Ann-Kristin Bergquist, institutionen för geografi och ekonmi

2010-2015

Projektets övergripande syfte har varit att undersöka sambanden mellan miljöanpassning, teknisk utveckling och strukturomvandling i svensk massa- och pappersindustri (MPI) under perioden 1960-1990. Ett ytterligare syfte har varit öka den empiriska och teoretiska kunskapen om hur kraven på miljöförbättringar samverkat med teknikutveckling och behovet av strukturella förändringar i svensk industri under senare den delen av 1900-talet. De publikationer som genererats i projektet har varierat för att fånga upp olika dynamiska processer i branschens utveckling i fråga om strategier, teknikutveckling, investeringar, miljö- och energirelaterad FOU. Institutionell teori, miljöekonomisk teori, olika begrepp rörande tekniskt stigberoende samt innovationssystemlitteratur har används för att adressera våra olika upplägg av case-studier. Projektet noterar inte några direkta avvikelser från den ursprungliga projektplanen. Såsom projektet utvecklades i en interaktion med synpunkter från konferenser, referee-utlåtanden, forskningssamarbeten och gästforskarvistelser, ökade vårt intresse att beskriva de empiriska fenomen vi noterade mer konceptuellt, både branschens organisering och de miljöpolitiska styrmedlens inverkan på branschens strategiutveckling i fråga om grön innovation. Dessutom ökade ambitionen att förstå branschens miljöanpassning i ett internationellt sammanhang.

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT

1. Tydligt ömsesidigt förstärkande samband mellan miljökrav och industriell förnyelse.

Miljöfrågan i kombination med energikrisen på 1970-talet skapade ett mycket starkt omvandlingstryck på den svenska MPIn mot strukturrationalisering, effektivisering och modernisering (Söderholm & Bergquist, 2012; Bergquist & Söderholm, 2014).Ett förändringstryck som inte har noterats i tidigare ekonomiskhistorisk forskning. Miljöfrågan kom att bli en helt integrerad del av branschens utveckling efter 1960, först pådriven av miljölagstiftningen, och senare förändrade preferenser på marknaden efter att det vid mitten på 1980-talet upptäcktes att dioxiner bildades vid klorgasblekning av pappersmassa. Det har bedrivits omfattande forskning kring huruvida miljöpolitiken stärker eller försämrar företagens konkurrenskraft, inte minst i relation till den s.k. Porterhyptesen. Eftersom vi funnit att miljöfrågan blev helt integrerad med strukturomvandlingen på 1970-talet, inom FoU (se nedan) och processutveckling, menar vi att effekterna måste ses i ett bredare sammanhang än vad som ofta gjorts inom den miljöekonomiska litteraturen. Dessutom påverkas styrmedlens "styrstyrka" av parallella strukturförändringar som har att göra med förändringar i den internationella konkurrenskraften, prisförändringar på råvaror (virke), och lönenivåer samt ökade energikostnader.

2. Framgången i den miljö- och energitekniska utvecklingen har i hög utsträckning byggt på branschgemensam FoU

Inget enskilt företag kan sägas ha lett miljöanpassningen inom den svenska MPIn. Den historiska utvecklingen måste förstås i ett sammanhang av långtgående samarbeten inom branschen, mellan branschen och andra branscher och med myndigheter. Teknologisk utvecklingen, speciellt inom nya områden är en osäker, kostsam och tidskrävande process. Incitamenten för branschgemensam FoU har tidigare i forskning beskrivits som en strategi för att minska kostnader och risker förknippade med teknisk utveckling. För att hantera de mycket omfattande miljöproblemen och minska utsläppen i samband med att Miljöskyddslagen implementerades år 1969, slöt branschen upp i ett mycket omfattande FoU samarbete, just i syftet att minska kostnader och risker samt och sammanföra branschens kompetens och dela information. Projektet drar slutsatsen att det gemensamma FoU-arbetet skyndade på teknikutvecklingen som också kunde koordinerades med pågående strukturrationaliseringar. En viktig strategi var att minska utsläppen via s.k. processinterna lösningar. Medan den svenska strategin processutveckling för förhindra uppkomsten av utsläpp blev strategin inom konkurrerande skogsindustrinationer, såsom Finland, Kanada och USA, att i stället inrikta sig på end-of-pipe teknologier. Strategin att inrikta sig på processändringar visade sig ha många fördelar, speciellt för att utveckla klorgasfria blekningsprocesser vid slutet av 1980-talet. Energifrågorna kom att samordnas på liknande sätt där det handlade om energibesparingar och oljereduktion (Bergquist & Söderholm, 2014; Bergquist and Söderholm, 2015b). Baserad på den teknologi som genererades i de många samarbetena (viktiga samarbetsplattformar var SSVL, STFI och IVL) kunde utsläppsminskningar på upp till 90 procent åstadkommas, medan oljekonsumtionen minskade med 70 procent (genom att olja ersattes av intern biobränsle). Samarbetena inkluderade utöver de enskilda bruken leverantörsföretag, konsultföretag, forskningsinstitut och myndigheter (Bergquist & Söderholm, 2011).

3. Den svenska politiken för att kontrollera industriella föroreningar är intressant för i en internationell kontext.

Den svenska MPIn vid 1970-talets början var landets mest förorenande bransch. Vid ingången på 1990-talet hade emellertid utsläppen minskat med upp till 90 procent samtidigt som produktionen och produktiviteten ökat. Den svenska modellen för att kontrollera industriella föroreningar (Miljöskyddslagen under vår undersökta period) har inte konceptualiserats tidigare inom den miljöekonomiska litteraturen. Den här typen av styrmedel brukar benämnas 'command and control' instrument och har i princip kritiserats i litteraturen utifrån amerikanska erfarenheter, vilka på centrala punkter skiljer sig från det svenska systemet. Med empirisk, historisk kunskap, där vi på nära håll undersökt samspelet mellan politiken och teknikutveckling inom både företag och bransch, har vi åstadkommit ett teoretiskt bidrag till den miljöekonomiska litteraturen (Bergquist et al, 2013). Erfarenheter från det svenska systemet för att kontrollera industrins föroreningar är därför intressant för en bredare internationell krets, framför allt när det gäller att åstadkomma långtgående utsläppsreduktioner under osäkerhet vad gäller miljöeffekterna och tillgänglig teknik för att minska dem.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM GENERERATS INOM PROJEKTET
En återkommande fråga som inte formulerades i forskningsansökan har varit huruvida Sveriges långtgående utsläppsreduktioner och innovativ teknikutveckling i just MPIn representerar något unikt jämfört med andra länder och sektorer, och vilka lärdomar som finns från det svenska fallet. Detta gäller både lärdomar från den svenska politikens utformning och förståelse för hur branschers och enskilda företags kultur, värderingar och strategier för miljöanpassning utvecklats och varför. Intresset sträcker sig utanför den direkta MPI-branschen och handlar mer om hur svensk ekonomi är organiserad och varför, relationen stat-näringsliv samt internationaliseringen av ekonomin och miljöfrågan. Internationella jämförelser och forskningssamarbeten som inkluderar fler branscher blir därför viktig att kunna dra mer generella lärdomar.

PROJEKTETS INTERNATIONELLA FÖRANKRING
Forskargruppen har publicerat i olika internationella tidskrifter och deltagit vid en rad olika internationella konferenser (se publikationer). Inom området business/economic history har miljö- och energifrågor efterfrågats i de ledande tidskrifterna, och projektet har därför legat i linje med de frågor som i dag diskuteras på den internationella forskningsagendan. Inom ramen för projektet finansierade RJ under hösten 2012 Bergquists gästforskarvistelse vid Harvard Business School (HBS), Boston där forskning bedrivs kring den historiska och globala utvecklingen av hållbart entreprenörskap. Professor Geoffrey Jones, HBS, besöker i maj 2015 Umeå Universitet på Bergquists inbjudan.

FORSKNINGSINFORMATIVA INSATSER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET
Båda forskarna i projektet (Bergquist och Söderholm) har deltagit vid en rad seminarier och varit anlitade föredragshållare inför myndigheter och branschorganisationer under projektets gång. Nämnas i sammanhanget kan Bergquists presentation "Skogsindustrins miljödrivna omvandling" vid seminariet "Effekter av miljöpolitiska styrmedel i skogsindustrin" arrangerat av Tillväxtanalys i Stockholm, där olika myndigheter och industrin deltog. Nämnas bör även att Söderholm under 2014 presenterade projektets forskningsresultat inför Skogsindustriernas Industrihistoriska Utskott, Stockholm 7/5. Båda projektdeltagarna har anlitats via deras respektive universitet att hålla populärvetenskapliga föreläsningar för allmänheten.

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER
"Transition to greener pulp" (Bergquist & Söderholm 2015) är publicerad i Business History. Studien undersöker varför Sverige kom att leda utvecklingen mot klorfria pappersprodukter medan den amerikanska branschen reagerade motsträvigt och teknologiskt inkrementellt. Artikelns visar hur historiska processer spelar en avgörande roll för hur ett miljöproblem kan hanteras vid en given tidpunkt. Studien visar på betydelsen av teknologiskt stigberoende, och hur branscher och de teknologiska strategierna är beroende av de miljöpolitiska styrmedlens utformning. Artikeln visar också på den omfattande och dynamiska effekt som miljöfrågan har haft på den förorenande industrin sedan 1960, en påverkan som inte diskuterats empiriskt eller teoretiskt inom forskningsfältet tidigare. Bidraget är därför både empiriskt och teoretiskt.

"Command-and-control revisited" (Bergquist et al., 2013) är publicerade i Ecological Economics. Artikeln behandlar forskning kring vad som anses vara viktiga egenskaper för "effektiv reglering" och vi konfronterar litteraturen med empiriska fallstudier från den regleringsmodell som användes i Sverige (undersökt period 1970-199O). Studien visar hur den här typen av regleringsmodell, som i korthet baserades på resultatbaserade villkor och som gett företagen flexibilitet i val teknologi, åstadkom en effektiv övergång mot radikalt lägre utsläpp i metall och massa- och pappersindustrin. Baserad på historisk empirisk kunskap bidrar artikeln till en teoretisk och nyanserad diskussion kring användningen av styrmedel i form av "command-and-control" som ett effektivt styrmedel för att uppnå radikala utsläppsreduktioner.

PUBLICERINGSSTRATEGIER
Projektet har publicerat i internationellt ledande tidskrifter. En artikel har köpts ut medan andra strategier använts för att göra forskningsresultaten offentligt tillgängliga. S.k. parallell publicering har praktiserats och innebär att den version av artikeln som blev accepterad för publicering i en tidskrift länkas i forskningsdatabasen DiVA. Dessutom har vi också i samband med att artikelmanus skickats till tidskrifter publicerat det i olika workingpapers serier. Vi har även publicerat i open-access tidskrifter.

Publikationer

PEER REVIEW ARTICLES

Keskitalo, E.C.H. & Bergquist, A-K. (2015) Swedish forestry and forest industry: the continued divergence between mandatory requirements in process industry and de-regulation in the forestry sector, submitted to Governance. 

Bergquist, A-K & K. Söderholm. (2015b) ”Sustainable Energy Transition: The phase-out of oil in the Swedish Pulp and Paper Industry 1973-1990”, submitted to Energy Efficency.
 
Bergquist, A-K & K. Söderholm. (2015a) “Transition to greener pulp. Regulation, industry responses and path dependency",  Business History, DOI:10.1080/00076791.2014.986105

Söderholm, K. & A-K. Bergquist. (2013) “Growing Green and Competitive. A case study of a Swedish pulp mill”, Sustainability (5): 1789-1805.

Bergquist, A-K. & K. Söderholm, H. Kinneryd, M. Lindmark, P. Söderholm. (2013) ”Command-and-Control Revisited. Environmental Compliance and Technical Change in Swedish Industry 1970-1990”, Ecological Economics (85): 6-19

Söderholm, K. & A-K. Bergquist. (2012) “Firm-collaboration and environmental adaptation. The case of the Swedish pulp- and paper industry 1900-1990”, Scandinavian Economic History Review, 2 (60): 183-211

Bergquist, A-K. & K. Söderholm. (2011) “Green Innovation Systems in Swedish Industry, 1960–1989", Business History Review, 85(4) : 677-698

Lindmark, M., A-K. Bergquist & L-F. Andersson. (2011) “Energy transition, carbon dioxide reduction and output growth in the Swedish pulp and paper industry: 1973-2006”, Energy Policy, 39(9): 5449-5456

OTHER ARTICLES

Söderholm, K. (2015) ”Olägenheterna av sulfatlukten är varken större eller mindre än lukten från vitkålsland om hösten” Nordisk Pappershistorisk Tidskrift (2).

Söderholm, K. (2015) ”Sökandet efter lösningar på miljöproblem anno 1906-1910” Nordisk Pappershistorisk Tidskrift (3).

Bergquist, A-K & Söderholm, K (2014) ”Industry Strategies for Energy Transition in the Wake of the Oil Crisis”, Business and Economic History On-Line, 42, 1-19.

Bergquist, A-K. & K. Söderholm (2012) ”Svenska skogsindustrins samarbete i miljöfrågan: en framgångssaga?” Nordisk Pappershistorisk Tidskrift (4).

CHAPTERS IN BOOKS

Bergquist, A-K. & K. Söderholm (2016) “Institutes for the Diffusion of Green Knowledge” in Institutes and New Roles in Science, Technology and Innovation, K. Larsen (Ed.), Forthcoming 2016, Routledge.

Bergquist, A-K. (2011) “Managing Industrial Environmental Protection – the Swedish case 1970-1980.” in Business History in Sweden ed. by. Lönnborg, M & Rytkönen, R., Vilnius: Gidlunds Förlag.

WORKING PAPERS/RESEARCH REPORTS

Bergquist, A-K & Söderholm, K (2015) Transition towards renewable energy. Co-ordination and technological strategies in the Swedish pulp and paper industry 1973-1990, CERE Working Paper, 2015:4 (avalible at SSRN)

Bergquist, A-K., Sabo, J. & Söderholm, K. (2014) ”Energiomställning och teknisk omvandling i svensk massa och pappersindustri 1970-1990. Umeå Studies in Economic History. Nr 43/12.

Söderholm, K. & A-K. Bergquist (2013) “Greening of business: the case of Domsjö pulp mill 1960-1990”, Reserach report, ISSN: 1402-1528
, ISBN 978-91-7439-554-9, Luleå tekniska universitet.

Bergquist, A-K. & Andersson, L-F (2013) ”Effekter av miljöpolitiska styrmedel i skogsindustrin. En fakta- och forskningsöversikt rörande betydelsen av miljöpolitiska styrmedel för ökad hållbarhet och konkurrenskraft i massa- och pappersindustrin i Sverige efter 1990” (rapport till tillväxtanalys, ingår i http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.752e3f4c144bb4af268dab/1396439731412/rapport_2014_02_.pdf)

Bergquist, A-K. & K. Söderholm, H. Kinneryd, M. Lindmark, P Söderholm. (2012)”Command-and-Control Revisited. ”Environmental Compliance and Technical Change in Swedish Industry 1970-1990 CERE Working Paper, 2012:2. (availbe at SSRN).

Bergquist, A-K., P-O Marklund. (2011) “Erfarenheter av styrmedel på miljöområdet - en kunskaps- och forskningsöversikt” Report from Swedish Work Environment Authority (Rapport 2011:14 )


CONFERENCE PAPERS

Bergquist, A-K. Hagley Museum Fall Conference, Delaware. 30-31 oktober, 2014."Dilemmas of Going Green".

Berguist, A-K. & K. Söderholm. Business History Conference, Frankfurt am Main, Tyskland 13-15 april, 2014. ”Strategies for Energy Transition. The Swedish pulp and paper industry 1973-1990”

Berguist, A-K. & K. Söderholm. European Business History Association Conference, Uppsala, 22-24 augusti, 2013. ”Transition to green pulp. Regulation, firm strategies and path dependency in Sweden in contrast to the U.S”

Berguist, A-K. Business History Seminar, Harvard Business School, 27 november, 2012. ”Green reconstruction of Swedish Industry”.

Bergquist. A-K.  European Business History Association Conference, Paris 30 Aug-1 Sep 2012.“Environmental adaptation, technology development and competition”  (manuscript written with Kristina Söderholm).

Bergquist, A-K. CERE annual workshop, Ammarnäs, Sverige, 10-11 april, 2012.”Green Innovation Systems in Swedish Industry, 1960–1989” (manuscript written with Kristina Söderholm).

Berguist, A-K. & K. Söderholm. Business History Conference, 31 mars till 2 april,  St Louis, Missouri, 2011 “The making of a green innovation system: the Swedish Institute for Water and Air Protection and the Swedish Pulp and Paper Industry in the mid-1960s to the 1980s”

Bergquist. A-K. Ulvön Conference on Environmental Economics, Ulvön, Sverige, 21-23 juni, 2011 ”Firm Collaboration and Environmental Adaptation. The case of the Swedish pulp and paper industry 1960-1990” (manuscript written with Kristina Söderholm).