Folkrätten har utgått från att bara är stater får använda våld. Fredsmissioner från FN, Nato och andra agerar på staternas uppdrag, medan tillgripande av våld från icke-statliga grupper, som gerillagrupper, förbjuds i nationell rätt. Den internationella våldsregimen, som utgår från gamla doktriner om rättfärdiga krig, fullbordades genom FN-stadgans våldsförbud och 1949 års Genèvekonventioner. Denna regim reglerade icke-statliga aktörer genom några kortfattade regler i den internationella humanitära rätten som förbjöd angrepp på av civila. Emellertid har de icke-statliga aktörerna gradvis förts in i denna regim, även om reglerna i stor utsträckning är kontroversiella. Under 1970- och 80-talen diskuterades om befrielserörelser fick använda våld. Efter 11 september har det hävdats att en icke-statlig väpnad grupp kan begå ett väpnat angrepp (vilket ger rätt till självförsvar). De flesta regler i IHR anses nu tillämpliga också i interna konflikter, och binder de icke-statliga grupperna. Trots det har det aldrig systematiskt diskuterats om icke-statliga aktörer nu också täcks till fullo av den internationella våldsregimen; rätten att använda våld är fortfarande ett statligt prerogativ. Det föreslagna projektet skulle bestå av två relaterade delar: 1) Hur ser våldsregimen idag ut för icke-statliga aktörer? Kan den generaliseras och infogas i en ny teori? 2) Hur skulle en "komplett" våldsregim för icke-statliga aktörer se ut, och vad skulle en sådan betyda för folkrätten?