussionerna om gödsel liksom vilka de olika aktörerna var i denna debatt och vilka metoder de föreslog har inrättandet av Kungl. Lantbruksakademien analyserats som utslag av att en mer eller mindre självutnämnd grupp bestående av svenska godsägare, militärer, läkare, präster och andra intressenter välvilligt inställda till lantbruksfrågor, tillgodogjorde sig de senaste rönen från den internationella litteraturen samtidigt som de kunde räkna med gehör på olika sociala och politiska arenor inom landet. Detta är ett andra resultat inom projektet.

Det finns olika begrepp för att karaktärisera en sådan här grupp människor. Exempelvis kan de beskrivas om en slags tidig politisk expertis, en proto-expertis som var verksamma i en tid då själva termen expertis ännu inte kommit i allmän användning. Det skulle dröja till 1860- och 70-talen. Ett annat vanligt begrepp för att fånga in grupperingar som bygger sin auktoritet på kunskapsmässigt monopol sanktionerat genom institutionaliserade och ackrediterade utbildningssystem är professioner.

Tidigare forskning har nästan uteslutande studerat professionaliseringsprocesser med utgångspunkt i ingenjörer och andra kategorier som sammankopplas med industrisamhällets framväxt, men de skulle alltså kunna ha haft sina föregångare inom lantbruket i form av en slags proto-profession. Detta är ett tredje resultat inom projektet. Forskningsmässigt är väldigt lite ännu gjort om dessa tidigare professioner, inte minst gäller det om man jämför vad som finns gjort i exempelvis Tyskland och USA. Idéhistorikern Leif Runefelt har dock visat att sockenbeskrivningar som litterär genre speglade en relativt enhetlig uppsättning dygder som på goda grunder också kan antas ha omfattat en proto-expertis inom lantbruket.

Projektet har förankrats internationellt i på gängse sätt genom konferenser och publikationer. Hittills har en artikel publicerats inom ramen för projektet i juninumret 2013 av Minerva: A Review of Science, Learning and Policy, en vetenskaplig tidskrift med peer-review. Projektpresentation accepterades i programmet för konferensen "Between Autonomy and Engagement--Performances of Scientific Expertise (1860-1960)" i Leuven i maj 2012 under titeln "From Policy to Chemistry: The transformation of Proto-Expertise in Swedish Agriculture during the first half of the nineteenth century". En annan presentation gjordes vid "European Social Science History Conference" i Wien i april 2014. Till detta kommer att projektresultat presenterades vid en nationell workshop "Historisk forskning kring de areella näringarnas historia" vid Kungl. Skogs- och lantbruksakademien i november 2012 och på Svenska historikermötet vid Stockholms universitet i maj 2014. När det gäller forskningsinformation utanför forskarsamhället har jag presenterat olika delresultat i flera olika sammanhang som vid Alunbruksdagen i Andrarum 2011 och för Svenska Kemistsamfundet 2014.

När det gäller projektresultat som inte är direkt relaterade till forskningsproduktion kan det konstateras att det funnits intresse hos enheten för de areella näringarnas historia vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm för projektet. Här arbetar en samling historiker med en antologi om de areella näringarnas vetenskapshistoria och flera bidrag presenterades vid Teknik- och vetenskapshistoriska dagarna vid Lunds universitet i maj 2015 där jag kommenterade dem. Tanken är också att jag ska kommentera antologins olika bidrag i ett avslutningskapitel i den färdiga antologin som ska publiceras under 2016.

I övrigt har resultaten i projektet ännu inte publicerats enligt plan. Strategin är att snarast publicera ytterligare tre artiklar där vart och ett av huvudresultaten som nämnts redovisas. Det är ett arbete som kommer att kunna slutföras under 2016.