2011-2016

Syftet med projektet var att analysera vilka faktorer som påverkar spridningen av miljöbilar i den svenska befolkningen. Den centrala hypotesen var att individens beslut att köpa en miljöbil inte bara beror på monetära incitament - såsom priser, skatter och bidrag - utan också på sociala influenser som hon får inom olika sociala domäner och genom interaktion mellan politiska beslut och sociala influenser.

Resultat

I en av våra studier jämfördes utvecklingen av antalet miljöbilar (särskilt etanolbilar) mellan de tre största svenska städerna efter det att trängselskatten i Stockholm infördes 2006. Resultaten visar att trängselskatten hade en betydande positiv inverkan på försäljningen av etanolbilar under 2006 och 2007, men att denna positiva effekt minskade med tiden. Den viktigaste faktorn som förklarar valet av etanolbil är att individen har tidigare erfarenhet av att äga etanolbil. Resultaten visar också att högutbildade är mer benägna att välja bil med etanolmotor. Miljöbilars undantag från trängselskatten innebar en ökad betingad sannolikhet för inköp av etanolbil. Ökningen om 1,2 procentenheter kan förefalla liten, men i ljuset av att sannolikheten för att köpa etanolbil uppgick till 3,3 procent utan trängselskatten är den relativa effekten tämligen stor. Om syftet med trängselskatten är att styra bilparken mot en större andel miljöbilar pekar våra resultat mot att införandet av nya liknande satsningar kan komma att vara framgångsrika. Vi kan också konstatera att bilägare tenderar att påverkas av ekonomiska incitament. Politiska beslut som syftar till att påverka driftskostnader genom höjda skatter och avgifter (t.ex. skatt på koldioxidutsläpp) förefaller inte bara påverka hur privatbilar används utan också vilka bilar människor väljer att köpa.

I en annan studie fokuserade vi på hur socialt utbyte inom tre olika sociala domäner (grannskap, familj och arbetsplats) påverkar valet av miljöbil. Resultaten visar att social interaktion i bostadens grannskap korrelerar med köp av miljöbil, dvs. om andelen miljöbilar är stor i grannskapet ökar sannolikheten för att individens väljer att köpa en miljöbil. Forskningen knyter an till diskussionen om svaga och starka band och betydelsen av upplevd mellanmänsklig påverkan. Eftersom banden till grannar vanligtvis kan anses vara svagare än banden till familjemedlemmar och arbetskamrater antyder resultaten att svaga band är mer betydelsefulla för innovationsspridning. Det visar sig att i takt med att en innovation sprids, och därigenom blir vanligare och synligare för människor i grannskapet så ökar den upplevda icke-monetära nyttan av innovationen och spridningshastigheten ökar än mer. När miljöbilen uppfattas som ett normalt inslag i vardagen förändras preferenserna för produkten som blir alltmer intressant för en större grupp människor.

Huvudresultaten som beskrivs ovan är i linje med forskning vi arbetar med för närvarande. I dessa undersökningar försöker vi ta hänsyn till endogenitet och självselektion. Länken mellan sociala domäner och accepterandet av innovationen miljöbil kan vara av två slag: Domänerna har betydelse för miljöbilsacceptans därför att i dessa pågår social interaktion och lärande, eller så kan det vara så att domänerna påverkar därför att dessa är ett resultat av systematisk klustrering av individer med liknande preferenser och attityder. För att bringa mer ljus i den här frågan tar vi hänsyn till tidigare migrationsflöden och därigenom reduceras risken för omvänd kausalitet. Preliminära resultat indikerar att grannskapet är den viktigaste sociala domänen när det gäller valet av miljöbil. Det förefaller som om innovationsspridningsprocessen med avseende på miljöbilar är en rumslig process där accepterande mer sannolikt sker i närhet av individer som redan tagit innovationen till sig.

I en tredje studie tar vi fasta på några institutionella aspekter kopplade till diskussionen om miljöbilar. Fastän Sverige 1993 och 2006 införde koldioxidskatt på både bränsle och bilägande så har regelverket för reseavdrag i deklarationen fortfarande ingen koppling till incitament för att välja fordon med lägre utsläpp. Argumenten för att minska eller avskaffa reseavdraget har varit många medan argumenten för att behålla avdraget har varit få men uppenbarligen mycket legitima och starka - t.ex. arbetskraftsrörlighet, regionförstoring och ekonomisk tillväxt. Ökningen av reseavdraget har uttryckligen gjorts för att kompensera för stigande bränslepriser och höjda koldioxidskatter. Det har anförts att det skulle kunna vara svårt att avskaffa avdrag som subventionerar transporter eftersom människor anpassat boende och arbete utifrån redan genomförda politiska beslut. Med andra ord så bidrar reseavdraget till att cementera en situation av strukturellt transportberoende.

Nya forskningsfrågor

Under arbetets gång med data om miljöbilar och valet mellan bensin, diesel och etanoldrivna bilar så har vi uppmärksammat en tydlig positiv korrelation mellan valet av fossila bränslen och hög utbildning inom miljöområdet (t.ex. miljöskydd, biologi etc.). Vid en hastig anblick förväntar man sig att ämneskunniga personer skulle se de fördelar som icke-fossila drivmedel har för minskad miljöbelastning. Å andra sidan skulle det kunna var så att det är svårt att leva som man lär eller de har förmågan att se bortom till synes enkla kausalsamband. Vårt datamaterial är dock för litet och för begränsat för att dra några slutsatser om detta, men det vore intressant att närmare studera ett bredare spektrum av konsumentprodukter och använda en kombination av registerdata, enkäter och intervjuer.

I våra studier definierades miljöbilar som etanolbilar. Sedan dess har försäljningen av etanolbilar sjunkit dramatiskt. I dag förefaller det vara mer befogat att titta närmare på olika hybridbilar, elbilar, vätgasbilar etc. Kan man ta för givet att de spridningsmönster som studierna i detta projekt identifierat är desamma för dessa nya grupper av miljöbilar.

Internationella kontakter

Forskningsutbyte
Andrea Mannberg besökte University of Wyoming, Laramie under våren 2013; Johan Jansson inbjuden lektor vid African Climate Development Initiative, University of Cape Town under september 2015.

Konferenser
Paper: Do tax incentives affect green car adoption? - A longitudinal study of the Stockholm congestion tax.
* Proceedings från 20th Ulvön Conference on Environmental Economics, Ulvön, 2013.
* Proceedings från The Fiscal State and Social Citizenship II, Vadstena, 2014.
* Presentation vid the National Conference in Economics, Umeå, 2014.

Paper: A History of Policy Conflicts. The Greening of the Swedish Car Fleet since the 1990s.
* Presentation vid the Nordiska ekonomisk-historiska mötet, Umeå University, 2015.

Paper: Comparing car buyers of bio and fossil fuel cars: Effects of social domains and sociodemographics.
* Accepterad för presentation vid the 3rd Nordic Conference on Consumer Research, Vasa, 2014.
* Presentation vid UiT the Arctic University of Norway, Tromsö, 2015.
* Presentation vid Center for Transport Research, Stockholm, 2015.
* Proceedings från The Southern African Institute of Management Scientists Conference, Cape Town, 2015.
* Presentation vid The Economic Policy Seminar, Umeå, 2015.
* Presentation vid Luleå Tekniska Universitet, Luleå, 2015.

Den tredje uppgiften

I en artikel publicerad i Ekonomisk Debatt (43:1, 2015) diskuteras försöket med trängselskatt i Stockholm. Publikationen genererade många kommentarer och frågor från intresserade läsare.

Två viktiga publikationer

Mannberg et al. (2014): Do tax incentives affect households' adoption of 'green' cars? I den här studien jämfördes utvecklingen av antalet miljöbilar i Sveriges tre storstäder efter det att försöket med trängselskatt infördes i Stockholm 2006. Eftersom etanolbilar mellan 2006 och 2009 hade ett undantag från trängselskatten kunde vi beräkna effekterna av skatten på människors benägenhet att köpa miljöbil. Detta utgjorde ett naturligt experiment som kunde användas för att testa effektiviteten i ett ekonomiskt incitament. Data från de två andra storstäderna användes för att skapa ett kontrafaktiskt händelseförlopp.

Jansson et al (inskickad): Adoption of alternative fuel vehicles. I den här studien undersöktes betydelsen av mellanmänsklig interaktion i tre sociala domäner för benägenheten att köpa miljöbil. Utifrån litteraturen om innovationsspridning, starka och svaga band, och accepterande av miljöbilar studerade vi hur tillhörighet till dessa tre domäner samspelar med miljöbilsköp.

Publiceringsstrategi

Vår publiceringsstrategi är att publicera fyra artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Så långt har vi publicerat en artikel (Energy Policy) och en annan ligger för granskning. I skrivande stund arbetar vi med två manuskript som ska skickas in till tidskrift. Alla artiklar kommer att publiceras i tidskrifter som tillämpar open access.

Publiceringslista (kronologisk)

Mannberg, A., Jansson, J., Pettersson, T., Brännlund, R. & Lindgren, U. (2014): Do tax incentives affect households' adoption of 'green' cars? A panel study of the Stockholm congestion tax. Energy Policy, 74, 286-299.

Mannberg, A., Brännlund, R., Jansson, J., Lindgren, U. & Pettersson, T. (2015): Ekonomisk Debatt, 43:1, 32-39.

Rezvani, Z., Jansson, J. & Bodin, J. (2015): Advances in consumer electric vehicle adoption research: A review and research agenda. Transportation Research part D, 34, 122-136.

Jansson, J., Lindgren, U., Pettersson, T., Mannberg, A. & Brännlund, R. (inskickad): Investigating the effects of interpersonal influence from neighbors, family and coworkers on the adoption decision of alternative fuel vehicles. Transportation Research Part A.

Mannberg, A., Jansson, J., Pettersson, T., Brännlund, R. & Lindgren, U. (manuskript): Contagious neighborhoods? Effects of social interaction on green car adoption in metropolitan Sweden.

Pettersson, T., Mannberg, A., Jansson, J., Brännlund, R. & Lindgren, U. (manuskript): A history of policy conflicts - The greening of the Swedish car fleet since the 1990s.

Hemsida

Urban Lindgren (www.umu.se); Andrea Mannberg (www.umu.se och www.uit.no); Johan Jansson (www.umu.se); Thomas Pettersson (www.umu.se); Runar Brännlund (www.umu.se)