2011-2017

Vi har studerat social organisering inom en särskild typ av organiserad kriminalitet, nämligen det som vanligtvis benämns gängkriminalitet. Projektet har varit empiriskt drivet och huvudsakligen varit ordnat runt ett unikt datamaterial där uppgift om en individs misstänkta brottslighet (Misstankeregistret) matchats mot uppgift om en individs gängtillhörighet (Polismyndigheten). Med gängtillhörighet avses ett av polisen bekräftat medlemskap i ett gäng (inbegripet gatugäng, firmor samt de politiska ytterkanterna). Misstänkt brottslighet har använts som en indikator på kriminellt samarbete, det vill säga om två individers är misstänkta för att vara förövare vid samma unika brott så tolkar vi det som att ett samarbete existerar. Projektets syfte har varit att studera strukturen i sådana samarbeten. Vi har också ägnat oss åt teoretiska frågor om social och kriminell organisering, och mot slutet av projektet intresserat oss för organisering av våld. Utöver detta material har vi också studerat kvalitativa material (intervjuer, biografier) om gängmedlemskap och -organisering. Dessa material hänför sig till svenska förhållanden, men ett mindre delprojekt har också, på spanska data, studerat hur samhällets organisering påverkas av terrordåd.

Vi har visat att brottsligheten har en struktur med traditionella brott i kärnan (våld, droger, stöld) och "lättare" brott i det yttre skiktet. Vidare har vi visat att brottsligheten kan förstås både i termer av kriminella specialister och generalister och att specialisering kan observeras mot olika typer av brott och typer av offer. Vidare har vi visat att kriminell specialisering har både en karriärdimension och en könsdimension. Resultat som hitills presenterats i konferensform visar att det är förhållandevis ovanligt att brott begås av individer som begått samma typ brott tillsammans tidigare medan det är något vanligare att brott begås av individer som tidigare begått någon form av brott tillsammans. Vi observerar stora skillnader mellan olika typer av brott och det förefaller exempelvis intuitivt riktigt att bankrån tenderar att begås av individer som tidigare misstänks för att ha begått samma typ av brott tillsammans. Vi har visat resultat som indikerar att moderna samhällen tycks har en stor motståndskraft mot signifikanta terrordåd, där normalisering noteras inom relativt kort tid trots att den omedelbara reaktionen kan vara dramatisk.

Vi har arbetat länge med att definiera mått för att skatta graden av organisering vilket visat sig vara betydligt svårare än vad vi vid ansökningstillfället hade anledning att anta. Vi har gjort omfattande litteratursökningar samt läst in oss på litteraturen om självorganisering och komplexitet i flera olika vetenskapliga discipliner och kommit att inse att våra svårigheter att utveckla ett mått för social organisering uppvisar stora likheter med de problem som återfinns inom forskningen om komplexa system. Trots att denna interdisciplinära kunskap egentligen inte burit frukt inom projektets ramar såsom vi hade önskat så har den starkt bidragit till möjligheten att inleda nya samarbeten över disciplingränserna. Projektet har också stimulerat nya initiativ och projektansökningar som medger att en del av forskargruppen kan fortsätta att bygga ut och analysera det svenska materialet över brottsligt samarbete och kriminell organisering, dels i ett projekt vid Institutet för framtidsstudier (finansierat av MSB, 2016-2020), dels i ett projekt vid Lunds universitet (finansierat av MMW).

Publikationer

Edling C (2016) ”Våldets sociala dimensioner”, pp. 15-25 in C. Edling and A. Rostami (red.) Våldets sociala dimensioner: Individ, relation, organisation. Lund: Studentlitteratur.

Edling C, Rostami A (red.) (2016) Våldets sociala dimensioner. Lund: Studentlitteratur.

Edling C, Rydgren J, Sandell R (2016) ”Terrorism, belief formation, and residential integration: Population dynamics in the aftermath of the 2004 Madrid terror bombings”. American Behavioral Scientist, vol 60, no10, pp 1215-1231.

Rostami, A. (2016). Våldets betydelse för organisering av kriminella gäng. In C. Edling & A. Rostami (Eds.), Våldets sociala dimension: Individ, relation, organisation. Lund: Studentlitteratur.

Rostami A, Mondani H (2015) The Complexity of crime network data: A case study of its consequences for crime control and the study of networks PLoS ONE 10(3): e0119309.

Rostami A, Mondani H, Edling C, & Liljeros F (forthcoming). Criminal organizing: Applying the theory of partial organization to four cases of criminal collaboration. Trends in Organized Crime.

Sarnecki, J (2016) Kriminologiskt perspektiv på ideologiskt motiverad våldsbrottslighet. In C. Edling & A. Rostami (Eds.), Våldets sociala dimension: Individ, relation, organisation. Lund: Studentlitteratur.

Tumminello M, Edling C, Liljeros F, Mantegna RN, Sarnecki J (2013) The phenomenology of specialization of criminal suspects PLoS ONE 8(5): e64703.