Kungliga Dramatiska Teatern grundades i maj 1788 av Gustaf III och är sedan dess Sveriges nationalscen. Som sådan är Dramaten föremål för stor uppmärksamhet från såväl forskare och kulturskribenter som från en teaterintresserad allmänhet. Teaterns dekorfotografier och regimanuskript är i dessa sammanhang av särskilt stort intresse.

Dekorfotografierna
Ända sedan marmorpalatset på Nybroplan invigdes i februari 1908 har teatern låtit fotografera sina dekorer. Akt för akt har de kunnat studeras i stora fotoböcker, 50x40 cm, i vilka bilderna klistrats in. De ger en mycket påtaglig och konkret bild av hur teaterscenografin utvecklats genom åren. Samlingen utgörs av totalt 36 volymer och spänner från invigningsföreställningen av August Strindbergs Mäster Olof 1908 fram till Lars Noréns Höst och vinter, som fick sin premiär i december 1989.

Från och med 1970-talet kom dekorfotograferingen att arbeta i motvind. Dokumenteringen ansågs inte längre självklar. Att anslå dyrbar repetitionstid för att låta scenpersonalen bygga upp de olika scenbilderna upplevdes överdrivet. Teatern började nöja sig med vanliga spelbilder, där man såg tillräckligt mycket av dekoren. Sommaren 1979 hade man dessutom börjat videofilma sina uppsättningar. Höstsäsongen 1989 blev den sista som fotograferades för de numrerade, inbundna dekorbildsvolymerna.

Digitaliseringen av dekorbilderna slutfördes i mars 2013. Sammanlagt 5166 fotografier har digitaliserats. I samband med arbetet upptäcktes även en tidigare okänd volym i materialet. Den visade sig innehålla 80 bilder på fonder som använts i teaterns produktioner mellan åren 1860-1906. Även de bilderna ingår i det digitaliserade materialet. Endast en av dessa fonder har bevarats åt eftervärlden.

På Dramatens webbplats, www.dramaten.se, har besökaren sedan flera år tillbaka haft tillgång till teaterns Rollbok. Med hjälp av den kan en intresserad enkelt ta reda på vilka pjäser Dramaten har spelat sedan 1908, vilka skådespelare som gjort de olika rollerna och vilka regissörer och scenografer som iscensatt respektive produktion. Under året kommer de digitaliserade dekorbilderna att göras tillgängliga på webbplatsen tillsammans med Rollboken. De är i stor utsträckning de bilder från teaterns föreställningar de första decennierna på 1900-talet som finns att tillgå. Spelbilder, det vill säga fotografier med skådespelare i dekor och kostym, började teatern systematiskt ta först i början på 1930-talet.

Regimanuskripten
Regimanuskripten utgör en central del i teaterns arkiv. I dem kan man följa en uppsättning i detalj, scenografins utformning, tekniska inslag och även studera skådespelarnas scenerier. Dessutom kan man ofta ta del av regissörens tankar och intentioner genom de minnesanteckningar som skrivits ner för att finnas till hands i det dagliga repetitionsarbetet.
I projektet har dels tre tongivande regissörers bevarade manuskript digitaliserats, dels manuskript från ett antal Strindberguppsättningar. I allt har 200 manuskript blivit digitaliserade.

Olof Molander var regissör på Dramaten mellan åren 1919-1938 och 1942-1963. Sammanlagt satte han upp 126 pjäser på Dramaten, varav 62 stycken kunnat digitaliseras. Alf Sjöberg arbetade som regissör på Dramaten mellan åren 1930-1980. Av hans totalt 140 pjäser har 96 stycken digitaliserats inom projektets ram. Ingmar Bergman slutligen satte upp 37 pjäser på Dramaten mellan åren 1951 och 2002. 10 av hans produktioner har digitaliserats.

Dramaten har en lång och betydelsefull Strindbergtradition. Sedan 1908 har i runda tal 140 uppsättningar baserade på Strindbergs texter framförts på teatern, i första hand dramatik, men även lyriska och episka texter. Också de tre ovan nämnda regissörerna har gjort flera bemärkta uppsättningar av Strindbergs verk, Molander och Sjöberg femton stycken vardera, Bergman sex stycken. Andra regissörer som lämnat värdefulla regimanuskript med Strindbergtexter efter sig är Per-Axel Branner, Rune Carlsten, Bengt Ekerot, Emil Grandinson, Karl Hedberg, Gustaf Linden, Mimi Pollak och Per Verner-Carlsson. Sammanlagt har 32 Strindbergproduktioner mellan åren 1900 och 1980 digitaliserats.

Det ska understrykas att regimanuskriptens vetenskapliga värde varierar. Medan vissa regissörer, Alf Sjöberg och Ingmar Bergman exempelvis, har fyllt sina manuskript med scenerier och anteckningar på i stort sett varje sida, har andra lämnat dem ifrån sig utan en enda anteckning. Pjästexten är allt som finns där. Manuskript av den sistnämnda typen har av naturliga skäl inte medtagits i urvalet. Inför projektet har en bedömning av manuskriptens vetenskapliga värde gjorts. Påpekas ska också att regimanuskripten sedan länge har betraktats som regissörens egendom, de har varit fria att ta dem med sig efter repetitionstidens slut, en förklaring till varför så få av exempelvis Ingmar Bergmans manuskript kunnat digitaliseras.

Nuläget
Såväl dekorbilderna som regimanuskripten finns nu lätt tillgängliga i teaterns databaser och kan även studeras av utomstående på särskilda datorer i teaterns arkiv. Tack vare digitaliseringen har materialet, som delvis är mycket hårt slitet, kunnat räddas från ytterligare nötning och sönderfall. Bevarandeaspekten har väl kunnat tillgodoses.

Även valda delar av regimanuskriptsamlingen är, efter att de upphovsrättsliga aspekterna har undersökts och klarlagts, tänkta att publiceras på webbplatsen i anslutning till Rollboken och dekorbilderna. En sökning på exempelvis Strindbergs Ett drömspel 1935 ska inte bara ge svar på vilka som medverkat i produktionen, den ska även visa de 14 dekorbilderna och Olof Molanders 148-sidiga, detaljerade regimanuskript. Teatern har härigenom börjat bygga ett informativt webbarkiv, vilket på sikt även skall innehålla annat material från teaterns uppsättningar, som föreställningsbilder, videoavsnitt och föreställningsdokumentationer.

I mars 2013 undertecknades ett samarbetsavtal mellan Dramaten och Kungliga biblioteket rörande projektet. Det är Enheten för digital produktion på Kungliga biblioteket som har svarat för det konkreta digitaliseringsarbetet. Samarbetet har fungerat helt utan anmärkningar.

Involverat i projektets slutfas har även leverantören av Dramatens bildarkivsystem Buildpix AB varit, liksom Bazooka AB, som svarat för integrationen på webbplatsen.

Stockholm den 30 mars 2015
Dag Kronlund
Projektledare