2011-2016

Inledning
Centrum för Näringslivshistoria (CfN) redovisar nedan projektet Källor till svenskt näringslivs historia i Ryssland.
Projektet har delfinansierats av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.
Projektets organisation
Projektet har haft följande organisation
o Alexander Husebye, projektledare
o Vadim Azbel, arkivarie och projektkoordinator
o Martin Kragh, docent och vetenskaplig expert
I vissa arbetsmoment har även annan personal vid CfN knutits till genomförandet.
Projektets referensgrupp har varit följande:
o Thomas Tydén, professor och ordförande Nobels släktförening
o Sven Hirdman, ambassadör
o Bengt Jangfeldt, författare och rysslandskännare
o Erik Norberg, fd. riksarkivarie
o Helene Carlbäck, docent och rysslandsforskare

Projektets syfte (ändringar)
Projektets syfte har varit att främja forskning om svensk näringslivshistoria i Ryssland, huvudsakligen under perioden från 1860-talet fram till 1917. Perioden har satts för att möjliggöra en kartläggning av en viktig men hittills undanskymd del av den gemensamma svensk-ryska historien.
Under projektets gång har tidsperioden förändrats. Den har utsträckts till 1920 för att dels täcka de initiala konsekvenserna av den ryska revolutionen, dels motsvara den periodisering som flera ryska arkiv använder.

Projektets resultat och resonemang kring dessa
Digitaliserat material
Huvudresultatet av projektet är den digitala databas som tillgängliggör hittills föga känt källmaterial för vetenskapliga och källkritiska studier. Databasen är tillgänglig för användare på cfn-online.se och nås även via en länk från sajten branobel.com. Den omfattar 129.052 dokument (per 29 september 2016) fördelade på 27 samlingar (företag och andra arkivbildare). I databasen redovisas handlingarnas ursprung med kontaktuppgifter för de arkivinstitutioner som deltagit i projektet. Databasen uppdateras kontinuerligt och kompletteras successivt med projektets och andra publikationer i pdf-fomat.
Materialet i den digitala databasen står till fritt förfogande för användarna, vilket varit en utgångspunkt för projektets deltagande partners.
Seminarium i Stockholm
Projektets första offentliga seminarium genomfördes 18-19 november 2013 på Kungliga Vitterhetsakademien (med ekonomiskt stöd av densamma). Syftet var att inventera pågående och tidigare forskning samt möjliggöra för ryska arkivinstitutioner presentera samlingar av intresse. Forskare från Sverige, Ryssland och Tyskland presenterade papers som även gavs ut i ett samlingshäfte.
Seminariet dokumenterades i filmupptagning. Mer genomarbetade bidrag publicerades i Swedish Business History in Russia, 1850-1917 (volym 9 i serien Näringslivshistoria).
I anslutning till konferensen arrangerades en mottagning på ryska ambassaden.
För ryska kollegor anordnade projektet även besök hos CfN och andra arkivinstitutioner för kollegialt utbyte och avstämning av projektet.
Seminarier och konferens i St. Petersburg
Projektet genomförde 17-18 november 2014 ett symposium i St. Petersburg, med särskilt stöd av Riksbankens Jubileumsfond (forskningsinitiering) och med Sveriges generalkonsulat som partner. En detaljerad beskrivning av detta beträffande upplägg och genomförande har givits i tidigare rapport till RJ.
Syftet med symposiet var att sammanfatta, rapportera och utvärdera projektets delresultat för svenska och ryska projektpartners (framför allt arkivinstitutioner) och forskare. I anslutning till konferensen lanserades även monografin Doing Business in Russia 1850-1920 (se nedan). Störst uppmärksamhet knöts till presentationen av den första versionen av den digitala databasen med scannade dokument från ryska och svenska arkiv. I anslutning till detta utvärderades databasen av inbjudna svenska och ryska forskare. Resultatet lades sedan till grund för ytterligare bearbetningar av den digitala databasen, liksom för ytterligare scanning i ryska och svenska arkiv.
Symposiets första dag var publik i samarbete med generalkonsulatet i St. Petersburg, med deltagare från såväl arkivinstitutioner som näringsliv och med representanter för lokala media.
Andra dagens program var forskningsinriktad och ägde rum i St. Petersburgs stads arkivnämnds lokaler. Bland deltagarna fanns representanter för samarbetande arkiv samt forskare och andra intresserade även från Moskva.
Ytterligare ett seminarium genomfördes på inbjudan av det Centrala Statliga Stadshistoriska Arkivet i StP.
Utställning
Inför arrangemangen i St. Petersburg togs en utställning fram som i text och bild presenterade en historik med anknytning till projektets ämnesområde. Utställningen producerades även i en rysk version, för användning av Generalkonsulatet runtom på aktiviteter i Ryssland.

Näringslivets engagemang
Under projektets gång har näringslivet, särskilt de företag som varit aktiva i Ryssland redan innan revolutionen, blivit uppmärksamma på värdet av den tidiga historien. Positivt engagemang har visat sig i tillstånd för att digitalisera arkivmaterial ur t.ex. Ericssons och Atlas Copcos arkiv.
Oförutsedda tekniska och metodiska problem
En av projektets målsättningar har varit att etablera ett vetenskapligt arkiv- och forskningssamarbete med ryska arkivinstitutioner. Detta förutsätter ömsesidigt förtroende och samsyn gällande projektets syfte och målsättningar. Vi konstaterar att genomförandet lyckats över förväntan, inte minst beroende på att projektet tidigt förankrades på rätt nivå i det ryska arkivväsendet samt på goda relationer svenska och ryska forskare och arkivaktörer emellan Följande förändringar påverkade projektets genomförandet:
o Under projektets gång har vi varit tvungna att anpassa genomförandet av digitaliseringarna med hänsyn till skillnader mellan de svenska och ryska arkivens ordningssystem.
o Förskjutningar i tidsplanen. Förskjutningar i tidsplanen har skett under projektets gång främst beroende på de ryska arkivmyndigheternas beslutsprocesser. Även frågor kring publicering av källmaterial via webben har föranlett diskussioner tills konsensus uppnåddes kring icke kommersiella villkor för användning av databasen.
o Förändrade arbetssätt bland CfN:s personal. Komplexiteten i databaserna har ställt krav på ytterligare anpassning av CfN:s tekniska plattform och det webbredskap som den digitala databasen görs tillgänglig med - Episerver.
Arbetets integrering i CfN
o Nätverksbyggande. Centrum för Näringslivshistorias nätverk har utökats genom projektet. Avgörande för projektets framgång har varit gott samarbete på kollegial nivå med de ryska arkivinstitutionerna. Utvecklande har även varit diskussionerna på ett principiellt plan kring tillgängliggörande av arkivmaterial via webben och transparens i urval av material som digitaliserats.
o Forskarservice via webben och i forskarsal. CfN har sedan över femton år förmedlat digitalt material via webben. Idag driftas över tjugo unika webbplatser med innehåll som består av både text och bild samt originaldokument. Resultatet av detta projekt har breddat vår kontaktyta mot forskare och andra användare av källmaterial.

Resultatens hållbarhet - projektets fortsättning
Projektet har med nämnda publikationer och tillgängliggörandet av digitaliserat material via webben lagt grunden för fortsättningen. Resultatens hållbarhet över tid kommer främjas av följande:
o Genom CfN:s ordinarie verksamhet driftas webbplatsen och koordineras forskarförfrågningar. Publikationerna distribueras via egna kanaler, bl.a. som e-böcker.
o Genom stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse säkerställs dels vidareutvecklingen och driften av den digitala databasen, dels återkommande seminarier för utvärderande av material och presentationer av pågående forskning.
o Kontakter med svenska och ryska partners för fortsatta urval och digitaliseringar fortsätter med stödet från Wallenbergstiftelserna.
o Ett kommande projekt, In a World of Risks: Swedish-Russian Business History, ca. 1840s to 1918, leds av docent Martin Kragh vid Uppsala Universitet.

Nya forskningsfrågor som har genererats av projektet
Det forskningsmässiga syftet med projektet har varit att formulera och diskutera möjlig forskning om svensk-rysk företagshistoria utifrån de arkivmaterial som projektet inventerat och digitaliserat. Bland annat är följande tre aspekter är intressanta:
1. Varför såg svenska företag Ryssland som en sådan central marknad, och hur gick etableringarna på denna marknad till? Hur såg svenska företagare långsiktigt på den ryska marknaden? Vilka risker ansågs föreligga i utländska direktinvesteringar? Aktuellt material bl.a. från L.M. Ericsson, ASEA, SKF och Ludvig Nobels maskinverkstad. Ryssland var dessa företags viktigaste marknad är denna aspekt endast lite studerad. Därmed saknas viktig kunskap om svensk industris första internationalisering.
2. Vilken betydelse hade svenska banker och försäkringsbolag för företagsetablering i Ryssland? År 1910 uppgick Ericssons intäkter i Ryssland till cirka 50 procent av moderbolagets totala försäljningsintäkter. SKF försåg rysk industri med över 80 % av alla kullager under första världskriget. All produktion krävde omfattande kapitalinvesteringar, men vi vet endast lite om hur investeringarna finansierades. Hur samspelade svenska företag med banker i Sverige och Ryssland? Delade banksektorn många industribolags uppfattning om den ryska marknaden som lukrativ och tillfredsställande stabil ur riskhänsyn?
3. Den ryska revolutionen och bolsjevikernas konfiskering av privat egendom utgör en föga studerad episod ur svensk synpunkt. Enligt tentativa beräkningar av Martin Kragh var förlusterna för svensk industri i Sovjetryssland 1917-1920 jämförbara med de sammanlagda förlusterna för svenska banker i 1990-talskrisen. Beroende på val av estimat uppgick de svenska förlusterna till mellan 6-15 % av svensk BNP 1917. Svensk industriexport förlorade 30 procent av sin utländska marknad. Denna aspekt av svensk-rysk historia har inte enbart ekonomisk signifikans, utan även politisk och mänsklig.

Publikationer

Projektet har resulterat i följande tryckta publikationer.
•    Sources on Swedish business history in Russia; conference papers (Stockholm 2013)
•    Swedish Business History in Russia, 1850-1917; Näringslivshistoria nr 8 (145 sidor, utgiven av CfN, Stockholm 2014)
•    Doing business in Russia, sources to Swedish Business History in Russia 1850-1920 (96 sidor, utgiven av CfN, Stockholm 2014)
•    Rysslands historia: Från Alexander den II till Vladimir Putin. Martin Kragh (2014) Bygger delvis på arkivmaterial som digitaliserats inom projektet.
•    Projektet har avsatt ett digitalt nyhetsbrev samt artiklar i tidskriften Företagsminnen (numera Företagshistoria), på webben samt i sociala media.
•    Projektet har även uppmärksammats av svenska och ryska tryckta media.