2011-2016

Hillevi Ganetz, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet
Vetenskapens pris: Om samspelet mellan vetenskap och medier i den TV-sända Nobelbanketten

Projektets syfte samt eventuella ändringar i syftet under projektperioden
Projektet har följt projektplanen, både vad gäller teori och metod. I fokus har de tre naturvetenskapliga prisen stått och de två huvudfrågorna: 1) Hur kommer spänningarna mellan underhållning och vetenskap till synes i de förhandlingar om Nobelbankettens innehåll och form som förs mellan SVT och det s.k. Nobelsystemet? 2) Hur ser resultatet av förhandlingarna ut, d.v.s. hur iscensätts vetenskap i den TV-sända banketten?
Det material som legat till grund för studien har varit vad gäller frågeställning 1) intervjuer med centrala aktörer från TV-mediet och Nobelsystem och vad gäller frågeställning 2) den TV-sända Nobelbanketten.

Det har dock varit problematiskt att hålla tidsplanen beroende på chefsansvar och omorganiseringar på min arbetsplats, en erfarenhet jag delar med de flesta forskare.

Projektets tre viktigaste resultat
Materialet har bestått av TV-sända Nobelbanketter, ojämna år, från 1977 och framåt. Dessutom har jag tittat på de spridda tidiga sändningar som gjorts före detta årtal, allt som allt cirka 80 timmar som resulterat i drygt 100 sidor anteckningar. Jag har även intervjuat centrala personer inom Nobelsystemet och SVT, sammanlagt 10 intervjuer.

Tre teman har utkristalliserat sig ur materialet. Dessa är 1) hur TV gör forskaren till kändis, 2) drottningens plats i Nobelfestligheterna, som symbol för kön, nation och klass. Det sista motiverat av att den TV-tid som ges drottning Silvia inte kan mätas mot någon enskild forskare, samt 3) hur Nobelsystemet, forskarsamhället och TV-världen ser på varandra.

Nobelbanketten är en sammansmältning av två TV-genrer: vetenskapskommunikation och prisgala. Jag menar att banketten är en samproduktion av medier och vetenskapssamhället då det sistnämnda (genom Nobelstiftelsens styrelse som är dominerad av vetenskapare) har så stort inflytande på produktionen. Banketten har slående många likheter med Oscarsgalan som att båda programmen fokuserar kändisar, de innehåller överraskningsmoment och ett har ett fokus på mode. Båda programmen tar upp stor plats i tablåerna, är symboliska ritualer och domineras av vita män, är globala event och har stor ekonomisk betydelse för pristagarna. Vetenskapsmännen själva görs till personligheter genom den intimisering som TV-mediet är så lämpat för. Vetenskaparna görs till kändisar då mediet inte fokuserar deras offentliga roll utan i stället intresserar sig för deras privata liv. Denna gradvisa utveckling mot vetenskapsmannen som kändis är tydligt skönjbar genom åren. Det är dock viktigt att notera den könsskillnad som finns i konstruktionen av Nobel-kändisen: de kvinnliga pristagarna representeras som vad de är (kvinnor, mödrar), medan de manliga däremot representeras som vad de gör (hobbies, vetenskap).

Sedan 1976, då drottning Silvia begick debut i Nobelbanketten, har TV-kamerorna fokuserat henne långt mer än någon enskild vetenskapsman. Om Nobelbanketten är ett stort firande av vetenskap, varför är då hon i centrum? Rent grundläggande handlar det om att tillförsäkra vetenskapen status. I beskrivningar av vetenskap används ofta en dubbel retorik där å ena sidan vetenskapen framställs som fristående från samhället och å andra sidan som ytterst relevant och viktig för utvecklingen av detsamma. Här har vi alltså en representation som går emot idén om vetenskapens autonomi, då den så tydligt genom fokuseringen på drottningen visar dess beroende av samhälle och kultur. Genom att speciellt fokusera representationen av drottningen undersöks relationen mellan vetenskap respektive nation, "ras", klass och genus. Fram träder en ideal vetenskap och vetenskapsman som är vit, välutbildad, klassmässigt strävande uppåt och man.

En artikel som fokuserar det tredje temat är under skrivande med den preliminära titeln "The Art of Balancing on a Knife Edge: Negotiations Between TV and the Nobel Prize System". Nobelbanketten är resultatet av förhandlingar mellan inte tre parter: SVT, Nobelstiftelsen och vetenskapssamhället. Det sistnämnda har nämligen stort inflytande genom sin närvaro i stiftelsens styrelse och i de prisutdelande kommittéerna. Det är också där störst missnöje återfinns v. g. "glamourisering" och "kändisifieringen" av banketten. SVT å sin sida vet mycket lite om sin publik och använder därför gamla beprövade knep, som att fånga publikens uppmärksamhet och intresse, gärna genom att fokusera det udda, sensationella eller personliga, samt väcka känslor. Nobelstiftelsen är den balanserande och medlande kraften som förstår vikten av medial täckning och därför kan tänka sig kompromisser för att gå medierna till mötes, samtidigt som stiftelsen är ytterst måna om varumärket Nobel. Resultatet av dessa förhandlingar är slutligen den TV-sända Nobelbanketten, en genrehybrid bestående av prisgala och vetenskapskommunikation.


Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Det material som jag studerat är ett sådant som kombinerar underhållning och populärvetenskap, alltså inte ren populärvetenskap som explicit handlar om att förmedla vetenskap på ett lättförståeligt sätt till lekmän. Vetenskap som blandar populärvetenskap och underhållning är exempelvis naturprogram, CSI och Nobelbanketten. De är program som på olika sätt har sin bas i vetenskap men där de underhållande aspekterna framträder starkare än de vetenskapliga (till skillnad mot populärvetenskap där vetenskapliga rön står i centrum). Banketten, menar jag, handlar inte om att förmedla och förklara vetenskapliga rön i första hand, den handlar om att ge vetenskapen status, en ideologiproducerande funktion.

Frågan uppstår då naturligtvis om resterande TV-sändningar förknippade med Nobelpriset har samma funktion. Hur representeras vetenskapsmannen, forskning och vetenskap exempelvis i "Snillen spekulerar"? I de mer populärvetenskapliga sändningarna från Nobelstudion? I själva prisutdelningen?

Projektet har även genererat frågor om elitforskningens metod.


Projektets internationella förankring
Detta menar jag är något som ligger mer i framtiden. Det finns ytterst lite kritisk Nobelforskning, såväl nationellt som internationellt, vilket gör att det inte finns självklara sammanhang att ingå i. Men i och med att artiklarna publiceras en efter en i internationella tidskrifter kan nya kontakter komma att etableras och kanske även ett forskningsfält som kan kallas för kultur- och medieforskning om vetenskap. Jag menar att projektet inte hör till kärnan i fältet vetenskapskommunikation, då mina analyser bygger på ett intresse för vetenskap som symbolisk kommunikation och inte ser vetenskapliga rön som ett specifikt innehåll som via medier kommuniceras till allmänheten.

Jag har lagt fram och kommer att lägga fram papers vid följande nationella och internationella konferenser:

ECREA (Euoropean Communication Research and Education Association), Lissabon, 12-15 November, 2014. Paper: "The Body of the Queen: Science and Gender in the Televised Nobel Banquet".

ARC-GS (Amsterdam Research Centre for Gender and Sexuality Studies), Amsterdam, 7 April 2016. Presentation: "The Body of the Queen and the Prize of Science".

ECREA (European Communication Research and Education Association), Prague 9-12 November, Paper: "The Celebrity-Scientist: Genre, Gender, Genius".

G16 (Nationella genusforskningskonferensen 2016), Linköping 23-25 november 2016. Paper: "Drottningens kropp och vetenskapens pris".

Jag är f ö för närvarande gästforskare vid Media Studies, Amsterdams universitet, där jag också presenterar min forskning.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Kring Nobeldagen hör flera olika medier av sig som vill ha kommentarer kring Nobelpriset och särskilt Nobelbanketten. Jag väljer noggrant de mest seriösa, som exempelvis Dagens eko och P1-Morgon där jag deltagit. Jag har även presenterat projektet för Kvinnliga akademikers förening (KAF) och på Nobelmuseet.

Jag kommer även att publicera en rapport till Nobelmuseet/Nobelbiblioteket som behandlar den TV-sända Nobelbanketten ur ett mediehistoriskt perspektiv.

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa
Ganetz, Hillevi (2015): "The Nobel Celebrity-Scientist: Genius and Personality", Celebrity Studies, DOI: 10.1080/19392397.2015.1088394.
Ganetz, Hillevi (under review-process, Feminist Media Studies): "The Body of the Queen and the Prize of Science".
Se ovan för resonemang kring dessa.

Projektets publiceringsstrategi
Som jag redan varit inne på i min "halvtidsrapport" finns stora problem förknippade med tillgången till open access vad gäller internationella, välrenommerade tidskrifter, det vill säga de tidskrifter som ger mest erkännande i forskningskretsar. Det är sådana jag satsat på, inte minst för att sprida forskningen internationellt. Jag har löst det så att jag publicerar i dessa tidskrifter (se publikationer nedan) och lägger ut artiklarna på DiVA (där de är allmänt tillgängliga) efter ett år.

Publikationer:

Ganetz, Hillevi (2015): ”The Nobel Celebrity-Scientist: Genius and Personality”, Celebrity Studies, DOI: 10.1080/19392397.2015.1088394.
Ganetz, Hillevi (under review for Tidskrift för genusvetenskap): ”Drottningens kropp och vetenskapens pris”.
Ganetz, Hillevi (under review for Feminist Media Studies): ”The Body of the Queen and the Prize of Science”.
Ganetz, Hillevi (forthcoming, aimed for Nordicom Review): ”The Art of Balancing on a Knife Edge: Negotiations between Television and the Nobel Prize System”.
Ganetz, Hillevi (forthcoming): Nobelbanketten i TV: Ett mediehistoriskt perspektiv. Rapport till Nobelmuseet/Nobelbiblioteket.