Ann-Marie Ekengren, statsvetenskap, Göteborgs universitet

2011-2017

Projektets syfte har varit att komparativt studera i vilken grad och på vilket sätt antagandet om att politiken antagit en medielogik kan få stöd om man studerar europeiska staters utrikespolitik. I praktiken har vi studerat Storbritannien, Sverige och Finland som intar varierande utrikespolitiska positioner i den europeiska och globala maktsfären. Tanken har varit att få god variation när det gäller den utrikespolitik som bedrivs.

På grundval av våra studier har vi inriktat oss mot antagandet att utrikespolitiken bör betraktas som ett bra fall för att studera the scope conditions, det vill säga de ramar som begränsar/främjar medialisering vid olika tidpunkter. Vi har blivit allt mer kritiska till de delar av medialiseringslitteraturen som talar om en given linjär utveckling där politiken alltmer anpassar sig till media.

Utifrån tidigare forskning rör vi oss i projektet med tre övergripande former av scope conditions: osäkerhet, identitet och resonans. För det första, osäkerhet som scope condition syftar på att utrikespolitiska beslutsfattare som ställs inför en osäker och komplicerad situation där tidigare rutiner och normer inte ger vägledning, är mer benägna att öppna för medielogik. För det andra kan olika staters olika typer av identitetsuppfattningar öppna upp för medielogik i varierande utsträckning. I identitetsuppfattningar inbegriper vi den kulturvariabel som vi inledningsvis utgick från i projektet. För det tredje kan resonansen i staten, på massnivå, bidra till eller motverka ett genomslag för medielogik i utrikespolitiken. Finns det ett opinionsmässigt stöd för ställningstaganden som ligger i linje med medielogik torde dessa ha bättre förutsättningar för genomslag i utrikespolitiken.

Vi har avgränsat staters utrikespolitik till deras utrikespolitiska roller, det vill säga deras egna och andras uppfattningar om vad som är en lämplig roll att ikläda sig givet traditioner och tidigare identiteter. Detta uppfattar vi ligger väl i linje med ett ökat teoretiskt intresse generellt för utrikespolitiska roller och rolluppfattningar.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa

Ett viktigt resultat kommer från vår kvantitativa delundersökning. Vi har kodat alla tal i den allmänna debatten i FN:s generalförsamling för Finland, Storbritannien och Sverige under perioden 1992-2010, med andra ord nästan 60 tal, både vad avser innehåll och form. Givet fokus på mediematerial i en stor del av medialiseringslitteraturen kan vårt fokus på politiska tal ge ett viktigt bidrag till frågan om hur utbredd medielogiken är. Enligt medialiseringslitteraturen finns en samsyn kring att medialisering påverkar politikens form, men det finns större variationer i åsikter om huruvida medialiseringen också påverkar politikens innehåll.

Våra resultat visar att det är svårt att urskilja några innehållsliga förändringar som kan antas bero på en tilltagande medialisering. Resultaten pekar snarare på det motsatta. Inslagen av politisk logik har snarare ökat och medielogiken har minskat. Men några intressanta undantag finns också från den generella trenden. I klimatfrågan och i frågor om mänsklig säkerhet kan vi under vissa perioder se en dramatisk ökning av antalet medielogiska referenser. Sett till de formmässiga förändringarna ser vi en intressant variation mellan de tre undersökta staterna. Här finns ett betydligt större genomslag för polariserade och målande, inte sällan katastrofbetonade, beskrivningar i de brittiska talen, jämfört med de svenska och än mer jämfört med de finska talen.

Sammantaget har dessa resultat gett oss anledning att anta att i den mån det finns ett samband mellan medielogik och politikens form och innehåll så avgränsas den till vissa specifika och avgränsade frågor under speciella betingelser (scope conditions).

Ett andra viktigt forskningsresultat är att det utrikespolitiska beslutfattandet och staters utrikespolitiska roller uppvisar stor variation vad gäller inslagen av medielogik. Ett av våra fall som vi studerat närmare är den humanitära interventionen i Libyen. Givet den stora osäkerhet som rådde i hur fallet skulle hanteras kunde man förvänta sig att medielogik kunde ge en rimlig ram för de utrikespolitiska beslutsfattarna. Fallet uppfattades som lika osäkert i Finland, Sverige och Storbritannien, men det är bara i Storbritannien som medielogiken slog igenom tydligt i hur beslutsfattarna ramade in frågan. I Sverige var medielogiken mindre tydlig, och allra mest frånvarande var den i det finska fallet. Där var det enkom den politiska logiken som syntes i beslutsfattandet. I det helt parallella fallet med humanitär intervention i Elfenbenskusten ser vi samma trappstege med mest medielogik i det brittiska beslutfattandet, följt av Sverige och Finland. I det finska fallet kan man nästan inte prata om någon medielogik alls.

Jämför vi interventionerna i Libyen respektive Elfenbenskusten ser vi totalt sett ett mycket starkare inslag av medialisering i det libyska fallet. Detta ligger i linje med våra teoretiska förväntningar där det ivorianska fallet uppfattades som betydligt mindre osäkert med en institutionell ordning att förhålla sig till. Gaddafi spelar också en roll för medialiseringens genomslag i det libyska fallet där resonansen kring hans negativa roll bidrog till personaliserade mediauttryck.

Ett tredje viktigt forskningsresultat är att givet att det är Finland som verkar stå emot medielogiken bäst så är kulturvariabeln betydelsefull för medielogikens genomslag. Vi tolkar den bristande medielogiken i det finska beslutsfattandet som ett resultat av att den tydligt konsensusartade kulturen gör att man inte behöver förhålla sig till mediernas berättelser. Beslutsfattarna befinner sig i ett avgränsat 'rum' för beslutsfattande och innehållet i besluten styrs också av viljan att upprätthålla enigheten. I Storbritannien hittar vi inte samma strävan efter konsensus, snarare tvärtom. Här finns det en poäng att visa olikheter.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Givet att våra scope conditions har betydelse för medielogikens genomslag är naturligtvis frågan vilka andra scope conditions som är relevanta, och också i vilka empiriska fall våra egna scope conditions är mer eller mindre betydelsefulla.

Projektets internationella förankring

Projektdeltagarna har presenterat projektet på internationella konferenser. International Studies Association (ISA), British International Studies Assocation (BISA), Europan Community Research and Education Association (ECREA) och Nordic Political Science Association (NOPSA) har arrangerat några av de konferenser där vi har presenterat projektets resultat.

Projektet är internationellt förankrat genom att Douglas Brommesson har genomfört en forskningsvistelse utomlands, en vistelse som delvis finansierades av ett tilläggsanslag av RJ till vårt huvudprojekt. Brommesson spenderade två månader vid National Centre for Research on Europe (NCRE) vid University of Canterbury i Christchurch, Nya Zeeland. I denna forskningsmiljö finns en framträdande forskning om mediabilder av europeisk utrikespolitik i den omgivande världen. Brommesson höll flera presentationer av projektet.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället

Ann-Marie Ekengren har presenterat projektet och dess främsta publikation för ett hundratal gymnasieelever vid Bäckängsgymnasiet i Borås.

Douglas Brommesson har presenterat forskning som är en vidareutveckling av projektets resultat vid ett öppet seminarium vid NUPI i Oslo och vid ett rundabordssamtal i Helsingfors.

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa

Projektets viktigaste publikation är monografin The Mediatization of Foreign Policy, Political Decision-Making and Humanitarian Intervention. Boken publiceras av Palgrave MacMillan i mars 2017. Boken innehåller teoretiska utgångspunkter för hela projektet, metodologiska resonemang om datainsamling som innehåller både kvantitativa och kvalitativa delar, ett kvantitativt orienterat kapitel om medielogik i talen i FN:s Generalförsamling samt två fallstudier. Fallstudierna är en närstudie av Finlands, Storbritanniens och Sveriges utrikespolitiska roller i relation till de humanitära operationerna i Elfenbenskusten och Libyen 2011. I fallstudierna studeras mediernas berättelser om de humanitära operationerna och om olika aktörers agerande. Fallstudierna innehåller även berättelser om det utrikespolitiska beslutsfattande i Finland, Storbritannien och Sverige. I vad mån influerades beslutsfattande av mediebilder? Vilka utrikespolitiska roller fördes fram?
En annan viktig publikation från projektet är artikeln "What happens when a new Government enters office? som är publicerad i Cooperation and Conflict. I den artikeln studeras hur mycket utrikespolitiken påverkas vid regeringsskiften. Kulturvariabeln, som används även i andra studier inom projektet, diskuteras och problematiseras.

Projektets publiceringsstrategi

Vår publiceringsstrategi har varit att publicera i så högt rankade tidskrifter och förlag som möjligt. När det gäller boken fanns det en bokserie på Palgrave MacMillan som passade projektets tema bra.
En sammanfattning av projektet har publicerats i Statsvetenskaplig Tidskrift, (fritt tillgänglig), och en artikel har publicerats i Cooperation and Conflict. Därutöver har en av projektdeltagarna (Brommesson) publicerat ett kapitel i The Oxford Handbook of Swedish Politics (Oxford University Press, 2015). Vi har vidare skrivit ytterligare ett kapitelmanus som ännu inte är publicerat.
Genom deltagande på internationella och nationella konferenser blir uppsatserna sökbara via konferensernas hemsidor och därigenom fritt tillgängliga på internet.

Länkar till egna webbsidor

Ann-Marie Ekengren http://pol.gu.se/personal/larare-och-forskare/ekengren-ann-marie
Douglas Brommesson http://www.svet.lu.se/douglas-brommesson

Publikationer

Bok

Brommesson, Douglas and Ann-Marie Ekengren (2017) The Mediatization of Foreign Policy, Political Decision-Making and Humanitarian Intervention. The Palgrave MacMillan Series in International Political Communication. Palgrave MacMillan.

Bokkapitel

Brommesson, Douglas och Ann-Marie Ekengren (2017). ” Homogenization or Fragmentation? Perceptions of Mediatization among Finnish and Swedish Parliamentarians” i Enroth, Henrik och Magnus Hagevi (red.) Cartelization, Convergence, or Increasing Similarities? Lessons from Parliamentary Parties. ECPR Press.
Brommesson, Douglas (2015) ”The Europeanization of Swedish Foreign Policy and Beyond: On Multiple Roles in Swedish Post-Cold-War Foreign Policy”, i Pierre, Jon (red.) The Oxford Handbook of Swedish Politics. Oxford: Oxford University Press.

Tidskriftsartikel

Brommesson, Douglas och Ekengren , Ann-Marie (2013) “What happens when a new Government enters office? A comparison of ideological change in British and Swedish foreign policy 1993-2010”. Cooperation and Conflict vol. 48(1).
Brommesson, Douglas & Ekengren, Ann-Marie (2012) ”Mediatisation of European foreign policy”, Statsvetenskaplig tidskrift vol. 114(1): 59-67

Konferenspapper
Brommesson, Douglas och Ann-Marie Ekengren (2016) The Mediatization of Foreign Policy. British and Finnish decision-making on interventions in Côte d’Ivoire and Libya. Papper presenterat på ISA i Atlanta 16-18 mars 2016.
Brommesson, Douglas och Ann-Marie Ekengren (2014) “The Scope Conditions of a mediatized foreign policy. A comparison of media logic and political logic in British, Swedish and Finnish foreign policy statements”. Papper presenterat på ECREA 12-15 november 2014.
Brommesson, Douglas och Ann-Marie Ekengren (2014) “The Scope Conditions of a mediatized foreign policy. A comparison of media logic and political logic in British, Swedish and Finnish foreign policy statements”. Papper presenterat på NOPSA 12-15 augusti 2014.
Brommesson, Douglas och Ann-Marie Ekengren (2012) ”Mediatization of Foreign Policy. A Comparison of British, Swedish and Finnish Foreign Policy Statements”. Paper presenterat vid SWEPSA i Växjö 26-28 september 2012.
Brommesson, Douglas och Ann-Marie Ekengren (2012) ”Mediatization of European Foreign Policy – A Cross-Time, Cross-National Comparison”. Paper presenterat vid BISA i Edinburgh juni 2012.