Peter Pagin, Filosofiska institutionen, Stockholms universitet

2011-2017

Projektets syfte var att bättre förstå relationen mellan semantik å ena sidan och komplexitet hos tolkning å andra, i ett antal olika aspekter. Ett annat syfte, i mån av tid, var att bättre förstå relationen mellan pragmatik och tolkningskomplexitet. Inga egentliga ändringar i syftet har ägt rum under projekttiden, förutom att mer tid än ursprungligen planerat kom att ägnas åt tolkningsprinciper inom systematisk pragmatik, där jag utvecklat en teori om koherenshöjning som en motor för s k pragmatiskt berikande. Detta har resulterat i en publicerad artikel samt två (beställda) uppsatser, en under utgivning och en för närvarande under bedömning.


Viktigaste resultat
De tre viktigaste resultaten är tekniska.

1. Komplexitetsbestämning för tolkning av språk med kvantifikatorer. Jag visar i Pagin 2012 att tolkning av fria variabler som genereras av kvantifikatorer ökar den allmänna tolkningskomplexiteten, och att denna ändå förhållandevis låg, nämligen kvadratisk (antalet steg i tolkningsprocessen är mindre än kvadraten av storleken på uttrycket).

2. Komplexitetsbestämning för rekursiv semantik. Jag visar i Pagin 2016c att tolkningskomplexiteten för rekursiv men icke-kompositionell semantik är ohanterlig: den högre än exponentiell (dvs antalet steg är högre än en exponentiell funktion av storleken på uttrycket).

Dessa bägge resultat visar att låg tolkningskomplexitet implicerar kompositionalitet, vilket också var en hypotes för projektet. Detta i sin tur visar att teorin att naturliga språk har kompositionell semantik har ett teoretiskt berättigande utifrån tolkningskomplexi- tet.

3. Jag visar i tre arbeten om s.k. pragmatisk berikning att detta är ett fenomen som i hög grad kan förutsägas utifrån principer om s.k. koherenshöjning: vi läser in mer i ett yttrande än vad som explicit sägs då detta leder till koherensen i relation mellan olika delar i innehållet ökar. Jag visar i en uppsats hur dessa principer relaterar dels till semantiska egenskaper hos kvantifikatorer, och i en annan de relaterar till principen att i tolkning maximera sanning (Välvillighetsprincipen).

Ett resultat är att tolkningskomlexiteten inte ökar, eftersom sanning efter berikning implicerar sanning före berikning. Dvs, den tolkning av ett språk som framkommer av den välvillighetsprincipen blir inte mer komplex, eftersom berikning inte leder från en falsk proposition till en sann.


Nya forskningsfrågor
1. I sin bok Why Only Us?, MIT 2016, har Robert Berwick och Noam Chomsky argumenterat för att vissa fenomen hos syntax visar att språket i första hand är till för att tänka, inte för att kommunicera. Fenomenen ifråga gäller s.k. flyttning: ett syntaktiskt element flyttas från den plats i djupstrukturen där det introducerats till en annan plats i ytstrukturen. Tanken är att detta ökar komplexiteten för mottagarens tolkning av ett yttrande av satsen, vilket i sin tur visar att språket i första hand är till för tänkande. Mitt arbete inom projektet har gått i motsatt riktning: kompositionalitet minskar svårigheten för mottagaren. Dels kan detta användas direkt som ett motargument mot Berwick och Chomsky. Dels öppnar det en ny forskningsfråga jag börjat titta på, nämligen hur de syntaktiska och semantiska fenomenen och deras tillhörande komplexitetsmått är relaterade till varandra. I ett kommande keynote-föredrag, vid konferensen, Fifth International Conference on Philosophy of Language and Linguistics, Lodz, Polen, i maj 2017, avser jag diskutera dessa frågor.

2. Jag har nyligen lärt mig att en konsekvens av s.k. Prototypteori är att komplexiteten för kategorisering dramatiskt ökar till att bli ohanterlig. Detta har en direkt effekt för semantiken för vaga uttryck ('skallig', 'hög' m.fl.), vilket i sin tur relaterar frågor om tolkningskomplexitet till min teori om vaghet. Detta utgör en ny forskningsfråga.


Internationellförankring
Bidragen från projektet är förankrade inom forskningsfronten vad gäller kompositionalitet, vad gäller pragmatisk berikning samt vad gäller koherensteori. Vissa använder sig av två etablerade discipliner inom datalogi: komplexitetsteori samt termomskrivningsteori, samt av nya resultat om förbindelsen mellan dessa. Forskningen är också relaterad till forskning kring komplexitet inom syntax samt inom andra delar av semantik, i synnerhet teorin om generaliserade kvantifikatorer och komplexitetsfrågor kring dessa. Forskningen kring komplexitet hos semantisk tolkning (comprehension) är dock originell för detta projekt.


Insatser utanför vetenskapssamhället
Det finns ingenting särskilt att nämna här, utom möjligen mitt bidrag till handboken A Companion to Donald Davidson, Wiley 2013, med Kirk Ludwig och Ernie Lepore som redaktörer. Jag nämner där problemet med relationen mellan radikal tolkning och rättfärdigandet av kompositionalitet, vilket är en aspekt av en fråga som varit central i projektet.


De två viktigaste publikationerna
De två viktigaste skrifterna är bägge ännu opublicerade. Det är Pagin 2016c och Pagin 2017. Den första visar att kompositionalitet är ett nödvändigt villkor för hanterlig (tractable) tolkningskomplexitet. Fler viktiga resultat nås på vägen. Jag ger en generell definition of av idén om semantiskt rekursiva funktioner och visar att, givet en gödelkodning av en syntaktisk domän och en meningsdomän, och med Church-Turing-tesen som premiss, beräkningsbara semantiska funktioner är semantiskt rekursiva. Jag visar också hur termomskrivningsteori ska tillämpas generellt för ett implementera semantik samt att sådana termomskrivningssytem har de egenskaper som krävs för att beräkna funktioner.

Den andra ger en (praktiskt taget) heltäckande genomgång av föreslagna och intuitivt rimliga argument för att kompositionalitetsprincipen är sann. Jag visar att gängse argument inte håller. Detta beror i vissa fall på att det gör för starka antaganden gör att rättfärdiga principen och i vissa fall på att kompositionalitetsprincipen inte stöds av premisserna. Centralt är att semantisk beräkningsbarhet inte implicerar kompositionalitet. Jag visar att argumentet från kommunikation med nya satser ger ett rättfärdigande av kompositionalitetsprincipen, men endast om man tar med komplexitetsaspekten i argumentet.

Bland de redan publicerade artiklarna vill jag särskilt framhålla Pagin 2012 samt Pagin 2014. I den förra, i kontexten av en diskussion av Donald Davidsons språkfilosofi, diskuterar jag den allmänna relationen mellan kompetens och genomförande (performance) utifrån perspektivet av beräkningskomplexitet. Jag visar också att språk som innehåller variabelbindande operatorer, som kvantifikatorer, och som tillåter att sådana operatorer kan förekomma under andra av samma slag, får hägre semantisk komplexitet, närmare bestämt kvadratisk, beroende på en teknikalitet som gäller parning av (en representation av) tilldelningsfunktionen med fria variabler.

I den senare visar jag hur en viss typ av pragmatisk operation, s k pragmatiskt berikande (enrichment), kan ges en systematisk behandling som ger möjlighet att förutsäga fenomenet. Ett exempel (från Robyn Carston) är "Han sprang fram till kanten på stupet och hoppade", vilket i tolkning intuitivt berikas till "Han sprang fram till kanten på stupet och hoppade ut över kanten". Jag ger en skala från lägre till högre grad av koherens, delvis byggd på tidigare arbeten om koherens (t ex Andrew Kehler), och visar att standardexemplen på berikning i litteraturen kan förklaras genom att de leder från en lägre till en högre grad på koherens-skalan.

Bägge dessa arbeten passar in en allmän strategi att förklara vad språklig mening är med hänsyn till semantiska teoriers bidrag till förklaringen av framgångsrik språklig kommunikation. I det senare fallet skulle pragmatik utgöra ett hinder för en sådan förklaring om inte pragmatiken själv kan visas vara systematisk.


Publiceringsstrategi
Huvudstrategin är att publicera arbeten i högt rankade internationella tidskrifter eller centralt publicerade kollektioner. Detta mål är uppnått för nästan samtliga publicerade arbeten som listas nedan. Undantag görs då jag accepterat inbjudningar till publicering, t.ex. i lägre rankade tidskrifter värda stöd (t ex den italienska tidskriften Argumenta i fallet Pagin 2016e).

Samtliga publikationer blir fritt tillgängliga på internet. Antingen är de publicerade med open access (som t ex Pagin 2013 och Pagin 2016a) eller så görs en preprint tillgänglig, först på via min hemsida på Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet, sedan på DIVA vid Stockholms universitet.

Länk till hemsidan: http://www.philosophy.su.se/english/research/our-researchers/faculty/peter-pagin-1.174891

Publikationer

Pagin, Peter (2012). ‘Truth-theories, Competence, and Semantic Computation’. In: Davidson’s Philosophy: A Reappraisal. Ed. by Gerhard Preyer. Oxford: Oxford University Press.

— (2013). ‘Compositionality, Complexity, and Evolution’. In: Proceedings from a Symposium on Language Acquisition and Language Evolution. Ed. by Francisco Lacerda. PERILUS. Stockholm University, Department of Linguistics. URL: http://www.ling.su.se/perilus/perilus-2011.

— (2014). ‘Pragmatic Enrichment as Coherence Raising’. In: Philosophical Studies 168, pp. 59–100.

— (2016a).‘A General Argument Against Structured Propositions’. In:Synthese, Online. DOI: 10.1007/s11229-016-1244-4.

— (2016b). ‘Belief sentences and compositionality’. Draft.

— (2016c). ‘Compositionality, Computability,and Complexity’. Draft.

— (2016d). ‘Enrichment, Coherence, and Quantifier Properties’. Submitted.

— (2016e). ‘Radical interpretation and Pragmatic Enrichment’. Forthcoming in Argumenta.

— (2017). ‘How [Not] To Justify Compositionality’. Draft.