Martin Bäckström, Psykologi, Lunds universitet

2010-2015

Projektets huvudsakliga syfte var att undersöka vilka konsekvenser värdemässig neutralisering har för ett personlighetstest validitet. Värdemässig neutralisering innebär att påståenden i ett personlighetstest formuleras om så att den som skattar inte uppfattar att det finns ett normativt sätt att skatta påståendet, med andra ord innehåller det ingen tydlig komponent av värdering i termer av bra/dålig. Denna metod har redan tidigare visats minska sammanblandning mellan skalor i personlighetstest.

De tre viktigaste resultaten var:

1. Vi kunde visa att metoden verkligen reducerade den värderande komponenten i påståendena och att metoden var möjlig att använda framgångsrikt också av lekmän. Det gör den till ett användbart psykometriskt verktyg.

2. Vi kunde visa att metoden inte påverkar personlighetstestets reliabilitet eller validitet. Vissa aspekter av testets begreppsvaliditet kunde förbättras tack vare metoden och vi kunde visa att den prediktiva validiteten inte sjönk.

3. Vi kunde visa att den variation i deltagarnas skattningar av påståenden i personlighetstest som uppstår när testet innehåller många värderande påståenden är i princip samma variation som många forskare har kallat personlighetens generella faktor (eng. förkortning GFP). Vi kunde också visa att denna faktor är relativt oberoende av andra personlighetsfaktorer, att det är en faktor som inte uppfattas av omgivningen (informanter) och att personer som har högt på faktorn vid självskattning också tenderar att ha högt på faktorn när de skattar andra. Med andra ord, vissa människor är mer värderande i termer av bra/dåligt än andra vid personlighetsbedömning, men denna egenskap hos dem uppfattas inte av andra.

Projektets resultat har hittills utmynnat i fem arbeten, varav tre är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och ett som ett kapitel i en samlingsvolym. Det femte arbetet är nyligen inskickat. De två viktigaste är:

1. Bäckström, Björklund och Larsson (2014). I de kontakter med internationella forskare som vi haft så framkom det snart att vi var tvungna att visa hur vår metod kunde användas för att konstruera ett komplett personlighetstest. Under flera år ägnade vi oss därför åt att ta fram ett sådant instrument och utvärderade det i en stor studie. Artikeln speglar detta arbete och redovisar de resultat som togs upp under punkt 2 ovan.

2. Bäckström och Björklund (2014). Denna artikel är en direkt uppföljning av vår första artikel om evaluativ neutralisering, som kom 2009. Artikeln innehåller tre studier, där den första relaterar den värderande faktorn ("the evaluative factor", dvs skillnaden mellan hur man skattar på evaluativa och neutrala påståenden) till andra personlighetsdimensioner. Den andra delstudien innehöll både självskattningar och informantskattningar som en metod för att validera den värderande faktorn. Det visade sig att den värderande faktorn i målpersonernas självskattningar inte korresponderade med motsvarande faktor i informanternas skattningar av målpersonerna, dvs hur mycket mina självskattningar påverkas av evaluativa påståenden hänger inte samman med hur mycket andras skattningar av mig påverkas av evaluativa påståenden. I den tredje delstudien visade vi att personer som låg högt på värderande faktorn fick högre prestationsskattningar av sina chefer även kontrollerat för egenskaperna i Big 5. Detta resultat tyder på att personer som har högt på den värderande faktorn kan uppfattas skilja sig beteendemässigt från andra, i vissa sammanhang.

Förutom dessa studier har vi samlat in ett datamaterial för att testa om ett neutraliserat test är motståndskraftigt mot fusk respektive en kontext som framkallar social önskvärdhet. Här fanns inga tydliga resultat och resultaten har inte publicerats. Vi har också samlat in ett datamaterial som bygger på erfarenhetsdata ("experience sampling"). Inom projektet köpte vi mobiltelefoner och skapade en egen applikation. Deltagarna fick flera gånger om dagen svara på frågor om vad de höll på med och hur de upplevde situationen. Målet var att undersöka om personer som utmärks av att vara värderande i personlighetsskattningar också är detta när de skattar sitt dagliga beteende. Tyvärr hann vi inte analysera färdigt detta material innan projektets slutredovisning, men hoppas bli klara med det under våren.
För att nå större internationell spridning har vi också påbörjat utveckling av evaluativt neutraliserade instrument på engelska, tyska och kinesiska. Detta kommer göra det mycket enklare att samarbeta med olika forskare runt om i världen.

Publiceringsstrategi
Uppskattningsvis hälften av de resultat projektet gett upphov till har redan publicerats. Resultaten från studien med erfarenhetssampling ska om möjligt publiceras i en välrenommerad personlighetstidskrift medan testinstrumenten på främmande språk lämpligen görs tillgängliga i tidskrifter med inriktning mot personlighetsmätning.

Projektets resultat har presenterats vid ett flertal internationella konferenser, såsom European Conference on Personality (ECP16) 2012, Trieste, Italien, 1st World Conference on Personality, 2013, Stellenbosch, Sydafrika, och European Conference on Personality (ECP17) 2014, Lausanne, Schweiz.

Samtidigt som projektet pågått har det funnits en intensiv debatt i tidskrifter och på konferenser om det finns en generell faktor i personligheten eller inte. Vårt projekt har haft en betydelse för denna diskussion och våra studier citerats ofta, som kritik mot tolkningen av generella faktorn i termer av enbart personlighetsrelaterat innehåll. Den empiri om den värderande faktorn vi samlat under projektet pekar på att den generella personlighetsfaktorn (GFP, t ex Musek, 2007, Rushton mfl. 2008) faktiskt är mer eller mindre samma som den värderande faktorn som vi mäter. Vi har dessutom funnit att när neutraliseringsmetoden reverseras, så att påståendena formuleras på ett mer (snarare än mindre) evaluativt sätt, så ökar faktorns storlek. Sammantaget minskar detta stödet för de modeller av personlighetens struktur som innehåller en generell övergripande faktor som integrerar faktorer på lägre nivå, till förmån för en modell med en separat evaluativ faktor som kan ses som parallell lika gärna som överordnad.

Publikationer

Bäckström, M., Björklund, F., & Larsson, M. R. (2014). Criterion validity is maintained when items are evaluatively neutralized: Evidence from a full scale FFM-inventory. European Journal of Personality, 28, 620-633.

Bäckström, M., & Björklund, F. (2014). Social desirability in personality inventories: The nature of the evaluative factor. Journal of Individual Differences, 35, 144-157.

Bäckström, M., & Björklund, F. (2013). Social desirability in personality inventories: Symptoms, diagnosis and prescribed cure. Scandinavian Journal of Psychology, 54, 152-159.

Bäckström, M., Björklund, F., & Larsson, M. R. (2012). Social desirability in personality assessment: Outline of a model to explain individual differences. In M. Ziegler, C. MacCann, & R. D. Roberts (Eds.) New perspectives on faking in personality assessment (pp. 201-213). New York: Oxford University Press.