Diana Mulinari, centrum för genusvetenskap, Lunds universitet

2010-2016

Syftet med projektet var att utforska det feministiska bidraget i den Globala Syd. Jag hade redan i min tidigare utvärderingsrapport argumenterat för ett antal (mindre) förändringar i projektet. Den första förändringen expanderar kategorin att studera: från enbart forskare inom genusvetenskap till feministiska intellektuella i en kontext där gränsen mellan akademin, feministiska NGOs och femokrater är flexibel samt inte minst rörlig.

Den andra förändringen är av en mer teoretisk natur och syftar till att inkludera postkoloniala feministiska forskare i den europeiska diasporan. Denna förskjutning fångar de omfattande former av gränsöverskridande dialog som sker inom genusvetenskapen och där intellektuella i diasporan spelar en central roll.

Projektet tre centrala resultat är följande:

1) Att "böja" teorier:

Den systematiska böjningen - "torciendo" för att låna från ett begrepp från en av de feministisk forskare jag intervjuade - av de teorier som utvecklas i det Global Nord kan illustreras i å ena sidan nya ämnen och andra sidan originella former för att förhålla sig till etablerade teman.

a) Feminismens västerländska rötter fortsätter att vara ett centralt ämne och ett mycket känslig tema för diskussion bland både forskare och aktivister, inte minst hur feminismens genealogi ska tolkas. En politisk agenda som utgår från begrepp som kvinnors autonomi, inskriven i en modernitet/sekularism paradigm, ofta konfronteras med en sökning av alternativa definitioner över förhållandet mellan kön, natur och samhälle (Mulinari och Medina Är inhemsk feminism ... Feminist? Arbete pågår)

b) Hur görs genus och sexualitet inom genuskulturer som skapar utsatta kvinnor men kräver kraftfulla mödrar? Detta var en grundläggande forsknings fråga som ställdes bland feministiska forskare, särskilt när det gäller den centrala roll som mödrande och släktskap spelar, och inte minst inom ramen för koppling som görs mellan kvinnor och försvarandet av naturresurser. (Mulinari, Machismo i Historical Critical Dictionary of Marxism).

c) Kopplingen mellan kvinnor och den informella ekonomin var en fundamental forskningsfråga i mitt samtal med många kollegor från det Globala Syd. Detta ämne var redan närvarande i min tidiga forskning om Sydafrika och Latinamerika och kom att utvecklas som en central tema i mina samtal med feministiska forskare. Ämnet speglar olika situationer i det Globala Syd, men också relevanta teoretiska bidrag över hur begreppet ekonomin ska förstås, där kopplingen mellan livehoods och familj analytiskt utforskats (Se Mulinari, Introduktionen Jag Älskar vackra kvinnor i Giulia Garofalo Geymonat. Köpa och sälja sex: Mellan njutning, Arbete och utnyttjande Bokförlaget Daidalos 2016. Se också Rätzhel, N; Mulinari, D och A.Tollefson, 2015

2) Feminism som en teori om hopp

Feministiska forskare i det Globala Syd och det Globala Nord har liknande teoretiska och metodologiska utgångspunkter i sina vetenskapliga diskussioner. Det finns dock relevanta skillnader vad gäller hur produktionen av kunskap konceptualiseras. Gränserna mellan vetenskaplig produktion och kunskapsproduktion inom ramen för sociala rörelser är mer flexibla och elastiska i det Globala Syd, än de som reglerar relationerna mellan akademin och feministisk aktivism i det Globala Nord. För dessa forskare är feministisk teori en normativ teori om social rättvisa och ett verktyg för kritiskt tänkande, och som sådant ett avgörande verktyg för att göra motstånd mot konservativa krafter som ifrågasätter femininismen genom referenser till tradition, Panafrikanism eller "La Patria". Jag har namngett detta epistemologiska ställningstagande som teorier om hopp. (Mulinari, Teorier om hopp. Feministiska forskare från den Globala Syd. Arbete pågår).

3) Translokalitet

Åtminstone under de senaste tre decennierna har begreppet plats och rum genomgått stora omvandlingar, särskilt i samband med globaliseringen. Dess betydelse har förändrats, inte minst med fokus på diasporiska identiteter. Feministisk kunskap rör sig fram och tillbaka mellan olika platser, över flera gränser, och inte bara mellan nationalstater i det Global Nord eller det Globala Syd. (Se: Mulinari et al: Decolonizing regnbågsflaggan Culture Unbound Kommande 2017.).

Nya forskningsfrågor:

1) Den sekulära/religiösa klyftan

I motsats till feministiska forskare i det Global Nord som har varit engagerade i debatter om mångkulturalism som allt mer utmanar sekularism som ideologi, intar de feministiska kollegor som jag talade med i det Globala Syd en mer sekulär position. Även de med starka religiösa identiteter eller de som belyser kvinnovänliga aspekter av traditionella lagar och normer, argumenterar för behovet av en sekulär stat. I ett sammanhang där religiösa institutioner har hotat och hotar kvinnors liv är sekularism en mycket närvarande feministisk agenda. (Mulinari, Feministiska and Postkoloniala reflektioner Religionens offentlighet:. Om-religionens plåtar i Samhället Stenström H och A Bäckström (ed) Skellefteå:. Artos, 2013).

2) Myten om den "nordiska modellen"

Trots diversifierade positioner har de flesta forskare som jag träffat sammanfattat den politiska agendan som en kamp för en kvinnovänlig välfärdsstat. Sverige, eller snarare den svenska modellen var mycket närvarande i diskussioner och hölls upp som en modell att följa. Denna identifiering med en specifik historisk modell (ofta med liten kunskap om modellens begränsningar) öppnar upp för behovet av en mer fruktbar dialog om feministiska analyser av den svenska modellen i kontexten av landets socialdemokratiska tradition och dess mångkulturella nutid och framtid. (Se Lundqvist A och D Mulinar Invisible, Migrant Women. Schierup et al, Reimagining Sweden Peter Lang Publications 2017 )

3) Forskningsprojektets internationell ram

En av projektets centrala resultat har varit att skapa en dialog mellan Centrum för Genusvetenskap i Lund och flera kollegor i det Globala Syd. Detta kommer att fortsätta efter projektet är avslutat. Sedan 2012 organiserar jag (tillsammans med prof. Helle Rydström) den Global Gender Matters-nätverket, värd för workshops, föreläsningar och seminarier på temat Genus och den Globala Syd. Prof. Monica Tarducci, Facultad de Filosofia y Letras, Universidad de Buenos Aires och Dr. Florencia Partenio, expert på populärfeminism i Latinamerika, besökte Sverige och Centrum för Genusvetenskap 2013 och 2014. Jag har också (tillsammans med Mia Linnarsson och Marta Cuesta) organiserat en två dagars workshop mellan den 16-17 juni på temat feminism, nya globala rörelser och social rättvisa. Vidare är jag, tillsammans med Prof. Nora Rätzhel, medarrangör för den andra konferensen om marxism och feminism med särskild inriktning på det Globala Syd (Wien oktober 06-08 2016.). Jag organiserar också en workshop om Syd Teori med professor Ramón Grosfoguel (Lund 28 oktober 2016.).

Jag har blivit inbjuden som huvudtalare vid följande konferenser:
2013. Feminism och den nordiska modellen. Institute of Anthropology. UBA: universitetet i Buenos Aires. Argentina. (4 april).
2014. Motstånds, Representationer. 6-8 November.
Kulturzentrum PFL, Oldenburg. In samtal med G. Spivak.
2015 Feminism Contested Terrains in Times of Antifeminism, Justus-Liebig University Giessen.

4) Forskningsprojektets interaktion med det civila samhället

Jag har presenterat resultaten av projektet för olika grupper inom det civila samhället, till exempel Kvinnofolkhögskolan i Göteborg, på Feministisk Festival i Malmö, samt Solidaritet Med Aborträtten i Stockholm.

Jag har också varit aktiv i media:

http://www.sydsvenskan.se/taggar/bergoglio/ Bromssklossar ÄR ingen ATT hylla. http://www.sydsvenskan.se/sverige/ideologin-blev-viktigare-an-valdet/ https://www.facebook.com/events/1426952750900549/NordiskForum.
På spaning EFTER den Fjärde feministiska vågen.http: //sverigesradio.se/sida/artikel.aspx program-= 503 & artikel = 6.016.571
https://feministisktperspektiv.se/2015/05/15/bedrovande-nidbild-av-kvinnokampen-i-latinamerika-i-sveriges-radio/
http://www.pagina12.com.ar/diario/suplementos/las12/13-9749-2015-05-

TVÅ VIKTIGA PUBLIKATIONER

Mulinari, D (2015). Mänskliga rättigheter i Argentina: Mellan Family Memories och politiska identiteter. Journal of Civil Society. Vol 11. Issue 2, 123-13. Trauma eller rättare sagt hur trauman tolkas utifrån kön i samhälle som har upplev våldsamma konflikter har djupa konsekvenser för hur feminismen artikuleras och erfars och hur (sexuellt) våld tolkas. Balansen mellan feminismen och mänskliga rättigheter eller mellan social rättvisa och kvinnors rättigheter var en närvarande tema i mitt material

Mulinari, D och I Molina (2013). Från Hemmet till en arbetsplats, from krav till intimitet till arbetskontrakt. Bortom horisonten: Fackens Vägval i globaliseringens tre gånger dagligen. Lindberg, I och A Neergaard. 229-255., Medan diskussioner om hushållsarbetare har varit centralt för feministiska debatter om intersektionalitet i Europa, analysen av hushållsarbete är begränsade i den Globala Syd. Inte minst platsen för migrerande (icke-vita) kvinnor inom nationella genusordningar behöver ytterligare teoretiserande. En illustration av detta var bristen på aktivt stöd bland etablerade feminister till kampen som organiserades av kvinnliga arbetare anställd inom hushållen i Chile och Argentina.

Publiceringsstrategier

Jag har fått en post-print version av den internationella artikel som publiceras och kommer att fortsätta i tidskrifter där post-print-versioner finns tillgängliga publicera. Två av de svenska artiklarna finns (med tillstånd av redaktörerna) genom Lunds universitetsbibliotek.

Publikationer

Publications

Mulinari , D (2016). Inledning Jag älskar Pretty Women i Giulia Garofalo Geymonat's Köpa och sälja sex: Mellan njutning, arbete och utnyttjande  Bokförlaget Daidalos

Mulinari, D (2015) Human Rights in Argentina : Between Family Memories and Political Identities. Journal of Civil Society. Vol 11. Issue 2.123-136.

Esseveld, J och D. Mulinari (2015) Kön och genus som analytiska begrepp. Feministisk Tänkande och Sociologi. Hedenus, A ; Björk, S och  Green Shmulyar O. Lund: Studentlitteratur.

Mulinari D och J Esseveld (2015) Feministisk teoretisk arbete. Feministisk Tänkande och Sociologi. Hedenus, A ; Björk, S och  Green Shmulyar O. Lund: Studentlitteratur.

Mulinari, D (2015) Machismo. Historical Critical Dictionary of Marxism. 

Rätzhel, N, D Mulinari and A Tollefson (2014) Placing Globalisation Thrown together but working apart: Workers in a transnational corporations in Mexico, South Africa, India and Sweden. Macmillan. London

Mulinari, D (2013) Feministiska och Postkoloniala reflektioner. Religionens offentlighet: Om religionens plats i samhället. Stenström H and A Bäckström (ed) Skellefteå: Artos.

Mulinari, D (2013) Från hemmet till en arbetsplats, från krav till intimitet till arbetskontrakt. Bortom horisonten: Fackens vägval i globaliseringens tid. Lindberg, I and A Neergaard. Premiss . 229-255.

Mulinari , D and A Neergaard (2012) Racismo, clase social y genero en el espacio urbano. NOMADIAS Revista del Centro de Genero y Cultura de America Latina.Vol.2: 57-84.

Forthcoming

See Lundqvist A and D Mulinari (2016)  Invisible, Burdensome and Threatening: the Location of Migrant Women in the Swedish Welfare State. .Schierup et al. Peter L

Mulinari, D; Johannes A and P. Laskar (2016) Decolinizing the Rainbow Flag. (submitted Cultural Unbound.  Cultural Products).

Martinsson L and D Mulinari (ed) (2017) Transnational Feminism.  Local Challenges. Global Dilemmas.  (submitted to Routledge Advances in Feminist Studies and Intersectionality).

Work in progress

Mulinari, D and M. C Medina (2017) Indigenous feminism ….”Is that feminism?”

Mulinari, D (2017) Theories of Hope.  Feminist intellectuals from the Global South.