2011-2016

Detta projekt syftade inledningsvis till att undersöka hur piratkopieringens ideologi, så som den kommit till uttryck i Piratpartiet, knyter an till föreställningar om författarskap, kreativitet och modernitet. Kärnan i studien bestod av intervjuer med 31 aktiva medlemmar i Piratpartiet från Europa, Nordamerika och Australien. De flesta intervjuerna genomfördes i Sverige, USA och Australien men ytterligare några intervjuer gjordes med medlemmar av de kanadensiska, tyska och brittiska Piratpartierna. Utöver detta har jag också analyserat centrala dokument, såsom politiska manifest och dagordningar.

Under projektet, som löpte från 2012 till 2015, har Piratpartiets roll och organisation förändrats avsevärt. När projektet initierades var Piratpartiet en växande politisk rörelse med fokus på frågor om upphovsrätt och informationsfrihet. I EU-valet 2009 hade det svenska Piratpartiet fått två platser i EU-parlamentet och det tyska Piratpartiet hade stor framgång i regionala val i Tyskland under 2011. När denna studie inleddes höll Piratpartiet emellertid på att omformulera och utvidga sin politiska agenda och flytta fokus från informationspolitik till mer generella demokratifrågor. Denna perspektivförskjutning välkomnades av intervjupersonerna som ofta såg upphovsrätt och fildelning som sekundära frågor och föredrog att betona demokratiska deltagande och rätten till privatliv som sina och Piratpartiets viktigaste politiska drivkrafter. För att bättre spegla partiets breddade anslag kom studien att handla om hur en rörelse som Piratpartiet speglar de förändringar och utmaningar som informationspolitiken och demokratin står inför idag.

Den mest uppenbara slutsatsen handlar om att rent empiriskt kartlägga Piratpartiets utveckling från ett enfrågeparti till en bredare demokratirörelse. Tillfället att på nära håll följa en nystartad rörelse genom en sådan omställning har möjliggjort intressanta iakttagelser beträffande partiets inre dynamik, framför allt när det gäller konflikter kring organisationsformer och politiska arbetsmetoder. Det har varit möjligt att se hur piratpartier i olika länder hittat olika, mer eller mindre framgångsrika, sätt för att hantera spänningar mellan parlamentariska och utomparlamentariska strategier och förhålla sig till rörelser som Occupy Wall Street och Anonymous.

För det andra visar studien att upphovsrättsdebatten inte är begränsad till frågor om kulturpolitik eller mediedistribution. Många av de aktiva Piratpartimedlemmarna ser fildelning som ett sätt att sprida kultur och värna yttrandefriheten och uppfattar upphovsrättens expansion som ett hot mot dessa värden. Många andra grupper, såsom bibliotekarier och digitala rättighetsgrupper, delar också en oro för att alltför strikta upphovsrättslagar kan begränsa allmänhetens tillgång till information. Projektet har kunnat visa på hur piratpartiets medlemmar ofta kontextualiserar upphovsrättsfrågan som en demokratifråga, där så väl upphovslagar som striktare anti-terroristlagstiftning och utökad statlig övervakning uppfattas som en del av en pågående demokratisk kris. Piratpartiets medlemmar ser dessutom sig själva som en del av en bredare internationell demokratirörelse, där exempelvis Occupy Wall Street och proteströrelser i Nordafrika också ingår.

Genom att följa Piratpartiet och fildelningsdebatten över tid jag har också kunnat se hur de informationspolitiska konflikterna har skiftat under de senaste fem åren. Från början av 2000-talet fram till åren efter 2010 satte piratpartiet och andra delar av piratrörelsen frågan om hur upphovsrättsindustrin begränsade allmänhetens tillgång till kultur och information högt på de politiska dagordningen. Idag är upphovsrätt och informationsfrihet ganska perifera frågor i den politiska diskussionen, och de är inte heller lika centrala för Piratpartiet agenda. Efter den snabba etableringen av streamade underhållningstjänster som Spotify och Netflix har fildelningen blivit en ickefråga och fokus flyttats till data mining och exploatering av användardata. Detta speglar en ny medieekonomisk logik och nya informationspolitiska konflikter som Piratpartiet har att anpassa sig till.

Fildelningsdebatten har i stor utsträckning handlat om huruvida kultur och information ska definieras som en ägodel som behöver skyddas eller en allmänning som ska delas. Detta har gett upphov till en rad nya frågeställningar om allmänningar och konstruktionen av egendom som jag för närvarande undersöker i ett nystartat projekt finansierat av Vetenskapsrådet och EU. Det nya projektet tar sin utgångspunkt i piratkopiering som ett fenomen som utforskar och utnyttjar gråzonen mellan offentliga resurser och privat egendom, men utvidgar det till att även diskutera andra typer av resurser såsom traditionell kunskap och naturresurser.

Den första av de två viktigaste publikationer som fötts ur projektet Piratkopieringens ideologi är 'Pirate politics between protest movement and the parliament' som publiceras i Ephemera i maj 2016. Denna artikel behandlar Piratpartiets interna motsättningar mellan parlamentariska och utomparlamentariska metoder och organisationsformer. Den relaterarar den politiska mobiliseringen kring frågor om upphovsrätt och fildelning till teorier om 'subpolitics' (Beck) och 'subactivism' (Bachardijeva) och använder Piratpartiet som ett exempel för att utmana några av de teoretiska antaganden om att samtida politisk mobilisering som rör sig bort från traditionella politiska institutioner och mot tillfälliga enfrågerörelser.

Den andra artikeln av särskild betydelse är 'Piracy, Property and the Crisis of Democracy' som jag skrivit tillsammans med James Arvanitakis för Journal of edemocracy and Open Government. Denna text undersöker hur Piratpartiet kommit att omforma sitt politiska program som en reaktion på vad som kan beskrivas som demokratins och kapitalismens kriser. Den förstnämnda avser hur demokratiskt deltagande undermineras av näringslivets och upphovsrättslobbyismens inflytande, vilket är ett ämne som dyker upp i flera av intervjuerna. Den senare diskuterar hur Piratrörelsens kritik mot immateriell egendom också knyter an till kapitalismens pågående kris eftersom den ifrågasätter egendomsbegreppets stabilitet.

För att säkerställa en bred spridning av forskningsresultaten har artiklar publicerats i tidskrifter med olika disciplinära perspektiv, från medie- och samhällsvetenskapliga tidskrifter som International Journal of Communication till mer tvärvetenskapliga forum som TripeC och Ephemera. Detta har kompletterats med en publikation i den mer rättsvetenskapligt inriktade antologin Copyrighting Creativity. Med tanke på projektets ämne har det varit självklart att publicera resultaten i open access. Förutom kapitlet till boken Copyrighting Creativity, har alla artiklar publicerats i open access-tidskrifter. Bokkapitel har parallellpublicerats i open access vid Linköping University Electronic Press.

Som ett led i ambitionen att förankra projektet i ett internationellt forskningssammanhang. har jag organiserat en serie undersökande workshops på olika universitet i Sverige, Tyskland och Australien, där jag har diskuterat projektet med forskare från hela världen. Projektet har också presenterats på tio internationella konferenser i Sverige, Storbritannien, Frankrike, USA, Tjeckien och Grekland. Det internationella nätverkandet har bland annat resulterat i två gemensamma publikationer tillsammans med James Arvanitakis, professor och dekan vid Western Sydney University.

Som ett försök att sprida resultaten från detta projekt utanför den akademiska världen jag har presenterat det vid "Linköpings universitets populärvetenskapliga vecka" i oktober 2013 och "Historikerdagarna i Norrköping" i oktober 2014. Jag har också talat om projekt på The Cultural Studies podcast: http://culturalstudies.podbean.com/e/martin-fredriksson-on-piracy-and-mining/ .

Publikationer

Fredriksson, Martin (under review):  ‘The Pirate Party: From single issue politics to democracy movement’, Social Science.

Fredriksson, Martin (In press): ‘Pirate politics between protest movement and the parliament’, Ephemera, May 2016.

Arvanitakis, James & Martin Fredriksson (2016): ‘Commons, Piracy and the Crisis of Property’, TripeC, Vol 14, No 1, 2016. http://www.triple-c.at/index.php/tripleC/article/view/680

Fredriksson, Martin & James Arvanitakis (2015): ‘Piracy, Property and the Crisis of Democracy’, Journal of edemocracy and Open Government Vol 7, No. 1, 135-150. http://www.jedem.org/index.php/jedem/article/view/365

Fredriksson, Martin (2015): ‘Pirates, Librarian and Open Source Capitalists: New Alliances in the Copyright Wars’, in Copyrighting Creativity: Creative Values, Cultural Heritage Institutions and Systems of Intellectual Property, ed. Helle Porsdam (Farnham: Ashgate). https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:823604/FULLTEXT01.pdf

Fredriksson, Martin (2015): ‘The Pirate Party and the Politics of Communication’. International Journal of Communication, vol 9 (2015), 909-924: http://ijoc.org/index.php/ijoc/article/view/3742/1339