Förutom Kristina Tamm Hallström, Maria Mårtensson och Mikael Holmgren Caicedo som ingått i den ursprungliga projektgruppen, arbetade enligt överenskommelse med RJ även Renita Thedvall (Socialantropologi SU/Score) och Fredrik Svärdsten (SBS/SU) deltid i projektet under några månader 2013. I syftet att utveckla kunskap om den dolda makt som finns i användningen av aktörskategorier har kategoriseringsarbete analyserats som en process beroende av sin sociala, politiska och temporala kontext. Studierna har gjorts med en kvalitativ, tolkande ansats på mikro-nivå i de organisationer som undersökts. Givet dominansen av studier av privata företag och marknadskontexter som blev allt tydligare under den fördjupade litteraturöversikten, gjordes en avvikelse från planen att jämföra offentliga och privata verksamheter för att enbart fokusera på offentliga. Försäkringskassan (FK) som 2012 inledde en stor styrningsförändring och erbjöd forskargruppen långtgående access under en 3-årsperiod, valdes som huvudfall, vilket öppnade upp för analyser av hur en blandning av aktörer, aktiviteter och argument både konkurrerar och samverkar i att avveckla tidigare, och införa nya, sociala ordningar. Ytterligare studier har sedan gjorts i ett antal svenska, statliga myndigheter, liksom i kommunala verksamheter för förskola respektive stadsutvecklingsarbete.

I FK har interna kategorier för olika medarbetare studerats: förändringar av existerande kategorier som ”controllers” och ”chefer” (Holmgren et al 2015a, 2015d, 2017a) liksom innebörden av nyskapade kategorier som ”teams”, ”leancoacher” och ”teamkoordinatorer” (Holmgren et al 2013a, 2013b, 2014, 2015b, 2015c, 2015e, 2017b; Tamm Hallström & Thedvall 2015). I studier av standardiseringsarbete (Boström et al 2016) respektive kommunalt stadsplaneringsarbete (Tamm Hallström 2015b) har skapandet och konsekvenser av kategorier för ”experter” analyserats. I andra studier av stadsplanering har externa kategorier för ”medborgare” undersökts (Tamm Hallström 2015a; Metzger et al 2016, 2017), samt kategorin ”kunder” i FK (Holmgren et al 2014; Andersson 2017a). Ett fåtal studier har fokuserat på andra kategorier som används för verksamhetsstyrning utifrån det teoretiska argumentet att utveckla kunskap om betydelsen av kategoriers gränser. Dels undersöktes kategorier för resultatredovisningsmått vilka karaktäriseras av att ha skarpa/binära gränser (Svärdsten 2015; Svärdsten & Höglund 2017), dels kategorier för kommunala visioner som snarare kännetecknas av att ha vaga gränser (Grafström & Tamm Hallström 2016a, 2016b, 2017), liksom kategorier som definierar målen för museiverksamhet som gör styrning till ett sammansatt begrepp (Thomson et al. 2014) och kategorier som metaforer som kan försvåra och begränsa förståelse (Holmgren Caicedo 2014).

RESULTAT, BIDRAG & NYA FRÅGOR
1. Kategoriseringsarbetets kontextuella förutsättningar
När nya styrningsmodeller införs formuleras ofta nya aktörskategorier som då hamnar i en redan befintlig kontext där projektets studier, riktade mot verksamhetsstyrningsfältet, visar att tidigare (lagrade) modeller kan både hindra och bidra till användningen av de nya kategorierna (Holmgren Caicedo et al 2013, 2014, 2015a, 2015b, 2017a, 2017b). En central artikel här handlar om ”controllers” förändrade roll när Lean och den nya kategorin ”team” införs (Holmgren Caicedo et al 2017a). Hur nya kategorier kan förstärkas genom att länkas till andra, överordnade kategorier blir också tydligt i studier av kommunalt stadsutvecklingsarbete där analysen, som riktas mot organisationsfältet, visar hur olika förändringsarbeten kategoriseras som ett projekt som sedan får oväntad kraft och uppmärksamhet när det kopplas samman med en kommuns sätt att kategorisera sin vision (Grafström & Tamm Hallström 2016a, 2016b, 2017). Bidrag har även gjorts till planeringsfältet om hur politiska och historiska faktorer påverkat, eller snarare hindrat, skapandet av relevanta kategorier för medborgargrupper i dialogverksamhet (Metzger et al 2016, 2017).

Betydelse av etablerade, liksom försök att skapa nya tillitsrelationer för styrningens genomslag utgör även en del av den kontext där aktörskategorier introduceras och utvecklas, vilket diskuteras i bidrag riktat till det statsvetenskapliga fältet (Andersson 2017b). Slutligen har bidrag gjorts till organisationsinriktad kategoriseringsforskning och reformlitteratur om språkets och etiketteringens betydelse för kategoriers genomslag (Holmgren Caicedo et al 2014; Tamm Hallström & Thedvall 2015).

2. Kategoriers gränser
Betydelsen av kategoriers gränser är ett forskningsspår som utvecklats i projektet. En studie på detta tema gjordes av ett reformarbete av statliga myndigheters mätbarhet och resultatrapportering (Svärdsten 2013, 2016; Svärdsten & Höglund 2017). Studien visar att mätbara kategorier kräver ”skarpa kanter”, eller tydliga gränser, för att fungera som mätverktyg. Att göra en verksamhet mätbar kräver därför ofta omfattande diskussioner för att uppnå en hög grad av precision. Mätbara kategorier blir därmed både utmanande att etablera och svåra att förändra. Studien visar att mätbara kategorier gör medlemskap i en kategori extra tydligt och att en icke-önskvärd kategorisering blir tydligt kännbar för den kategoriserade, vilket gör mätbara kategorier extra sårbara för kritik. Ofta tas kritiserade kategorier då bort helt snarare än att de anpassas efter kritiken.

I en studie av kategorier med vaga gränser visades att sådana inte bara kan upplevas negativa genom sin otydlighet, utan i vissa sammanhang kan uppfattas inkluderande och attraktiva (Grafström & Tamm Hallström 2016, 2017). Ett resultat från studien är att beslutsprocessen bakom den studerade kategorin som handlade om en kommuns övergripande kategorisering av sin verksamhet och sina visioner, gick förvånansvärt snabbt med i stort sett avsaknad från kritiska röster. Ett annat resultat var att andra aktiviteter i den studerade verksamheten, vilka kunde länkas, och kategoriseras som en underkategori, till den övergripande visionskategorin, gavs legitimitet, uppmärksamhet och resurser. Genom den vaga, övergripande kategorin öppnade därmed upp för en hierarkisering bland olika förslag och aktiviteter i den studerade verksamheten (Ibid.)

Genom att studierna om kategoriers gränser vuxit fram under projektets gång, har de varit explorativa och resultaten därmed tentativa. För att utveckla kunskapen om betydelsen av kategoriers gränser behövs dock fler systematiska studier och jämförelser mellan kategorier med vaga respektive skarpa gränser, vilket således utgör nya frågor som projektet genererat.

3. Användning och konsekvenser av kategorier
När nya aktörskategorier implementeras ändras maktbalansen eftersom förändringen i aktörskategorin konkurrerar med befintliga formella strukturer och delvis blir informell makt i en formell organisation. I analysen av kategorin ”team” i FK benämner vi denna process ”downsourcing”, där ansvar utkrävs utan att medföljande befogenheter säkerställs (Holmgren Caicedo et al 2017b). Artikeln, som utgör projektets andra mest centrala och riktar sig mot verksamhetsstyrningsfältet, visar hur kategorier används dels för att organisera och skapa gränser, dels för att göra gränser och skillnader otydliga, vilket möjliggör samarbete mellan olika aktörer som annars skulle kunna komma i konflikt.

I en studie av kategorisering av stadsutvecklingsarbete diskuteras andra typer av implikationer, kunskapsbidrag som görs till organisationsfältet. Analysen visar att de delprojekt som på ett tydligt sätt kan länkas samman med kommunens övergripande vision får hög prioritet, samtidigt som idéer, förslag och beslut som är svårare att koppla till visionen får mindre uppmärksamhet och ibland till och med hamnar utanför de demokratiska samtalen och värden som transparens och delaktighet (Grafström & Tamm Hallström 2016a, 2016b, 2017). Bidrag har även gjorts till planeringsfältet om kategorier för medborgare vid dialogaktiviteter, dvs demokratiskt arbete som faller utanför den representativa demokratins institutioner. I den studerade verksamheten försvårades dialoger med medborgare genom tidigare politiska förhållanden och politiskt maktspel om en mobilisering för en folkomröstning, vilket ledde till en polariserad debatt och därmed en polarisering mellan endast två medborgargrupper, trots kommunens ansträngningar att rikta sig brett (Metzger et al 2016; 2017).

Analyserna av olika demokratiska implikationer av kategoriseringsarbete är något som vuxit fram under projektets gång och särskilt aktualiserats genom valet att enbart fokusera offentliga verksamheter. Resultaten är dock tentativa och fortsatt forskning behövs utifrån frågor om kategoriers demokratiska konsekvenser.

INTERNATIONELL FÖRANKRING, PUBLICERINGSSTRATEGI & KOMMUNIKATION

Publikationsstrategin har varit att publicera internationellt i vetenskapliga tidskrifter och delta i internationella konferenser. Flera samarbeten med andra forskargrupper med intresse för kategorisering har även inletts: Jonathan Metzger, docent vid Urbana och Regionala Studier på KTH, Linda Soneryd, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, båda internationellt väl förankrade på planeringsfältet, liksom med Sara Brorström, forskare vid GRI i Göteborg, och Björn Hellström, professor på KTH och projektledare för det Vinnova-finansierade projektet Decode om hållbara städer – samarbeten som delvis lett till gemensamma publikationer. I syfte att snabbt sprida kunskap utanför vetenskapssamhället och framhäva det lokala, har publiceringar även gjorts på svenska genom populärvetenskapliga forskningsrapporter, och presentationer på Socialdepartementet, Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF), Akademin för ekonomistyrning i staten (AES) och Skolinspektionen.

Projektet har resulterat i: 5 vetenskapliga artiklar (varav 4 har open access); 2 under bedömning; 4 artikelmanus som kommer att skickas till tidskrifter under våren 2017; 10 konferenspapper; 6 fritt nedladdningsbara populärvetenskapliga forskningsrapporter; 1 blivande dylik rapport; samt 1 kapitel på svenska.