Through the Iron Curtain:Early Transnational Broadcasting and Television Discourses (Genom järnridån: Tidig transnationell broadcasting och televisionens diskurser)
The analysis is organized around three types of material; 1) archive material from international broadcast organizations and four national broadcasters 2) the broadcasts in four national contexts; 3) contextual media material in four national contexts.
The project address three urgent issues in broadcast history. First, it emphasizes the dialectics between the national and transnational contexts of broadcasting. Second, it historicises perspectives on international broadcasting and place it in a transnational context. Third, it acknowledges not only western initiatives in transnational broadcasting but the relation between Western and Eastern Europe.
Sv:
Våren 1961 lyckades Sovjetunionen för första gången direktsända televisionsbilder genom järnridån. Sändningarna indikerade att televisionen skulle komma att utgöra en viktig del av en symbolisk kamp där bilder förmedlades utan hänsyn till nationella territorier eller politiska landskap. Vi kan idag konstatera att dessa sändningar har fört en undanskymd roll i televisionens historieskrivning och att de kommit att överskuggas av de satellitsändningar som introducerades ett drygt år senare i amerikansk regi. Projektets syfte är, utifrån ovanstående, att studera hur de transnationella Sovjetiska sändningarna bidrog till att forma idéer och föreställningar om televisionen som transnationellt medium.
Projektet baseras på tre empiriska undersökningar och analyser av: 1) arkivmaterial från internationella etermedieorganisationer (IBU, EBU, OIRT) samt fyra nationella tv-organisationer, 2) de faktiska tv-sändningarna i samma fyra nationella kontexter, samt 3) övriga mediers beskrivning och uppmärksammande av sändningarna i samma fyra nationella kontexter.
Projektet bidrar till etermediernas och televisionens historieskrivning på tre sätt. För det första genom att understryka samspelet mellan televisionens nationella och transnationella utveckling ur ett historiskt perspektiv; för det andra genom att historisera televisionens transnationella utveckling; och för det tredje genom att vidga perspektiven på den transnationella televisionens historia så att även utvecklingen utanför den västerländska televisionen uppmärksammas, detta med ett särskilt fokus på relationen mellan Öst- och Västeuropa.
Projektets syfte är att studera hur tidiga transnationella sovjetiska tv-sändningar bidrog till att forma idéer och föreställningar om televisionen som transnationellt medium. Projektet strävar därigenom efter att problematisera den etablerade bilden av den transnationella televisionen som ett i huvudsakligen anglo-amerikanskt projekt. Empiriskt orienterar sig projektet mot analyser av arkivmaterial, tv-sändningar samt medierapportering i fyra olika nationella kontexter. I huvudsak har dock projektet studerat arkivmaterial från två transnationella organisationer (EBU och OIRT) samt brittiska BBC, utöver de tv-utsändningar som finns bevarade genom portaler som t.ex. EUScreen. Denna avgränsning har dock inte påverkat möjligheterna att uppfylla projektets syfte.
Projektets tre viktigaste resultat
1) Empiriskt bidrag. I projektplanen poängteras vikten av att bedriva empiriska studier av den tidiga transnationella televisionen och samarbeten mellan Öst- och Västeuropa. I två av de publicerade artiklarna undersöks detta. I ’Live from Moscow’ (2012) argumenterar jag för att de europeiska transnationella organisationerna OIRT och EBU utgör ett ramverk för samarbeten och programutbyten över järnridån (gällande såväl tekniska, juridiska som kulturella frågor), men att tv-produktionen samtidigt var beroende av de nationella sändarorganisationerna.
I ‘Transnational Television in Europe’ (2015b) tar jag ett bredare grepp och analyserar hur OIRT och EBU befann sig i en konkurrenssituation på den globala mediearenan (framförallt i sina försök att upprätta samarbeten med sändarorganisationer i Asien och Afrika), samtidigt som de etablerade ett allt djupare samarbete inom Europa under det sena 1950-talet och 1960-talet. De två viktigaste argumenten i kapitlet är 1) att bilden av ett strikt tudelat Europa under Kalla kriget måste problematiseras när det gäller televisionen, 2) att erfarenheterna av utvecklingen på den globala mediemarknaden visar att Kalla kriget hade långt fler arenor än de som vanligen diskuteras.
2) Teoretiskt bidrag. Projektets teoretiska bidrag utgår från syftet att problematisera den transnationella televisionens vedertagna historieskrivning. Resultaten är dels inomvetenskapliga, kring televisionens historia, men är också relevanta för en bredare diskussion kring historieskrivning mer generellt. Jag har närmat mig detta i tre artiklar. I artikeln ’Forerunners of a New Era’ (2015a) problematiserar jag den mediehistoriska praktiken genom att studera relationen mellan historieskrivning och historicitet. Artikeln utgår från observationen att det transnationella nätverk som etablerades under det tidiga 1960-talet sällan omnämns ens i specialiserade publikationer om televisionens historia i Europa. Genom en studie av samproduktion mellan BBC och Sovjetisk television analyserar jag de anspråk på historicitet som görs och diskuterar detta i relation till fältets historieskrivning. Det bärande argumentet är att tv-producenternas anspråk (’we are the forerunners of a new era’) saknar bäring och snarast kan ses som en ruin över framtidsförhoppningar; att medieutvecklingen med satellit-tv och ett globalt tv-system som utvecklade sig på ett annat sätt än vad producenterna hoppats gjorde att historieskrivningen hade svårt att hantera denna händelse. I ’(Un)Familiar Spaces of Television Production’ (2015c) tar jag utgångspunkt i ovanstående, men förankrar det i en diskussion om produktionspraktiker och rumslighet. Medan den första artikeln närmade sig historieskrivningen på ett mer generellt plan syftar den andra artikeln till att synliggöra hur den vedertagna (anglo-amerikanska) historieskrivningen döljer produktionspraktiker som kan bidra till att nyansera och skärpa våra teoretiska perspektiv. I ’Producing Global Media Memories’ (Lundgren & Evans, 2016, uu) utvecklas de teoretiska perspektiven ytterligare, denna gång genom en jämförande studie av transnationella tv-produktioner från Soviet Central Television och BBC, med särskilt fokus på konstruktionen av globala ’medieminnen’.
3) Metodologiskt bidrag. Flera av de största utmaningarna i studier av transnationell tv är kopplade till metodfrågor. För det första handlar det om höga krav på språklig kompetens då det empiriska materialet rymmer flera språk. För det andra innebär ställs forskaren inför stora utmaningar gällande tillgång till arkiv i flera (trans)nationella kontexter. Detta diskuteras i ‘Transnational Broadcasts from Eastern Europe and the Issue of Transnational Archival Practises’ (2014) där jag tar utgångspunkt i det empiriska arbetet inom detta projekt för att visa hur arkivpraktiker kan möjliggöra (och försvåra) forskning kring transnationell tv. I en kommande artikel för jag en mer metodologiskt orienterad diskussion kring hur den mediehistoriska forskningen kan utvecklas genom att ta intryck från den historiska antropologin.
Nya forskningsfrågor
Projektets syfte var att studera transnationella samarbeten kring tv-produktion och hur detta format idéen om och föreställningar kring tv. Under projektets gång har det blivit alltmer tydligt att frågor om televisionens infrastrukturer är av stor betydelse. Dessa frågor står därför i centrum för mitt nya projekt - Via Satellite: Transnational Infrastructures in European Television History (2016-18) – som jag bedriver tillsammans med Christine Evans och som finansieras av Östersjöstiftelsen.
Projektets internationella förankring
Givet projektets inriktning är dess internationella förankring nödvändig för dess genomförande. Projektet inleddes hösten 2011 genom en vistelse som gästforskare vid Utrecht Universitet, finansierat genom Nils-Eric Svenssons stipendium. Under denna vistelse knöt jag många värdefulla kontakter för projektets senare utveckling. Under 2013 grundade jag tillsammans med Dana Mustata (då Utrecht, idag Groningen) forskarnätverket The European (Post)Socialist Television History Network som idag har ca. 130 medlemmar. Nätverket sjösattes vid en konferens vid Södertörns högskola hösten 2013 med deltagare från stora delar av Europa men också Japan och USA. Inom ramen för nätverket har vi organiserat flera konferenser (t.ex. i Bukarest), organiserat konferenspaneler och publicerat ett temanummer i tidskriften VIEW.
Projektet har presenterats vid ett 20-tal internationella konferenser under 2011-2016. Presentationerna har huvudsakligen baserats på individuella papers men även ett antal paneler, t.ex. inom ramen för ovanstående nätverk men också tillsammans med närliggande projekt som Screening Socialism som leds av prof. Sabina Mihelj, Loughborough University.
Som tidigare nämnts leder jag nu projektet Via Satellite där jag arbetar tillsammans med Christine Evans, historiker verksam vid University of Wisconsin-Milwaukee. Som ett led i detta samarbete kommer jag att spendera hösten 2016 i Milwaukee, och Christine hösten 2017 i Stockholm.
Forskningsinformativa insatser
Två av projektets artiklar är mer populärvetenskapliga, dels ’Hur många gånger föddes Ceausescu?’ (Lundgren & Mustata 2013) som publicerades i Glänta, och dels en artikel som publicerades i Counter Screens (2014), en publikation utgiven av FIAT/IFTA (International Federation of Television Archives).
Projektet har även deltagit i två konferenser med inriktning på kunskapsutbyte mellan branschorganisationer och akademin. I oktober 2014 deltog jag i EUScreenXL, och i mars 2015 organiserade ovanstående forskningsnätverk en konferens tillsammans med Televiziunea Română och FIAT/IFTA i Bukarest. Vid konferenserna möttes forskare, tv-arkiv, tv-företag och andra aktörer.
Projektets två viktigaste publikationer
Jag vill här särskilt framhålla två artiklar.
1) ’Forerunners of a New Era’ presenterades först som ett konferensbidrag och blev tilldelat Best Paper Award vid International Communication Association 2014 i Seattle. Artikeln publicerade sedan i bearbetad form i tidskriften Media History, Vol. 21(2). Jag har ovan redogjort för dess huvudsakliga innehåll, men kan tillägga att artikelns styrka är kombinationen av en empirisk förankrad analys och en teoretisk diskussion kring historieskrivningens förutsättningar.
2) ’(Un)Familiar Spaces of Television Production’ är tematiskt likartad ovanstående artikel. Analysen baseras i huvudsak på en reserapport författad av en BBC-delegation efter ett två-veckors besök i Sovjet våren 1956. Det som gör rapporten särskilt intressant är dess utförliga och detaljerade observationer av tv-produktionens praktiker i den Sovjetiska televisionen. I artikeln valde jag att lägga särskilt fokus på produktionens rumslighet, t.ex. studioanvändning, organisationen av livesändningar osv. I artikelns slutsatser pekar jag på hur teorier om televisionens rumslighet näst intill uteslutande baserat sig på västerländska produktionspraktiker, vilka således kan utvecklas och nyanseras i ljuset av empiriska studier av tv utanför denna kontext. Rapporten utgör ett mycket intressant material som öppnar upp för en rad metodologiska frågor som rör hur kan man förstå BBC-delegationens observationer. Förhållandet mellan observation, rapport och de faktiska förhållandena är naturligtvis mycket komplicerade givet att besöket utspelade sig under kalla kriget. I mitt fortsatta arbete kommer jag att utforska detta i relation till den forskning som bedrivits inom ramen för den historiska antropologin.
Projektets publiceringsstrategi
Hittills har projektet publicerat fyra artiklar i internationella tidskrifter, samt ett antologikapitel, med blind peer review. Jag har även varit medredaktör för ett temanummer av tidskriften VIEW, med direkt relevans för projektets frågor. Övriga publikationer är populärvetenskapliga eller recensioner av relevant litteratur. Några av artiklarna finns direkt tillgängliga som OA, medan andra tillgängliggörs fritt i pre-print-versionen.
Utöver de redan publicerade texterna planerar jag tillsammans med Christine Evans att publicera en monografi som baseras på såväl detta projekt som vårt pågående projekt.