2011-2016

Birgitta Johansson, Göteborgs universitet, Litteraturvetenskap

I forskningsprojektet "Känsla och frigörelse: sentimentala och melodramatiska inslag i kvinnors äktenskapsdramatik i det moderna genombrottet" behandlas hur sentimentala och melodramatiska konventioner omsätts i Alfhild Agrells, Victoria Benedictssons och Anne Charlotte Lefflers dramatik, för att gestalta erfarenheter från borgerliga kvinnors sociala position och för att formulera kritik mot den rådande genusordningen i dramatikernas samtid. Ett andra syfte med studien är att visa hur den genuskritiska gestaltningen förhåller sig till den estetiska idealismens moralnormer vilka hade inflytande på 1880-talets teater. Studiens primärmaterial är Agrells dramer Räddad (1883) Dömd (1884) och Ensam (1886), Benedictssons Final (1885) och I telefon (1887) samt Lefflers Elfvan (1880), Sanna kvinnor (1883) ),"En räddande engel" (opublicerad) och Hur man gör godt (1885).

Frågor om identitet, äktenskap och kärlek betraktas som en central problematik i Agrells, Benedictssons och Lefflers samtid och står i fokus för analysen av erfarenhetsgestaltningen, vilken görs med utgångspunkt i teori av Iris Marion Young, Sonia Kruks, Adriana Cavarero, Hannah Arendt och Sarah Ahmed. Sentimentala och melodramatiska element ses som dramaturgiska konventioner vid tidens svenska teatrar. Därmed betraktas de som strategier som en dramatiker hade att förhålla sig till vid kompositionen av ett drama. Likaså ses den estetiska idealismens moralsyn som en institutionell restriktion och möjlighet för vad som kunde gestaltas och hur det kunde göras i dramatik som skrevs för scenen. Genus betraktas som centralt i det nätverk av sociala strukturer som påverkade hur en dramatiker kunde förhålla sig till sådana strategier, restriktioner och möjligheter.

Förändringar i syftet i relation till ansökan

Jämfört med formuleringen i den projektansökan som RJ beviljade år 2011 har forskningen medfört en större betoning av pjäsernas genusdiskurs och på att utforma en analysmetod som utgår från de historiska förutsättningarna. I ansökan anges att en av forskningsfrågorna är den om de sentimentala och melodramatiska genredragens betydelse för mottagandet av pjäserna i en nordisk och europeisk kontext. Receptionsanalys utgör fortfarande en del av studien men i betydligt mer begränsad omfattning. Recensionsmaterial om pjäserna och om uppsättningar från två Stockholmsteatrar ingår för att tillsammans med tidigare forskning visa hur den estetiska idealismens moralsyn påverkade bedömningen av de tre dramatikernas pjäser, vilken konsekvens de sentimentala och melodramatiska dragen fick för bedömningen samt vad mottagandet säger om de kvinnliga dramatikernas position inom teatern.

De tre viktigaste resultaten

1) De sentimentala och melodramatiska inslagen förekommer i olika grad i de skilda pjäserna och fyller olika dramaturgiska funktioner. De bygger upp en position från vilken de kvinnliga huvudpersonernas känsloliv och moraliska konflikter kan dramatiseras. De bidrar till en retorisk position från vilken en genusradikal diskurs kan förmedlas med etisk trovärdighet. Dessutom används melodramatiska motiv som det föräldralösa barnet, motsättningen stad och land samt återblickar på svunna tillstånd för att dramatisera en konflikt mellan djup, sanning och moraliska dygder å ena sidan och ytlighet, förställning, pengar och sociala konventioner å den andra. De bidrar på så vis till att kritisera den rådande ordningens kvinnlighets- och manlighetsideal, det borgerliga konvenansäktenskapet liksom maktstrukturer i det heterosexuella begäret men också till att formulera alternativ till dessa. Melodramatiska element så som den unga oskulden hotad av den skrupellösa skurken, galenskap och skräckromantiska inslag utnyttjas också för att modifiera gestaltningar av till exempel ett kvinnligt sexuellt begär. Samtidigt som en normbrytande tolkning är möjlig kan också faran i att överskrida normen betonas i en tolkning som är följsam med den estetiska idealismens moral. På så vis konstruerar de melodramatiska elementen en fenomenologisk mimesis, som gestaltar de kvinnliga huvudpersonernas känslor och moraliska konflikter samtidigt som de bidrar till att kommunicera dessa på ett sätt som förhåller sig ambivalent till den estetiska idealismen. Genom att gestalta kvinnors erfarenheter omförhandlar de tre dramatikerna de dramaturgiska normerna i 1800-talets speldramatik.

2) I pjäserna lyfts fram hur kapitalistiska marknadsstrukturer genomsyrar kärleken, det heterosexuella begäret och äktenskapsmarknaden. Kvinnors ungdom, oskuld och kroppar framställs som tillgångar i ett sådant sammanhang. En kraftfull kritik riktas mot en frihet som bygger på individens autonomi och suveränitet och den framstår som del i ett destruktivt system som har dessa marknadsstrukturer och ojämlika genusmaktrelationer som sin förutsättning.

3) Bristtillstånd eller hot om förlust för de kvinnliga protagonisterna gestaltas, vilket utmynnar i begär för dem att bli sedda som unika individer. Motivet mor-barn gestaltar en relation där detta begär blir tillgodosett och blir en modell för en ideal kärleksrelation. Pjäsernas vision om frihet vilar på begäret att bli betraktad som unik individ och kan förverkligas i gemenskap med andra människor. I de flesta av pjäserna kan detta ske i intimsfären. I några av pjäserna ses frihetsanspråken kunna förverkligas på offentlighetens arena i politiskt arbete respektive genom att individen visar samhället sin duglighet och kraft.

Nya forskningsfrågor genererade genom projektet

Arbetet med 'Känsla och frigörelse' har medfört att jag nu medverkar i två andra forskningsprojekt som ger utrymme för receptionsstudier och en internationell kontext. Det första projektet är "Swedish Women Writers on Export in the 19th Century. New theoretical perspectives on methods on literary theory", som leds av professor Yvonne Leffler, GU. I detta projekt undersöker jag europeisk spridning och reception av Anne Charlotte Lefflers verk. Förutom en empirisk fallstudie rörande den brittiska receptionen av Lefflers Sanna kvinnor utvärderas begreppet impact och nya sätt att hantera det på föreslås och diskuteras. Det andra projektet är "Brytningspunkter och kontinuitet. Scenkonsternas förändrade roller i samhället 1880-1925" som leds av professor Lena Hammergren, SU. Inom projektet kommer jag att fördjupa mig i kvinnliga dramatikers möjligheter på teaterfältet i skiftet mellan 1880-tal och 1890-tal. Bland annat avser jag att frilägga några av de förändrade premisser inom teaterfältet som avgjorde om en kvinnlig dramatiker nådde framgång och relatera dem till befintlig litteratur- och teaterhistorieskrivningen om bortsorteringen av kvinnliga 1800-talsdramatiker. Båda projekten har erhållit medel från VR och mina delprojekt kommer att färdigställas under år 2017 och 2018.

Internationell förankring

Melodramastudier är ett etablerat interdisciplinärt område internationellt och min studie tangerar också forskning kring affekter och intimitet, liksom ny-materialistisk teori, vilka alla är etablerade internationella forskningsområden. Mer specifikt har delresultat presenterats och diskuterats främst i två internationella sammanhang. Det ena är inom det europeiska nätverket 'Women Writers in- History', som nämns i min ansökan. I september 2016 var jag inbjuden till Dimitrie Cantomir University i Bukarest för att presentera mitt forskningsprojekt vid ett symposium. Tillsammans med Dr Carmen Beatrice Dutu och Dr. Ramona Mihaila deltar jag nu i planeringen av en konferens och en antologi på temat 'Rethinking Intimacy - Women's reading and writing in European Fringe Countries'. Det andra internationella sammanhanget är International Federation of Theatre Researchers' (IFTR) årliga internationella konferens. Jag deltar i arbetsgruppen Feminist Research. År 2014 presenterade jag ett muntligt paper "Women Playwrights in the Transition and Change of the Modern Breakthrough The Case of the Swedish Playwright Alfhild Agrell", och år 2016 presenterade jag artikeln "Women's Experience as Feminist Resistance in Late-19th-Century-Plays".

Forskningsinformativa insatser utanför akademin

Föreläsning "Den omoraliska estetiken - Kvinnor och normbrott i dramatiken och på teatern" Göteborgs konstmuseum 22/1 2016
Föreläsning på Unga Folkteaterns scenkonstlaboratorium om kvinnliga 1800-talsdramatiker 7/12 2015
Föreläsning i Teaterstudiers grundkurs (GU) om Lefflers, Agrells och Benedictssons dramatik åren 2011-2014 samt på kursen Swedish Theatre, Scandinavian Studies, GU 2013.
Föreläsning "Radical Geniuses and Indignant Women in the Scandinavian Modern Breakthrough" på Plymouth University (Erasmusutbyte) 25/10 2013.
"Barn och Barndom i 1880-talets äktenskapsdramatik" i Arche 2013, 44-45, s. 35-45.
"Känslor och frigörelse; Melodramatiska inslag i Alfhild Agrells, Anne
Charlotte Lefflers och Victoria Benedictssons dramatik" i Dette skrev kvinner, red. Lene T.
Teigen, Vidarforlaget, 2012 s, 67-88

Projektets två viktigaste publikationer

Monografi med den preliminära titeln "Som en vildfogel i en bur" - identitet, kärlek och frihet i Alfhild Agrells, Victoria Benedictssons och Anne Charlotte Lefflers 1880-talsdramatik, planerad utgivning på Makadam förlag under år 2017.

"'Som en vildfogel i en bur'. Gestaltningen av kvinnlig erfarenhet i Anne Charlotte Lefflers Elfvan" i LIRjournal 2015:5, s 88-106. http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/LIRJ/article/view/3335

Publiceringsstrategier

Monografin kommer att expertgranskas via Kriterium och Open Access-publiceras. Artikeln "Women's Experience as Feminist Resistance in Late-19th-Century-Plays" kommer att bearbetas för publicering i den planerade antologin "Rethinking Intimacy - Women's Reading and Writing in European Fringe Countries" under 2017-2018. Vi kommer att vända oss till 'Women Writers in History's' bokserie på Brill-Rodopi Editions, Amsterdam http://www.womenwriters.nl/index.php/Book_series

Publikationer

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter (Peer review)

Johansson Lindh, B, (2015) ”Som en vildfogel i en bur”. Gestaltningen av kvinnlig
erfarenhet i Anne Charlotte Lefflers Elfvan i i LIRjournal 2015:5, s. 88-106. http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/LIRJ/article/view/3335

Johansson, B, (2011) ”Balancing on the Edge of Indecency: Melodramatic Strategies in Alfhild Agrell’s Räddad (Saved) and Anne Charlotte Leffler’s Sanna
Kvinnor (True Women)” i Nordic Theatre Studies vol. 22


Artiklar i övriga tidskrifter

Johansson, B, (2013) ”Barn- och barndom i 1880-talets äktenskapsdramatik” i Arche 2013:
44-45, s. 35-45.

Antologibidrag

Johansson, B (2014) ”Skådespelerskans konstnärskap och iscensättningen av genusidentiteter
i Victoria Benedictssons Romeos Julia” i Litteratur, liv och lust. Festskrift till Lisbeth Larsson
Makadams förlag, s. 43-54

Johansson, B (2012), ”Känslor och frigörelse; Melodramatiska inslag i Alfhild Agrells, Anne
Charlotte Lefflers och Victoria Benedictssons dramatik” i Dette skrev kvinner, red. Lene T.
Teigen, Vidarforlaget s. 67-88

Johansson, B. (2010) "Melodramatiska inslag och
äktenskapskritik i Alfhild Agrells Räddad" i
Nordisk Drama. Fornyelse og Transgresjoner , red. Maria Sibinska et. al. (Gdansk)


Recensioner

Johansson, B, (2013) Recensionen av Att skapa en framtid – Kulturradikalen Anne Charlotte
Leffler. Red. David Gedin & Claudia Lindén. Rosenlarvs förlag. Årsta 2013, Samlaren vol.
134 s. 342-346


Antagen för publicering

Monografin ”Som en vildfogel i en bur” – identitet, kärlek och frihet i Alfhild Agrells, Victoria Benedictssons och Anne Charlotte Lefflers 1880-talsdramatik, planerad utgivning på Makadam förlag under år 2017.

Adress till web-sida: http://lir.gu.se/om-oss/personal?userId=xjohbi