Barbara Schulte, Sociologi, Lunds universitet

2011-2016

Projektet syftade till att förstå hur privatisering av utbildning realiseras i en kontext som är både auktoritär och neoliberal: Kina. Projektet undersökte hur privatiseringsprocesser är kopplade till; (a) kommersialiseringsprocesser ('kassako'); (b) frigörelse och framträdande av alternativa, icke-statliga sfärer ('civil sfär') och (c) ömsesidigt fördelaktiga allianser mellan regeringen och medel-/överklassfamiljer ('kooptation'). Vidare undersöktes hur privat utbildning i Kina är reglerad både på pappret och i praktiken, hur politiska lobbyister och utbildningsforskare främjar privatiseringen samt hur den implementeras av skolornas grundare, rektorer och lärare (inkl. skolornas kontroll, utvärdering, finansiering, läroplan och pedagogik). Insikter från exemplet med den kinesiska utbildningsprivatiseringen kan bidra till att uppnå en mer nyanserad bild av privatiseringsprocesser i utbildning.

Jag genomförde 7 forskningsresor (varav 3 finansierades av andra finansiärer) och besökte totalt 17 skolor fördelade på Peking, Kunming och provinsen Zhejiang. Varje resa omfattade en vistelse på plats i 2-3 veckor då jag, i de flesta skolorna, gjorde klassobservationer och kunde delta i olika skolaktiviteter under ett flertal dagar. Därutöver genomförde jag, på kinesiska, totalt 62 intervjuer, med privata utbildningsentreprenörer, representanter av Chinese Association for Non-Government Education (ett nationellt forsknings- och lobbyistnätverk för privata skolor med regionala kontor i varje provins) samt med skolornas grundare, rektorer och lärare. De tre regionerna jag besökte utmärktes av skilda drivkrafter för privatisering. Peking är ett exempel på utbildningsstyrning som i hög grad kontrolleras av staten; Kunming präglas av en marknad pådriven av folkets utbildningsbehov då bristen på offentliga skolor med hög kvalitet gör att privata entreprenörer kan ta plats; Zhejiang är ett typiskt exempel på en marknad som präglas av konsumtion då ett samspel av välstånd, hängivenhet till utbildning och föräldrarnas ambitioner här har lett till ett uppsving av privata utbildningsalternativ.

TRE VIKTIGASTE RESULTAT
1. Regional och institutionell mångfald
Privata skolor i Kina kan innebära allt från olagliga, förfallna skolor för (interna) migranter till dyra, elitära internationella internatskolor. Men även bland privatskolorna för den kinesiska medelklassen kan skolorna vara (a) (egentligen olagliga) systerskolor till välrenommerade offentliga skolor; (b) skolor i gated communities (ofta drivna av fastighetsföretag); (c) skolor som drivs av utbildningsföretag; eller (d) skolor som drivs av enskilda individer. De senare två alternativen kan vara privatiserade offentliga skolor (jämförbara med US-amerikanska charter schools).

Även om den kinesiska staten säger sig kunna kontrollera alla skolor både formellt och informellt så ansåg de flesta aktörerna att de officiella reglerna för privatskolor var förvånansvärt ineffektiva både som grund för att godkänna privata skolor och för att säkerställa hög kvalitet. Personliga kontakter och förhandlingskunskaper ansågs mycket viktiga för att kunna starta och bedriva en privatskola. Även regleringen av eventuella lagliga vinster bedömdes som oklara. Det fanns inte bara stora (och förväntade) skillnader mellan de tre olika regionerna utan även inom samma kommun, där t.ex. statliga subventioner för privatskolor delades ut i en stadsdel men inte i andra.

2. Privat utbildning som fördel för partiellt missgynnade grupper
Medelklassfamiljerna, som drar nytta av privatskolor, är väldigt olika men oftast är de missgynnade på ett eller annat sätt. De har tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna betala privatskolavgifter, men de kan; (a) ha ett andra barn som inte får gå i en offentlig skola; (b) sakna lokalt uppehållstillstånd som försvårar för deras barn att få vistas i en offentlig skola; (c) vilja undvika yrkesskolor som står längst ner i skolhierarkin; (d) sakna tid för att följa sina barn till de notoriska privata extraundervisningsskolorna och hellre väljer en helhetslösning; (e) vilja bespara sitt barn stressiga förberedelser framför det kinesiska högskoleprovet och väljer i stället en internationell privatskola för att kunna skicka sitt barn utomlands; eller så kan de (f) välja en privatskola som sista utväg när deras barn brutit ihop under utbildningssystemets tryck.

Även om föräldrarna kan ha mycket makt (då skolorna är beroende av deras pengar) så saknas det i stort samordnat agerande från föräldrarnas sida. Föräldrarna förväntar sig att skolorna tar hand om barnet, vilket innebär bra prestation och betyg, en hälsosam miljö och en roll som kvasi-föräldrar till de som är internatbarn. Många föräldrar jobbar och reser mycket. Privata skolor ger därför hellre utrymme för pedagoger att testa nya idéer och metoder än att skapa ett gemensamt forum för föräldrar, barn och lärare.

3. Legitimering i termer av liberalisering och rättvisa
De intervjuade aktörerna motiverar oftast sitt stöd för privat utbildning i termer av 'fritt val' och 'mångfald'. Många ser marknaden som det mest rättvisa systemet därför att den har en tydlig prislapp, medan tillgången till bra offentliga skolor ofta är förknippad med dolda avgifter och personliga kontakter. Diskursen av ett 'fritt val' döljer dock de många begränsningar som fortfarande existerar - möjligheten att välja en privatskola förändrar inte ett system som är präglat av ojämlikhet och personliga nätverk (eller korruption). En annan motivering som utbildningsentreprenörerna lyfte fram var att kunna skapa ett pedagogiskt alternativ som inte var helt och hållet definierat av staten. Alla aktörer såg dock de offentliga skolorna som första valet för det första, enstaka barnet - en argumentation som skiljer sig från det neoliberala tänkandet i Europa eller USA, där statens ingripande tolkas som i grunden felaktigt.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM HAR GENERERATS
Mitt fältarbete genererade frågor om hur nya teknologier, särskilt IKT, integreras i klassrummet och används av lärare och elever. Det har lett till en kollaborativ ansökan om det digitala samhället i Kina som VR beviljade i 2013 (se http://www.ace.lu.se/research/research-clusters-and-research-projects/digital-china för mer information). Andra frågor projektet genererat berör det oklara begreppet ?migranter', vilka är överrepresenterade i de kinesiska privatskolorna. Projektresultaten antyder att partiellt missgynnade grupper som migranter (men bara de som äger ekonomiska resurser) drar nytta av utbildningsreformer som privatisering på ett sätt som skiljer sig både från majoriteten av befolkningen och de mest marginaliserade grupperna. I nuvarande forskning saknas det en mer differentierad kunskap om olika typer av migranter och deras utbildningsbarriärer och -behov och då inte bara i den kinesiska kontexten eller med syn på privatiseringen. Till sist behövs det fler jämförande studier av privatisering av utbildning - en aspekt som jag har tagit upp i mitt pågående samarbete med olika internationella nätverk (se nästa avsnitt).

PROJEKTETS INTERNATIONELLA FÖRANKRING
Utöver mitt samarbete med forskare om privatiseringsprocesser av utbildning både i Kina och andra länder, har jag etablerat kontakter med tre forskarnätverk: PoPE (Processes of Privatisation in Education) som innefattar forskare från Finland, Island, Irland, Sverige och Storbritannien; ett forskarnätverk vid Humboldt Universitet med forskare från Tyskland, Irland, Sverige och Storbritannien; och PERI (Privatisation in Education Research Initiative), ett forskarnätverk med bas i Storbritannien men med forskarkontakter över hela världen, med särskilt fokus på låginkomstländer.

FORSKNINGSINFORMATIVA INSATSER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET
Jag blev inbjuden att hålla en keynote-föreläsning inom ramen för det ovan nämnda nätverket PoPE i Helsingfors 2015, där både politiska beslutsfattare och annan publik intresserad av privatisering i utbildning deltog. Jag skrev ett grundläggande kapitel om utbildning i Kina i den tyska landrapporten Kina, en 1027 sidor tjock bok om det kinesiska samhället, som inspirerades till stor del av detta projekt. Rapporten har en bred allmän spridning i tyskspråkiga länder. Kapitlet presenterades även på ett kinesiskt-tyskt nätverksmöte nära Osnabrück 2014 och på ett möte för Kinaintresserade personalvetare i Frankfurt 2015. Baserat på mina kontakter och min erfarenhet agerade jag också som rådgivare åt en skolklass på Malmö Latinskola och följde med dem på ett elevutbyte i Tangshan 2015.

PROJEKTETS VIKTIGASTE PUBLIKATIONER
Jag har bifogat en lista med mina publikationer. Mina viktigaste projektpublikationer (baserade på tidigare konferenspapper) är pågående och listas här:
- 'Like a car or a piece of clothes': educational entrepreneurs and consumerism in postsocialist China. Journal of Consumer Culture; specialnummer om post-socialist moral economies (publiceringsdatum: 2017).
- Citizenship through educational consumption: private schools in Chinese gated communities. Economy & Society (publiceringsdatum: 2017).
- Navigating between state policies and market dynamics: school choice in urban China. British Journal of Sociology of Education (publiceringsdatum: 2017).
Uppdaterad information om dessa publikationer kommer att finnas på min webbsida (http://www.soc.lu.se/en/barbara-schulte).

PROJEKTETS PUBLICERINGSSTRATEGI
Projektresultaten har presenterats vid ovan nämnda keynote-föreläsning 2015; en invited talk vid World Congress of Comparative Education Societies i Buenos Aires 2013; och 10 presenterade papers på internationella konferenser. Alla publicerade resultat är tillgängliggjorda som open-access, uppladdade som pre-publication, fulltextversioner på tre olika digitala plattformar (Lund University Publications, Academia.edu och ResearchGate). Nedladdningsstatistiken tyder på att dessa publikationer når läsare.

Publikationer

The following publications are related to the project, in terms of contents, theory or methodology. Those publications marked with an asterisk are an immediate outcome of the project (including an acknowledgment of the funding received by RJ).

Bu, Wei, Elisa Oreglia, Jack Qiu, Barbara Schulte, Cara Wallis, Jing Wang, and Baohua Zhou. 2015. Studying the Sent-Down Internet: Roundtable on Research Methods. Chinese Journal of Communication 8, no. 1: 7-17.

Schulte, Barbara. 2012a. Joining Forces to Save the Nation: Corporate Educational Governance in Republican China. In The Chinese Corporatist State: Adaption, Survival and Resistance, ed. J. Y. J. Hsu and R. Hasmath, 10-28. London: Routledge.

*Schulte, Barbara. 2012b. The Making of the Educational Consumer: Education as Commercial Entity in Urban China. Paper read at 4th GISFOH (German-Israeli Frontiers of Humanities) Symposium, 'Imagination – Ideas, Aesthetics, and Social Practices', at Potsdam, September 10-12.

*Schulte, Barbara. 2012c. Privatisation à la Chinoise: Social Networks in the Interface of Education, Economy, and Politics in China. Paper read at DGfE (German Educational Society), 'Border Crossings', at Osnabrück, March 12-14.

Schulte, Barbara. 2012d. Webs of Borrowing and Lending: Social Networks in Vocational Education in Republican China. In World Yearbook of Education 2012: Policy Borrowing and Lending in Education, ed. G. Steiner-Khamsi and F. Waldow, 95-117. London: Routledge.

*Schulte, Barbara. 2012e. World Culture with Chinese Characteristics: When Global Models Go Native. Comparative Education 48, no. 4: 473-486. (Spanish translation forthcoming in 2016; re-print published with Routledge in 2015.)

*Schulte, Barbara. 2013. World Culture Recontextualized: Alternative Approaches to the Global/Local Nexus. Paper read at WCCES (World Congress of Comparative Education Societies), 'New Times, New Voices', at Buenos Aires, June 24-28.

Schulte, Barbara. 2014a. China's Education System in Transformation: Elite Education, Inequalities, Reform Experiments [in German]. In Country Report China, ed. D. Fischer and C. Müller-Hofstede, 499-541. Bonn: Bundeszentrale für Politische Bildung.

*Schulte, Barbara. 2014b. Spaces of Consumption: Private Schools in Urban China. Paper read at CIES (Comparative & International Education Society), 'Revisioning Education for All', at Toronto, March 10-15.

*Schulte, Barbara. 2015a. Cash Cow, Civic Space or Co-optation: Private Schools in Urban China. Paper read at Chinese Educational Research Association (CERA), ‘Chinese Education Today: Practice and Research’, at London, June 25-26.

*Schulte, Barbara. 2015b. (Dis)Empowering Technologies: ICT for Education (ICT4E) in China, Past and Present. Chinese Journal of Communication 8, no. 1: 59-77.

*Schulte, Barbara. 2015c. School Choice in Urban China: Educational Desires and Life-Packages between the State and the Market. Paper read at 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA), ‘Marketisation and Differentiation in Education’, at Gothenburg, March 4-6.

Schulte, Barbara. 2016. Global Paths, Local Trajectories. China's Education and the Global. In Spotlight on China: Chinese Education in the Globalized World, ed. S. Guo and Y. Guo, forthcoming. Rotterdam: Sense Publishers.