2011-2016
Den biobibliografiska, nätbaserade databasen Svenskt översättarlexikon (SÖL, www.oversattarlexikon.se) har sedan 2009 arbetat med att upprätta en omfattande kunskapsbank om svenska och finlandssvenska översättare genom tiderna. Kvinnorna och männen som fört världslitteraturen till oss och skapat "den andra hälften" av vår nationallitteratur blir här synliga med biografi, verkförteckning och porträtt. Projektet har fått infrastrukturstöd av Riksbankens Jubileumsfond 2012-2014 (IN11-0351:1) och därefter för perioden 2015-2017 (IN14-0048:1).

Databasen syftar till en kartläggning av området litterär översättning till svenska genom utarbetande av artiklar om enskilda svenska och finlandssvenska översättare och deras verk från medeltiden till modern tid. Lexikonet lägger grunden för ny forskning om den översatta delen av nationallitteraturen och om dem som skapat den. Det fullt utbyggda lexikonet kommer att bli en viktig kunskapskälla för skapandet av en vetenskaplig svensk översättningshistoria, användbar för litteratur- och kulturhistoriker men även för andra forskare och studenter. Det ger också ett nytt arbetsredskap för bibliotekarier, forskare, litteraturkritiker och journalister och en ny plats för möten mellan översättarna och deras verk och en bredare läsande allmänhet.

Projektets resultat
Projektets syfte är långsiktigt - att öppna ett tidigare försummat och nästan helt osynligt område för forskningen inom litteratur-, språk- och kulturhistoria. Målsättningen är att lexikonet till slutet av 2017 ska omfatta ca 500 artiklar med tillhörande bibliografier. Under den aktuella projekttiden (1/1 2012−31/12 2014) publicerades över 150 artiklar i lexikonet och ca 13 000 poster i de tillhörande bibliografierna, vilket, som en bieffekt, kom att leda till återkommande korrigeringar av felaktig information i den nationella databasen LIBRIS. Även om lexikonet vid projekttidens slut innehöll mindre än hälften av de ca 500 planerade artiklarna märktes att lexikonets utvidgning hade gjort det alltmer användbart för de tilltänkta målgrupperna - bland annat ökade den månatliga besöksfrekvensen från 1718 unika besökare i januari 2013 till 3583 i december 2014. Publiceringen och utnyttjandet av den grundforskning som görs inom ramarna för lexikonet är förstås projektets mest omedelbara resultat.

Svenskt översättarlexikons ökande omfång har också gjort att ett flertal nya forskningsfrågor har öppnat sig. Några av dessa är i korthet:
o Översättare under svensk reformation och stormaktstid. Under 1500-talet och 1600-talet tycks översättarna få en roll som "ideologiproducenter" åt statsmakten. Detta gäller i första hand översättare av reformationsskrifter (inklusive bibelöversättningar) och översättare av norrön litteratur, vilken kom att förbindas med den svenska stormaktens "götiska" anspråk.
o De kvinnliga översättarna och kvinnorättsrörelsen. Under årtiondena kring sekelskiftet 1900 märks att en stor andel av de kvinnliga översättarna använder översättandet som ett medel för att ta sig in på det litterära, intellektuella och politiska fältet. Översättandet hade här en dubbel funktion: å ena sidan var det en "fruntimmersyssla", en nedvärderad sysselsättning dit dessa kvinnor kunde förpassas, å andra sidan en plats inom den intellektuella och konstnärliga sfären där de ändå kunde etablera sig för att utifrån detta fortsätta sin verksamhet. Översättningen blev en plattform för en vidare konstnärlig eller politisk verksamhet.
o Översättning och kanonisering. Kunskap som rör den översatta litteraturens kanon i Sverige har på flera sätt fördjupats av artiklar i lexikonet. På ett plan gäller det frågor om när vissa verk eller författarskap har översatts, av vem och hur, hur de tagits emot samt frågor om när de försvunnit ur bokutgivningen och det litterära samtalet och när de lyfts fram på nytt. På ett annat plan ifrågasätts här en litteraturhistorieskrivning som inte tar de specifika översättningarna i beaktande eller utgår från att ett översatt litterärt verk har mer flytande gränser än ett originalverk. Till följd av nyöversättningar, reviderade översättningar, översättningsplagiat och bearbetningar är det inte sällan svårt att tala om ett verk när det gäller översatta klassikers historia och kanonisering.

En potentiellt mycket betydelsefull effekt av Svenskt översättarlexikon är att det har inspirerat till flera "syskonlexikon" i utlandet. Den modell som redaktionen tagit fram har anammats av arbetsgrupper i Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland. Längst framskridet är arbetet vid det tyskspråkiga lexikonet Germersheimer Übersetzerexikon (www.uelex.de), vilket publiceras av en arbetsgrupp i Germersheim (en filial till Gutenberguniversitetet, Mainz). Den internationella spridningen av den svenska modellen visar inte bara på dess stryka utan kan också på sikt ge mycket betydelsefulla tillskott till den internationella översättningsvetenskapen i stort och till Svenskt översättarlexikons eget arbete, exempelvis genom ett ökat antal korsreferenser i en växande skara uppslagsverk.
Under projekttiden bidrog redaktionen för Svenskt översättarlexikon aktivt till det tyska lexikonets tillkomst. Vid symposiet "Übersetzer als Entdecker" i Germersheim 7-9 juni 2013, vilket fungerade som en officiell startpunkt för lexikonarbetet i Tyskland, var redaktionen inbjuden för att presentera projektet. Redaktionen anordnade också 21-23 november 2013 en workshop i Stockholm för att låta den tyska redaktionen ta del av redaktionella erfarenheter och tekniska lösningar. 14-16 november 2014 deltog projektledaren Lars Kleberg tillsammans med SÖL-medarbetaren Martin Ringmar i ett nytt symposium i Germersheim med titeln "Übersetzen und Literatur". Till detta symposium var även redaktören för "systerprojektet" Danskt oversætterleksikon Morten Visby och intiativtagaren till det nederländska lexikonet Petra Broomans inbjudna.

Publikationer och forskningsinformativa insatser
Svenskt översättarlexikon är i sig en publikation med uttalat syfte att visa på och initiera nya forskningsuppgifter för forskarvärlden och att samtidigt stå till tjänst för en intresserad allmänhet. Vid sidan av formatvalet (online) anstränger sig redaktionen för att artiklarna ska vara tillgängliga för icke-specialister så långt ämnet och klarheten tillåter. De heltäckande bibliografierna för varje översättare, inklusive hänvisningar till sekundärlitteratur, är av stort värde för forskare från olika discipliner, men också för en litteraturintresserad allmänhet samt för kulturjournalister, bokförlag, antikvariat och liknande yrkesgrupper på litteraturens område.

Under projekttiden anordnade eller deltog redaktionen i
o "Zweites Germersheimer Symposium: Übersetzer als Entdecker" i Germersheim, Tyskland 7-9 juni 2013, medverkande med föredrag: Nils Håkanson och Lars Kleberg;
o "Finlandssvenska översättare i Svenskt översättarlexikon", seminarium helt i projektets regi på Hanaholmen, Finland 5-6 september 2013;
o "Det omöjligas konst - översättningens roll i Norden", Letterstedtska föreningens medlemsseminarium 18-19 oktober 2013 i Stockholm, medverkande med föredrag: Lars Kleberg;
o "Drittes Germersheimer Symposium: Übersetzen und Literatur" i Germersheim, Tyskland 14-16 november 2014, medverkande med föredrag: Lars Kleberg och Martin Ringmar.

Publikationer

Lars Kleberg 2012
”Translations and Translators in Swedish Literary History”, in: Petra Broomans and Sandra van Voorst (eds.), Rethinking Cultural Transfer and Transmission: Reflections and New Perspectives, Groningen: Barkhuis 2012, 61–74.

Lars Kleberg 2013
”Litterärt översättarseminarium och Svenskt översättarlexikon. Erfarenheter från Södertörns högskola”, Nordisk Tidskrift 2013:4, 349–358.

Axel Liffner 2013
12+1. Samtal med svenska översättare. En artikelserie i Aftonbladet 1954, inl. av Lars Kleberg, Stockholm: Ruin 2013, 54 s.

Lars Kleberg 2014
”Für eine Übersetzungsgeschichte von unten”, in: Andreas F. Kelletat & Aleksei Tashinskiy (eds.), Übersetzer als Entdecker. Ihr Leben und Werk als Gegenstand translatorwissenschaftlicher und literaturwissenschaftlicher Forschung, Berlin: Frank & Timme 2014, 17–26.

www.oversattarlexikon.se