2010-2015

Projektets syfte var att åstadkomma en vetenskaplig katalog, motsvarande en resonerande katalog över Göteborgs konstmuseums och Röhsska museets bestånd, tillgänglig via Internet. De båda museernas samlingar på omkring 65 000 respektive 50 000 objekt skulle göras sökbara internt och externt med fotodokumentation, uppgifter om upphovsman, titel, tillkomstår, material, teknik, kondition, proveniens, forskningsreferenser med mera i en databas vars gränssnitt tillåter kombinationssökningar, vilket möjliggör strukturanalyser.
Vid tidpunkten för sammanställningen av denna redovisning har båda museerna lanserat sin webbkatalog Sök i samlingen som kontinuerligt utökas med nya poster. Sök i samlingen nås från respektive museums webbplats.

Göteborgs konstmuseums webbkatalog:
http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus
Röhsska museets webbkatalog:
http://emp-web-35.zetcom.ch/eMuseumPlus

Bakgrund
Göteborgs konstmuseum och Röhsska museet för design, mode och konstslöjd tilldelades 2 miljoner för ett gemensamt projekt. Trots att Göteborgs konstmuseum och Röhsska museet förfogar över två av Skandinaviens främsta konst- respektive design- och konsthantverkssamlingar har dessa tidigare endast i begränsad omfattning varit beforskade. En bidragande orsak har varit avsaknaden av tillgänglig dokumentation. Med en beståndsdatabas tillgänglig via nätet såg vi en möjlighet att åtgärda dessa brister. Vi har redan nu, efter att Sök i samlingen lanserats, sett ett ökat intresse från såväl allmänhet som forskarsamhälle att ta del av samlingarna.

Göteborgs konstmuseums samling på cirka 65 000 objekt tillhör de främsta konstsamlingarna i Norden. Som Sveriges enda specialmuseum för mode, design och konstslöjd förfogar RM över en unik samling omfattande cirka 50 000 föremål. Ingen av samlingarna har tidigare funnits tillgänglig i någon aktuell vetenskapligt granskad katalog. Därmed existerade de i praktiken inte som forskningsmaterial för externa forskare. Frånvaron av genomförd grundforskning och dokumentation av samlingarna försvårade även intern forskning. Med detta projekt har förutsättningarna för att sprida information om samlingen internt och externt avsevärt förbättrats.

Göteborgs konstmuseum har en av de främsta samlingarna av nordisk konst kring sekelskiftet 1900, mycket tack vare den till museet testamenterade privatsamlingen i Fürstenbergska galleriet. Museet har också en av de främsta samlingarna med nordiska kolorister, däribland Göteborgskoloristerna. I samlingen återfinns verk från 1400-tal till nutid med tonvikt på holländskt och flamländskt 1600-tal, svenskt 1700-tal, romantik och akademiskt måleri från 1800-talet, fransk impressionism och internationell modernism. Den internationella samlingen
innehåller verk av namnkunniga konstnärer som Rembrandt, Claude Monet, Vincent van Gogh, Pablo Picasso, Henry Moore och Louise Nevelson. Göteborgs konstmuseum har alltid varit ett samtidsmuseum, i den meningen att museet i huvudsak förvärvat det som i sin tid var den samtida konsten. Denna inriktning har vidmakthållits in i vår tid, och museet har i dag en stor samling nordisk samtidskonst.

Röhsska museets första samlingar utgörs av äldre svenskt och europeiskt konsthantverk. Tidigt tillkom en samling japanska föremål och kinesiskt konsthantverk efter en insamlingsresa 1912-1913. På 1920-talet började Röhsska museet samla samtida konsthantverk och på 1950-talet tillkom en avdelning för konstindustri. Röhsska museet samlar övervägande nutidsmaterial inom kategorierna mode, design och konstslöjd. Det rör sig huvudsakligen om svenska föremål men också nordiska och för formutvecklingen betydande västerländska objekt. Som Sveriges enda specialmuseum för mode, design och konstslöjd har Röhsska Museet ett nationellt nätverksansvar för området.

Merparten av de museer som gjort sina bestånd tillgängliga via nätet har nöjt sig med elementära uppgifter, vilket begränsar möjligheterna av strukturella analyser. Metropolitan Museum of Art i New York utgjorde en förebild för projektet. För varje post anges i deras katalog förutom basuppgifter även alla signeringar, etiketter och andra markeringar på verket, utförlig tillkomsthistoria, proveniens, utställningshistorik samt en utförlig vetenskaplig bibliografi.

Vår ambition har varit att bygga upp beståndskataloger med samma höga vetenskapliga nivå som den vid Metropolitan Museum of Art men som dessutom möjliggör kombinationssökningar. Vår bedömning är att den konsthistoriska forskningen i allt högre grad kommer att använda sig av denna typ av databaser och att de museer som inte är med tenderar att bli osynliga på den internationella forskningshimlen.

Den via nätet sökbara beståndskatalogen möjliggjordes av ett för de båda museerna gemensamt databassytem, MuseumPlus, med olika säkerhetsnivåer. Detta är ett modulbaserat Collection Management System (CMS) lagt på en SQL-server. Systemet är etablerat i museivärlden. Det är kompatibelt med ARTstor och K-samsök och har olika säkerhetsnivåer för olika användare. Upprättandet av katalogen krävde en genomgång av beståndet med kontroll, korrigering och komplettering av uppgifter om verken. Då merparten av posterna saknade fotodokumentation krävdes även fotografering av ett stort antal verk. Projektet, som löpte över en treårsperiod, krävde arbetsinsatser från konstvetare, registrator, fotograf och konservator. Upprättandet av databasen har skett i dialog med andra museer med liknande behov för att tillvarata samordningsvinster.

Beskrivning av det genomförda projektet
Projektet var ett samarbete mellan Göteborgs konstmuseum och Röhsska museet, med Göteborgs konstmuseum som anslagsförvaltare och forskningsledare fil. dr Kristoffer Arvidsson som projektledare. Enhetschef Anna Billing-Wetterlundh ansvarade för Röhsska museets del av projektet. Projektet syftade till att åstadkomma en sökbar katalog över de båda museernas samlingar tillgänglig via nätet. Katalogen skulle, förutom grundinformation som konstnärens namn, verkets tillkomstår, titel, teknik och mått, innehålla en fullständig dokumentation med pedagogiska texter om verken, konstnärsbiografier, utställningshistorik och litteraturhänvisningar, proveniens och signeringar.

Projektet har i stora drag följt planen. I ett avseende har projektet nått resultat snabbare än angivet i ansökan. Göteborgs konstmuseum lanserade sina samlingar på nätet redan i augusti 2012, då en avgränsad del av samlingen publicerades i Sök i samlingen. Därefter har webbkatalogen kontinuerligt utvidgats då nya poster och webbutställningar publicerats. Exempel ur RM:s samlingar som digitaliserats och granskats blev tillgängliga med bilder och text på webben i juni 2013 och museets webbkatalog Sök i samlingen lanserades i början av 2014.

Posterna har granskats, uppdaterats och kompletteras med verkuppgifter och forskningsdokumentation, inkluderande litteraturreferenser och utställningshistorik. Verk som saknar bilddokumentation har fotograferas. Eftersom den befintliga databasen på Göteborgs konstmuseum och kortkatalogen på Röhsska Museet varken var heltäckande eller tillförlitliga måste varje post granskas individuellt och korsrefereras med andra kataloger och förteckningar. Detta har varit ett arbete av grundforskningskaraktär som krävt insatser av specialister. Det handlar om att utreda allt från verkens upphovsman, datering och motiv till frågor om proveniens, kondition och material.

Integrering i verksamhet
Projektet har fortlöpt med stöd från organisationen på de båda museerna och blivit en integrerad och prioriterad del i verksamheten. Museerna har erbjudit motfinansiering genom arbetsplatser samt insatser från tekniker och annan personal. Vid båda museer har ansvarspersoner utanför projektet varit drivande i utvecklingen av webbgränssnitt för eMuseumPlus i nära samverkan med forskare inom projektet. Resultaten av projektet har tagits väl emot inom museerna som är angelägna om att katalogen utökas kontinuerligt. Medarbetare vid båda museerna har visat stort intresse och vilja att utveckla projektet vidare. Sök i samlingen har dessutom använts som ett arbetsverktyg av personalen, inte minst inom reception och pedagogik som en service till besökare.

Vid Göteborgs konstmuseum tillsvidareanställdes Arvidsson som forskningsledare efter projektet och kommer inom sin tjänst även fortsättningsvis att arbeta med databasen. Exempelvis registrerar han till museets bibliotek inkommande litteratur, där verk ur samlingen omnämns, i databasens litteratur- och utställningsdel.

Vid Röhsska museet kommer det samarbete med en referensgrupp bestående av externa forskare, som initierats i samband med projektet, att fortsätta och utvecklas vidare. En forskningssamordnare, fil. dr Ritwa Herjulfsdotter, har projektanställts som en direkt följd av projektet. Genom infrastrukturprojektet har forskningen fått en ökad prioritet i verksamheten och digitaliseringen kommer att fortsätta, bland annat genom EU-medel i projektet Partage Plus.

Medverkan vid konferenser
Före projektets start närvarade Arvidsson vid ett par seminarier om museer, samlingar och webbpublicering, däribland Konsten on-line, ett seminarium på Länsmuseet Gävleborg i Gävle den 27-28 november 2011. Konferensen gav inblickar i hur frågor om digitalisering diskuteras och hanteras av andra museer. Arvidsson ansökte för Göteborgs konstmuseums räkning om att hålla i en session om konstmuseer på webben på NORDIK - en nordisk konstvetenskaplig konferens, men fick avslag. Arvidsson närvarade dock vid konferensen i oktober 2012. Billing-Wetterlundh var moderator för en programpunkt kring olika forskningsdiscipliners önskemål i relation till digitalisering av museisamlingar under museiveckan i Göteborg våren 2012.

Göteborgs konstmuseum
Vid sidan av Arvidsson som projektledare och forskare anställdes vid Göteborgs konstmuseum en konservator respektive en fotograf inom projektet. Göteborgs konstmuseum påbörjade sin genomgång av målerisamlingen med Fürstenbergska galleriet - en privatsamling med framför allt nordisk men även fransk konst från slutet av 1800-talet som testamenterades av makarna Fürstenberg till museet 1902. Fürstenbergska samlingen prioriterades eftersom den utgör en avgränsad samling och är av stort intresse för allmänhet och forskare.

Konservator Malin Borin och fotograf Hossein Sehatlou har arbetat med att ta fram konst (assisterade av tekniker), montera av ramar, föra konditionsprotokoll, granska mått och påskrifter samt fotografera verk. I stort sett hela Fürstenbergska samlingen om 223 verk har fotograferats. Dessutom har ett stort antal verk utanför Fürstenbergska samlingen fotograferats. Arvidsson har granskat posterna och skrivit konstvetenskapliga presentationer av dryga hundratalet verk men även andra skribenter har bidragit med texter. Därutöver har han arbetat med att upprätta utställningshistorik och litteraturreferenser för posterna. Detta görs genom att litteratur- och utställningsposter skapas i databasen MuseumPlus, till vilka verk sedan länkas. På så sätt upprättas referenserna systematiskt och kan uppdateras, för att sedan visas som listor enligt ett standardiserat format på nätet (arbetet görs på samma sätt på Röhsska museet).

Publiceringen av databasen på nätet innefattar funktioner som sökningsfält med ingång på bland annat konstnär och verk, verk inlagda på en grafisk tidslinje, webbutställningar samt planer med automatiskt uppdaterad information om vad som för tillfället visas i de olika salarna. De enskilda verksposterna visas med fotografier, pedagogiska texter, litteraturreferenser och utställningshistorik. Funktionen Sök i samlingen nås från: http://konstmuseum.goteborg.se

Forskningsdelens upprättande av utställningshistorik och litteraturreferenser är tidsödande men här har museernas forskare i samråd med varandra utvecklat fungerande metoder.

Parallellt med projektet har de båda museerna förberett publicering av databasen på nätet med tjänsten eMuseumPlus. Krav formulerades och överlämnades till Zetcom, det företag som ansvarar för databasen. Museernas behov skiljer sig åt på detaljnivå men de har haft ett intensivt utbyte av erfarenheter. Under våren 2012 testades eMuseumPlus vid Göteborgs konstmuseum och Sök i samlingen lanserades därefter i augusti.

Forskning
Då samlingen omfattar totalt cirka 65 000 verk utgör grundforskning om alla verk i samlingen ett mycket omfattande arbete som måste delas upp i etapper. Detta projekt har inriktats mot målerisamlingen, mer specifikt mot Fürstenbergska samlingen. Projektet har inte räckt till för att fullständigt dokumentera hela Fürstenbergska samlingen, men en stor del av de 223 verken i denna har dokumenterats och beskrivits av forskaren. Samtliga verk har dock fotograferats och publicerats med bild och grunduppgifter. En särskild webbutställning om Fürstenbergska samlingen har skapats.

Arvidsson har skrivit texter om verken och lagt in litteraturreferenser och utställningshistorik i databasen samt granskat och kompletterat andra uppgifter om verken som tillkomstår och proveniens. Där högkvalitativa texter om verken redan funnits, vilka bedömts kunna fungera i sammanhanget, har dessa använts med författarens godkännande. Detta gäller texter av tidigare museichef docent Björn Fredlund och tidigare museimedarbetaren Ingmari Desaix.

Totalt har 495 texter lagts in i databasen. 172 av dess har skrivits tidigare och nu lagts in i databasen efter viss redigering, närmare bestämt 14 texter av intendent Per Dahlström, 81 av tidigare intendent Ingmari Desaix, 56 av tidigare museichef och docent Björn Fredlund och 21 av enhetschef Anna Hyltze. Kristoffer Arvidsson har inom projektet författat 81 konstnärsbiografier och 242 texter om verk i samlingen, vilka lagts in i databasen och liksom övriga texter därmed blivit tillgängliga i webbkatalogen. 12 av dessa skrevs om verk ur Wernerska villans samling, som 2013 överfördes till Göteborgs konstmuseum från Göteborgs Stad. 115 texter om Fürstenbergska samlingen har lagts in.

Ett exempel på en verkspost. Genom att klicka på bilen kan man få upp den i stort format med tillräcklig upplösning för att användas för privat bruk (föreläsningar med mera). I posten finns uppgifter om konstnär, titel, datering, teknik, mått, förvärvsomständigheter, konstriktning, kategori, inventarienummer och visningsstatus. Här finns även en beskrivande och tolkande text som sätter verket i ett meningsskapande sammanhang samt uppgifter om signeringar. Listor på utställningshistorik och litteraturreferenser finns också inlagda för många verk.

Textexempel
Vi möter en kvinna, extravagant klädd i klarröd klänning och grå päls, med en pälsmuff och en röd plymförsedd huvudbonad. Hon tar stöd med armen mot ett träd medan hon sträcker fram den blanka svarta skon och vänder upp huvudet. Den dimmiga blicken möter betraktarens. Till vänster om kvinnan finns ett café, starkt upplyst av ett elektriskt ljus. I bildens övre högra hörn öppnar sig ett perspektiv ut mot natten. Några ljuspunkter svävar i mörkret och man kan urskilja en figur som vrider huvudet så att ansiktet, belyst av ljuset från caféet, avtecknar sig i profil. Det varma ljuset från caféet möter det svagare och kallare ljuset från gatans gaslyktor utanför bilden, vilket resulterar i anmärkningsvärda skuggeffekter på marken där varmt ljusockra möter kallare umbra. Samma möte mellan varmt och kallt ljus utspelar sig i kvinnans sminkade ansikte.

Scenen är en nattbild från Paris gatuliv i slutet av 1800-talet. Kvinnan förmår inte bära upp sin dramatiska klädsel med värdighet. Hon tycks berusad vingla till. Kanske har hon nyss fått syn på betraktaren, en annan nattvandrare i storstaden. Klädseln tyder på att det rör sig om en prostituerad kvinna.

Målningen utfördes 1895, vid en tid då många svenska konstnärer var upptagna av det nordiska skymningsljuset. Anders Zorn fångades i stället av storstadens elektriska ljus som flödar över "la vie moderne" med nattöppna barer, caféer och teatrar. Zorn hade flyttat in i en ateljé vid Boulevard de Clichy, ett av Paris nöjescentra, och gav sig regelbundet ut i nattlivet med skissblocket. Där rörde sig också prostituerade kvinnor. Scenen ifråga lär utspela sig vid Place Pigalle. Ett eller flera möten med dessa kvinnor i natten kan ha varit upphov till bilden. Det elektriska ljuset var en nymodighet som börjat användas av caféerna och det gjorde uppenbart ett starkt intryck på Zorn.

På nyåret tog Zorn itu med denna synbild, med en kvinna belyst från två sidor av olika sorter ljus, i en rad oljestudier och teckningar. Han var mycket angelägen om att fånga rätt uttryck. Några av förarbetena är närstudier av kvinnans ansikte. De är hållna i en dämpad kolorit där grått och svart dominerar. En studie fokuserar på kvinnans ansiktsuttryck, som här har vissa drag av hustrun Emma. I en annan är ansiktet mer summariskt tecknat och ljusspelet står i fokus. Måleriet är flödigt och spontant med snabba djärva penseldrag. Studerar man målningen närmare finner man dock spår av omarbetningar.

Till skillnad från många andra av Zorns kvinnobilder försöker han här knappast skapa en erotisk kittling. Kan man rent av avläsa ett socialt patos i skildringen av kvinnan som tvingas sälja sin kropp? Liksom ett annat verk på Göteborgs konstmuseum, Stora bryggeriet (1890), skildrar målningen exploatering av kvinnan i det moderna samhället. Men Natteffekt tillhör inte det slags engagerade bilder som skapades av Christian Krohg. Zorn är mer ambivalent. Själv undvek Zorn det politiska temat när han kommenterade verket och talade uteslutande om ämnet för målningen som ett svårt "belysningsproblem". Kanske maskerade Zorn det politiska brännstoffet och det opassande motivet genom att iklä det en raffinerad målerisk problematik. Samtidigt kan man läsa ljusspelet symboliskt. Från ena sidan ett varmt mänskligt ljus, från den andra ett kallt urbant ljus som förvandlar ansiktet till en stel mask. Det är en bild av människans villkor i den moderna storstaden.

Konservering
Inom RJ-projektet har funnits utrymme för konservatorsinsats på 25 procent av heltid under två år. Cirka 800 konstverk ur målerisamlingen har hanterats under perioden. Det har inneburit att verk flyttats från sal, magasin i huset och externt till konserveringsateljén. Målningarna har monterats ur ram för fotografering av verkets framsida, baksida, ram och detaljbilder av eventuella påskrifter, stämplar, etiketter och så vidare.

Konstverkets tekniska uppbyggnad
Konservatorn har utfört en materialteknisk okulär undersökning och fört in en beskrivning av konstverkets uppbyggnad i museets databas MuseumPlus. Strukturbeskrivningen har till exempel kunnat innefatta typ av duk, grundering, färgskikt, fernissa samt ramens uppbyggnad såsom träslag, grundering och ytskikt. Även noteringar om stil och ålder kan finnas med, liksom huruvida montaget är i originalutförande.

Konservatorn har även bifogat äldre konserveringsrapporter och annat arkivmaterial som är av betydelse för att förstå verkets ursprungliga teknik i förhållande till nuvarande utseende. Det kan handla om avlägsnade fernissor, tillkomna fernissor eller ytbehandlingar av vax.

Kondition
Varje verk har synats ur ett bevarandeperspektiv, där verkets aktuella kondition noterats. Det gäller verket i sin helhet såsom målningen, ramen och montaget. Eventuella tidigare konserveringsåtgärder har noterats. En gradering av åtgärdsbehovet har införts, utifrån vilken man kan arbeta fram en prioriteringsordning för åtgärder. Skalan innefattar Akut, Stort, Medel eller Litet åtgärdsbehov, alternativt Bör avsynas.

Åtgärdsförslag
En beskrivning av vilka insatser som behövs har lags till i databasen. Där finns nu anvisningar om konserveringsbehov, inklusive preventiva behov såsom nya baksidesskydd, nya montagebleck, kilsäkring, glasning, falsfilt, rengöring och så vidare.

Utförda åtgärder
I samband med projektet har, i mån av tid, även aktiva konserveringsinsatser utförts. Det har huvudsakligen berört de preventiva åtgärderna såsom beskrivna ovan. Åtgärderna finns noterade i konserveringsposten.

Grunddata
Konservatorn har fört in nya samt korrigerat felaktiga uppgifter såsom mått, material och teknik i grunddata för konstverket i MuseumPlus föremålsmodul.

Utveckling av MuseumPlus
I samband med projektet har olika funktioner i MuseumPlus behövt utvecklas. Konservatorn har varit delaktig i framtagandet av en så kallad tesaurus (hierarkisk lista) för material, vilken har anpassats för att överensstämma med alla de material som ingår i museets samlingar. En dialog med registrator kring benämningar, hierarkier och olika funktioner i databasens fält har hållits löpande. Vidare har konservatorerna utvecklat hela konserveringsmodulen så att den ska fungera efter museets behov.

Nya frågeställningar
En viktig del i projektet är det pedagogiska uppdraget att förmedla samlingar till allmänheten. Därför har texter om verk prioriterats, texter som också fungerar som en viktig resurs för museernas pedagoger inför visningar. Både de konstvetenskapliga och pedagogiska aspekterna av infrastrukturprojektet har genererat nya frågeställningar.

Pedagogiska perspektiv och analyser av den pedagogiska verksamheten har utvecklats i nummer 4 av Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope 2011, där bland annat konstmuseernas presentation av sina samlingar diskuteras. Infrastrukturprojektet har växt fram i nära dialog med ett forskningsprojekt om samlingar och samlingens historia vid Göteborgs konstmuseum som publicerades i Skiascope 5 2012. Båda dessa forskningsprojekt har genererat frågor om hur museernas samlingar kan tillgängliggöras på nya sätt. I den uppmärksammade publikationen Skiascope 6. Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur analyserades verk i samlingen som gjorts tillgängliga via databasen. Även i projektet Representation och regionalitet. Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar (2011), granskades samlingen. I denna forskningsskrift, som publicerades i Kulturrådets skriftserie, analyserades fyra forskare fyra svenska konstmuseisamlingar utifrån ett genus- och regionalitetsperspektiv avseende vad som förvärvats under 1900-talet och hur den förvärvade konsten exponerats. Fil. dr Eva Zetterman utförde studien av Göteborgs konstmuseums samling.

Spin-off-effekter
Genom att information och dokumentation blivit tillgänglig har infrastrukturprojektet öppnat för kommande forskningsprojekt kring samlingarna. Vid båda museer har kontakter med forskarsamhället intensifierats.

Exempel på forskningsprojekt som delvis utgår från resultat som framkommit i infrastrukturprojektet är det om samlingar som publicerades i Skiascope 5. I samarbete med Nationalmuseum har Göteborgs konstmuseum genomfört ett forskningsprojekt om svenskt historiemåleri från 1800-talet som resulterade i utställningen och utställningskatalogen En målad historia. Svenskt historiemåleri under 1800-talet. Projektet har föranlett en intensiv diskussion om hur samlingarna kan tillgängliggöras på nya sätt genom utställningar, forskning med mera. Parallellt med infrastrukturprojektet har museet arbetet med en ny bok om samlingen som utkom i februari 2014. I boken, som publiceras i en svensk- och en engelskspråkig version, presenteras ett urval av samlingen. Många av verken har redan beskrivits för infrastrukturprojektet - texter som efter viss bearbetning kunnat publiceras i boken. Att verk nu finns avfotograferade gör också arbetet med boken enklare och snabbare. Därmed kommer samlingarna att kunna tillgängliggöras på tre fronter: i utställningssalarna, på webben och i tryckt form. Museet diskuterar även att utveckla en audioguide. Även här kan mycket av det material som upprättats inom infrastrukturprojektet komma till användning.

Det material som lagts in i MuseumPlus och som publicerats i nätversionen Sök i samlingen har under 2014 på försökt gjorts tillgängligt för museibesökare genom QR-koder som satts upp intill verken. Med dessa QR-koder kan besökare med smartphone skanna koden och komma in i Sök i samlingen och få upp all tillgänglig information om verket, inklusive den beskrivande texten. På detta sätt kan QR-koder och databasen fungera som ett alternativ eller komplement till traditionella audioguider. För närvarande har 25 verk försetts med QR-kod, varav 7 ur Fürstenbergska samlingen.

Röhsska museet
Röhsska museet har, som framgick av ansökan, haft ett annat utgångsläge då de tidigare helt saknade digital katalog. Under ledning av enhetschef Anna Billing-Wetterlundh har de därför lagt tyngdvikt vid att upprätta en digital beståndskatalog genom inskanning av kortkatalogen och därefter registrering av föremål. En föremålsregistrator, fil. mag. Anneli Blom, och en fotograf, Frida Lönnberg, har under det första projektåret arbetat med att registrera och fotografera delar av samlingen. Anpassningen av databasen med sakord och ämnesord för material och teknik samt geografisk bestämning har utförts parallellt med att äldre katalogkort skannats och poster ur den befintliga accessionskatalogen digitaliserats.

Registrering och fotografering
Röhsska museet har valt att i första hand registrera de samlingar som bedömts ha ett särskilt internationellt och vetenskapligt intresse. Till dessa hör en samling om cirka 700 japanska konsthantverksföremål och närmare 400 japanska träsnitt. Även museets stora samling tsubas på cirka 500 objekt har fotograferats och digitaliserats. (Tsubas är en konstnärligt utsmyckad parerplåt som skyddar handen mellan handtag och klinga på det japanska svärdet.) Vidare digitaliserades Falk Simons silversamling bestående av guld- och silverföremål huvudsakligen från medeltiden och renässansen. Museets stora och viktiga samling av koptiska textilier bestående av cirka 700 objekt har tagits ur sin gamla montering för fotografering och digitalisering av konservator Linda Zetterberg. Parallellt registrerades nyförvärv direkt in i den nya databasen av föremålsregistrator fil. mag. Josefin Kilner som även arbetat med förberedelser inför webbpublicering. Totalt har mer än 5 000 objekt digitaliserats från grunden vilket innefattar alla de moment som beskrivits ovan och med äldre katalogkort knutna till posten. Närmare 1 000 av dessa objekt har beskrivande texter utförda av forskare knutna till projektet.

Forskning
Forskningsdelen i projektet sköts fram till det andra projektåret på grund av svårigheter att rekrytera en forskare med rätt ämneskompetens samt beroende på avsaknad av digital katalog över ett tillräckligt stort material att arbeta med. Tidigt i projektet knöts dock en referensgrupp av forskare med kunskap om de östasiatiska samlingarna till museet. Röhsska museet har från den 1 april 2012 som forskare anställt fil. dr Ritwa Herjulfsdotter, folklivsforskare med inriktning mot design och konsthantverk, disputerad inom ramen för Nordiska forskarskolan och med erfarenhet från flera museiprojekt. Övriga forskare som deltagit i referensgruppen är:

- Fil. dr Adriana Munos, Världskulturmuseet Göteborg
- Doktorand Thomas Ekholm, Göteborgs universitet, Lunds universitet
- Fil. lic. Ingvar Svanberg, Institutionen för Östeuropeiska studier, Uppsala universitet
- Fil. mag. Göte Nilsson Schönborg, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
- Intendent Petra Holmberg, Östasiatiska museet, Stockholm

Flera av de engagerade forskarna har visat intresse för att arbeta vidare med materialet inom sina respektive områden.

Den koptiska samlingen kommer att ingå i ett större forskningsprojekt vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet genom en doktorand från Polen, Maciej Szymaszek, som genom ett stipendium från Svenska Institutet nu arbetar med att slutföra sin avhandling om bokstavsliknande tecken på antika romerska och tidigkristna kläder. Diskussioner har även förts med Riksantikvarieämbetets konserveringsavdelning gällande FOU-medel för undersökning av material, teknik och pigmentanalys.

Spinn-off-effekter
Vid Röhsska museet har infrastrukturprojektet skapat möjlighet för ett flertal externa forskare från skilda discipliner att ta del av museets samlingar. Intresset har fått till följd att museet anställt en forskningssamordnare. Ritwa Herjulfsdotter har som en direkt följd av projektet beviljats medel ur Torsten Söderbergs Stiftelse för forskning kring Röhsska museets samlingar och historia inom ett nytt projekt vars första del fokuserat på de östasiatiska samlingarna. Infrastrukturprojektet kommer att redovisas i en forskningsrapport och på samma sätt som för Göteborgs konstmuseum bilda grund till en större publikation på svenska och engelska samt en utställning om Röhsska museets östasiatiska samlingar.

Avslutning
Tillgängliggjord beståndsdatabas har varit ett framgångsrikt projekt som gett resultat såväl externt som internt. De externa resultaten har redan berörts: den på nätet tillgängliga webbkatalogen Sök i samlingen samt diverse publikationer som getts ut som ett resultat av projektet. Till de interna resultaten hör ny grundforskning om verken i samlingen, att använda såväl Sök i samlingen som MuseumPlus som ett arbetsverktyg samt förnyade rutiner kring hantering av verk i samlingen.

I arbetet med att upprätta den digitala katalogen har frågor kring de båda museernas rutiner kring verken i samlingen aktualiserats. Det handlar om såväl hantering av verk som arkivering av relaterad information. Rutiner för hantering av konstverk och noteringar av placering har förbättrats och information kring verk i samlingen läggs i högre grad in i MuseumPlus. Det finns vid båda museerna i dag en större noggrannhet i arbetet med inventariekontroll där löpande placeringsnoteringar och inventeringar ingår. De nya rutinerna innebär till exempel att alla konstverk som nyhängs i sal, går till utlån, deposition eller extern magasinering får en högupplöst bild, konserveringsdokumentation, redigering av grunddata i MuseumPlus samt publiceras på nätet.

Vid inhämtning av arkivmaterial, till exempel äldre fotografier av verkets hängning, tidigare prydnadsramar eller äldre konserveringsbilder, finns idag en rutin att materialet digitaliseras och läggs till i databasen. Vid Göteborgs konstmuseum registrerar forskningsledare Kristoffer Arvidsson kontinuerligt kataloger och böcker där museets verk är omnämnda i databasen i samband med att dessa publikationer skickas till museet. Samlingarnas sökbarhet på webben, där det även framgår om verket visas eller ej, har inneburit en ny transparens.

Allt detta sammantaget innebär att vi idag har ett värdefullt arbetsredskap i MuseumPlus. Det dagliga arbetet förenklas och effektiviseras. Den upprättade beståndsdatabasen är början på ett långsiktigt projekt att digitalisera och tillgängliggöra båda museernas samlingar i deras helhet. Vid Göteborgs konstmuseum är större delen av måleri- och skulptursamlingen registrerad i databasen. Främst är det konst på papper där stora delar inte registrerats. Röhsska museet har inte kommit lika långt, men med detta projekt har den digitala katalogen utökats väsentligt.

Den sökbara katalogen, motsvarande en resonerande katalog tillgänglig via nätet, som Göteborgs konstmuseum nu haft ute i två års tid, har mött mycket positiv respons från såväl allmänhet som forskar- och museivärlden. Besökare har upptäckt verk i vår samling som de inte visste att vi hade. De kan nu på egen hand söka information om verken i vår samling. Externa forskare, inte minst forskare från utlandet, kan ta del av vår samling och se relativt högupplösta bilder av våra verk. Genom denna tjänst ser de ibland också att de kan bidra med information. Vi har på detta sätt fått ny kunskap om samlingen.

Erfarenheterna visar på det stora värdet av att ha en sökbar webbkatalog över samlingen, både för det interna arbetet och som en tjänst riktad till allmänhet och forskarsamhälle. Därför ser båda museerna det som en viktig prioritering att fortsätta arbetet med katalogen och kontinuerligt utvidga den. Detta arbete har nu implementerats i verksamheten. För att ta nästa större steg, att dokumentera och publicera ytterligare en stor del av respektive samling, fordras ytterligare extern finansiering.

Göteborgs konstmuseum och Röhsska museet har med infrastrukturprojektet väsentligt utökat kunskapen och dokumentationen kring sina samlingar. Dessutom har resultaten blivit konkret synliga och användbara för allmänheten. Betydelsen av stödet från Riksbankens Jubileumsfond kan därför inte nog understrykas. Det har möjliggjort en påtaglig utvidgning av de befintliga databasernas material samt publicering av resonerande webbkataloger över delar av samlingarna. Därmed har det första viktiga steget tagits mot fullständiga resonerande kataloger över samlingarna, tillgängliga via nätet.