Sortering på arbets- och äktenskapsmarknaderna
Projektet ska beskriva och analysera förändringar i fördelningen av humankapital mellan familjer och företag. Detta är möjligt då vi har mått på kognitiva förmågor och icke-kognitiva ledaregenskaper från den militära mönstringen. Till skillnad från andra mått på humankapital är dessa jämförbara över tid och vi har utvecklat metoder att härleda kvinnors förmågor utifrån deras bröders egenskaper.
Del I behandlar hur makar sorterar sig med avseende på humankapital. Då teknologisk utveckling gjort hushållsarbetet lättare, samtidigt som familjepolitik och minskad diskriminering stärkt kvinnors ställning på arbetsmarknaden, har värdet av specialisering i hushållet minskat. En hypotes är att familjebildningen därför sker mellan personer med alltmer likartade förmågor. Detta skulle öka inkomstspridningen mellan familjer idag och då förmågor går arv även i nästa generation. Vi avser undersöka om makar blivit alltmer lika, samt analysera hur förändringar i familje- och utbildningspolitiken påverkat utvecklingen.
Del II behandlar fördelningen av humankapital mellan företag och branscher. Under de senaste 20 åren har lönespridningen mellan företag ökat men det är oklart i vilken grad detta beror på en ökad koncentration av humankapital till vissa företag. Vi ska beskriva förändringar i fördelningen av humankapital och dess betydelse för lönespridningen samt analysera hur konkurrenstryck, internationalisering, IT-användning och organisatoriska förändringar påverkat utvecklingen.
2010-2016
Projektets ursprungliga syfte var att analysera förändringar i fördelningen av humankapital mellan makar och företag. Detta är möjligt då vi har mått på kognitiva förmågor och icke-kognitiva ledaregenskaper från den militära mönstringen. Projektdelen som behandlar fördelningen av humankapital mellan företag och branscher syftade till att analysera i vilken grad ökad sortering kan förklara ökad lönespridning mellan företag, och vilka faktorer som ligger bakom denna sortering. Denna projektdel har i huvudsak fortlöpt som planerat. Projektdelen som syftade till att analysera hur makar sorterar sig med avseende på humankapital har delvis fått annan inriktning, vilket beror på att en del empiriska frågor visade sig svårare att hantera än förväntat. Fokus har flyttats till hur föräldrarnas förmågor överförs till barnen och vilken betydelse detta har för barnens framgång vad gäller skolresultat, utbildning och på arbetsmarknaden.
De vikstigaste resultaten är i) att det skett en kraftigt ökad sortering med avseende på arbetskraftens underliggande förmågor mellan företag under perioden 1986-2008. Enligt den variansdekomponering som används ökade sorteringen med ca 40 procent under perioden. Tillsammans med den ökade avkastningen på kognitiva och icke-kognitiva förmågor kan denna ökade sortering förklara ca halva den ökade lönespridningen mellan företag. Ungefär halva denna ökning kan direkt hänföras till ökad sortering medan den andra halvan beror på ökad avkastning. Det är viktigt att här påminnas om att avkastning och sortering inte är oberoende av varandra utan ömsesidigt förstärkande.
ii) Den ökade sortingen mellan företag verkar främst bero på teknologiska faktorer medan globaliseringen spelar en mindre roll. Dessa slutsatser bygger på analyser som visar att den ökade sorteringen till stor del kan förklaras av expansionen av IT- och telekomsektorerna och att allokeringen av ingenjörer spelar en stor roll. Samtidigt ska det betonas att företagens personal blivit alltmer homogen i princip i alla undersökta branscher. Detta beror både på att företagen i allt högre grad anställer personal från ett snävare spann vad gäller utbildningsgrupper (ökad specialisering) och på att individerna inom en och samma utbildningsgrupp blir allt mer lika varandra inom företagen (ökad positiv matchning). Däremot tyder regressionsanalyser inte på att sorteringen i någon högre grad skiljer sig mellan industrier där handeln har ökat mer än i andra industrier.
Vad gäller den andra projektdelen finner vi att den direkta överföringen av förmågor från föräldrar till barn verkar vara betydligt viktigare än tidigare forskning gett vid handen. Genom att ta hänsyn till båda föräldrarnas förmågor och att föräldrar med höga förmågor tenderar att skaffa barn med varandra kan vi förklara nästan 70 procent av så kallade syskonkorrelationer i kognitiva förmågor och ca 50 procent i icke-kognitiva förmågor. Det är flerdubbelt mer än vad tidigare forskning funnit och tyder på att persistensenen i förmågor mellan föräldrar och barn är mycket hög, vilket också har stor betydelse för inkomstspridningen och skillnader i utbildningsresultat bland barnen. En utmaning för detta projekt var att på ett trovärdigt sätt föra in mödrarnas kognitiva och icke-kognitiva förmågor i analysen, vilket är nödvändigt då mönstringsdata saknas för kvinnor. För detta syfte har vi utvecklat en tvåstegsestimator där den endogena variabeln saknas. Arbetet med denna estimator var teoretiskt mer krävande än förutsett vilket är orsaken till att projektets syfte ändrats.
Projekten har genererat ett flertal nya forskningsfrågor. Vad gäller den första projektdelen avser vi undersöka hur spridningen i förmågor mellan yrken har förändrats över tid. Detta är en naturlig vidareutveckling av projektets första steg då yrken är nära förknippade med teknologisk förändring. I detta delprojekt avser vi att i detalj undersöka i vilken utsträckning anställda personers förmågor kompletterar varandra både inom och mellan olika yrkesgrupper. Till skillnad från den ursprungliga projektdelen kommer alltså denna projektdel att fokusera på hur förmågor mellan olika yrken inom företag samvarierar. Särskild uppmärksamhet kommer här att riktas till frågor om företagsledningens roll. Vi avser vidare att estimera produktionsfunktioner där vi tar hänsyn till de anställdas kognitiva och icke-kognitiva förmågor. Ambitionen är då att utröna hur stor andel av observerade produktivitetsskillnader mellan företag som kan förklaras av dessa förmågor som normalt inte kan observeras när forskare skattar produktionsfunktioner. Slutligen vill vi undersöka hur sysselsättningsmönstren bland de allra mest högbegåvade individerna har förändrats över en 25-årsperiod. Vi avser här undersöka hur utbildningsval, yrkesval, inkomstnivåer, boendeval och familjebildningsmönster förändrats.
Vad gäller den andra projektdelen avser vi återkomma till den ursprungliga frågan om hur sorteringsmönster vad gäller familjebildning förändrats över tid och vilka implikationer detta har för inkomstspridningen i efterkommande generationer.
Resultaten från olika steg av de båda projekten har presenterats i en stor mängd internationella sammanhang: The annual meetings of EALE (båda projekten), The annual meetings of SOLE (båda projekten), The annual meetings of AEA (båda projekten), The annual meeting of Swedish Economists (båda projekten). Därutöver har projektet om sorting på arbetsmarknaden presenterats vid: Bena University, Gothenburg, Aalto University, SOFI (Stockholm) och IFAU (Uppsala). Projektet om sortering på äktenskapsmarknaden har även presenterats The annual meeting of Royal Economic Society, UCLS workshop in Öregrund 2010, ELE workshop in Sitges, , the Institute for Labour Market Policy Evaluation (IFAU), the Research Institute for Industrial Economics (IFN), Zentrum für Europäische Wirtschaftsforschung (ZEW), CAFO Linnaeus University, Lund University, Aarhus University and Tel Aviv University.
För projektet om sortering på arbetsmarknaden föreligger en populärvetenskaplig skrift på svenska utgiven av IFAU (rapport 2015:6). Vad gäller den andra projektdelen avser vi återkomma till dylika skrifter i framtiden.
Både projektdel 1 eller 2 håller förnärvarande på att revideras efter att vi fått kommentarer från högt rankade vetenskapliga tidskrifter. Vi har gott hopp om att de kommer att publiceras efter slutlig revidering. Det ska nämnas att dessa tidskrifter inte är de första vi skickat in våra studier till. Frågan om open access blir aktuell först efter publikation.
Projektdel 1 "Firms and Skills: The Evolution of Worker Sorting" finns som working paper i ett flertal working paper-serier (Stockholms universitet, IFAU och IFN). En mycket tidig version av projektdel 2 "The Intergenerational Transmission of Cognitive and Noncognitive Abilities" finns som working paper hos IFAU och IFN, men uppsatsen har reviderats i grunden sedan dess. Senaste versionerna finns på författarnas hemsidor.
Publikationer
"Firms and skills. The Evolution of worker sorting", IFAU WP 2015:6, IFN WP 1072, Stockholm University WP 2015:4.
"The intergenrational transmission of cognitive and noncognitive abilities", working paper available at authors' webpages.
Webpages
Jonas Vlachos: http://www.ne.su.se/english/research/our-researchers/jonas-vlachos/jonas-vlachos-professor-1.214549
Erik Lindqvist: https://sites.google.com/site/eriklindqvistsse/
Erik Grönqvist: http://www.ifau.se/en/About-IFAU/Personnel/Researchers-Research-Officers/Erik-Gronqvist/
Björn Öckert: http://www.ifau.se/en/About-IFAU/Personnel/Researchers-Research-Officers/Bjorn-Ockert/
Christina Håkansson has left academia and is currently working for the Swedish Riksbank.