Anna Dreber Almenberg, nationalekonomi, Handelshögskolan Stockholm

2010-2014

Projektets syfte var att undersöka om vissa specifika gener kan förklara variation i risktagande mellan olika individer. Existerande litteratur inom nationalekonomi och finansiell ekonomi har föreslagit både biologiska och kulturella faktorer som förklaring till variation i risktagande. Detta projekt undersöker i vilken utsträckning variation i specifika gener kan förklara variation i risktagande hos aktiva investerare. Vi studerar variation två gener: dopaminreceptorgenen DRD4 och serotonintransportörgenen 5-HTTLPR. Dessa gener har tidigare länkats till risktagande mätt med experimentell data. Vi samlade därför in genetisk information, registerdata och experimentell data från 150 aktiva investerare. Hittills har vi inte kunnat finna ett statistiskt säkerställt samband mellan någon av de gener vi undersöker och finansiellt beteende, mätt vare sig utifrån experimentdata eller registerdata.

Vi avsåg även att samla in liknande data från en kontrollgrupp, vilken skulle jämföras med gruppen aktiva investerare. Efter att en forskningsrapport (Benjamin et al. 2012) redovisat att urval i denna storleksordning är för små för att påvisa meningsfulla resultat så bestämde vi oss för att avbryta datainsamlingen för en kontrollgrupp. En meningsfull storlek på en sådan kontrollgrupp överstiger vida projektets omfattning.

Kommentar till vår undersökning

Projektets syfte var att undersöka om vissa specifika gener kan förklara variation i risktagande mellan olika individer. Existerande litteratur inom nationalekonomi och finansiell ekonomi har föreslagit både biologiska och kulturella faktorer som förklaring till variation i risktagande. Projektet syftade till att undersöka i vilken utsträckning variation i specifika gener kan förklara variation i risktagande hos aktiva investerare. Vi samlade in genetisk information, registerdata och experimentell data från en grupp aktiva investerare.

Vi avsåg även att samla in liknande data från en kontrollgrupp vilken vi skulle jämföra med gruppen av aktiva investerare. För detta fick vi finansiering av Riksbankens Jubileumsfond. Under tiden vi samlade in data från de aktiva investerarna ändrade dock projektet riktning. Detta på grund av tre anledningar:

i) Rekryteringen framskred betydligt långsammare än vad vi först förväntade oss. Efter att vi fått tillåtelse av Aktiespararna att kontakta dess lokalföreningar och medlemmar började vi att skicka brev, ringa och maila samtliga lokalföreningar för att kunna rekrytera deltagare i samband med träffar runtom i Sverige. Projektet blev försenat på grund av att det ofta tog lång tid att komma i kontakt och schemalägga möten med lokalföreningarna. Bara datainsamlingen pågick i drygt ett år.

ii) Vårt slutgiltiga urval av aktiva investerare blev mindre än vad vi hade hoppats på. Rekryteringen resulterade i cirka 150 deltagare i vår studie.

iii) Innan sommaren 2012 publicerades det ett forskningsresultat (Benjamin et al. 2012) som ifrågasätter huruvida en kontrollgrupp för den genetiska analysen var relevant eller inte. Resultaten i Benjamin et al. (2012) tyder på att även om vi hade fått det större urval vi hoppades på så skulle även ett sådant större urval (på upp till 1 000 personer) med stor sannolikhet vara för litet för att vi med eventuella nollresultat (vad gäller den genetiska analysen) skulle kunna avfärda att vi har ”falska negativa” resultat (d.v.s. att trots att vi inte hittar ett statistiskt signifikant resultat så finns det ett underliggande samband) och även för litet för att tro att ett statistiskt signifikant resultat nödvändigtvis inte är ett ”falskt positivt” resultat (d.v.s. att vi hittar ett statistiskt signifikant samband trots att det inte finns ett verkligt underliggande samband). I den refererade studien har man samlat ca 10 000 observationer. Även detta bedöms vara ett litet urval, och man betonar vikten av att ha urval som är magnituder större än detta – vilket vi alltså inte är i närheten av. Artikeln ledde till att vi ifrågasatte nyttan av att samla in en kontrollgrupp, eftersom en sådan ändå skulle vara för liten för att vi ska kunna göra en robust och trovärdig genetisk analys. Vi tror att artikeln kommer att få stort genomslag och påverka forskningen inom hela området, och inte bara vår studie..

Detta var inget vi förutsåg när vi sökte pengar år 2010. Vi rapporterade detta i ”Uppföljning till projekt” till Riksbankens Jubileumsfond den 30 augusti 2012.

Färre observationer ledde förvisso till att DNA-analysen blev billigare än vad vi hade budgeterat. Men med mindre urval så kan vi inte heller testa lika många gener som vi budgeterade eftersom den statistiska styrkan är för låg. Med färre observationer har vi därför också tvingats skala ner omfånget på den genetiska analysen.

Anna Dreber Almenberg har av Riksbankens Jubileumsfond fått godkännande att använda en del av pengarna till hennes lönefinansiering men eftersom insamling av kontrolldata och genetisk analys inte har påbörjats har hon inte tagit ut någon lön för detta.

Detta har lett till att vi inte har använt några av de pengar vi fått från Riksbankens Jubileumsfond. Vi är mycket tacksamma för det generösa anslag vi fick, men har alltså inte använt några pengar eftersom vi ansåg att nyttan av att samla in en kontrollgrupp och utöka den genetiska analysen inte var tillräckligt stor för att rättfärdiga kostnaderna.

Vad gäller resultaten från vår analys av urvalet av aktiva investerare, så har vi hittills inte kunnat finna ett statistiskt säkerställt samband mellan någon av de gener vi undersöker och finansiellt beteende, mätt vare sig utifrån experimentdata eller registerdata.
 

Publikationen vi nämde

Benjamin DJ, Cesarini D, van der Loos MJHM, Dawes CT, Koellinger PD, et al. (2012) The genetic architecture of economic and political preferences. Proceedings of the National Academy of Sciences USA 109: 8026-8031.