Projektets syfte och eventuella ändringar
Ett kännetecken för det moderna kunskapssamhället är den successiva akademiseringen och professionaliseringen av yrkesområden och etableringen av professionsrelaterade forskningsämnen och forskarutbildningar. Projektets avsikt har varit att studera dels socialiseringen av forskare och faktorer som styr forskningens inriktning, karaktär och utveckling inom vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete, dels hur relationen mellan vetenskaplig kunskapsbildning och praktisk yrkesutövning utvecklats inom tre de professionerna sjuksköterskor, lärare och socionomer. Studiens syfte har varit att analysera och jämföra akademiseringen samt villkoren för forskning och forskningsanknytningen av yrkespraktiken med avseende på: (1) motiv, drivkrafter och aspirationer bland lärare, sjuksköterskor och socionomer som lämnat sin yrkespraktik och genomgått en forskarutbildning; (2) faktorer som påverkar val av ämne, teorier och metoder i avhandlingen och fortsatt forskning; (3) akademiska karriärer efter doktorsexamen, samt (4) uppfattningar om forskningens uppgifter och relation med yrkespraktik.
Empiriskt har projektet omfattat följande; (i) en omfattande enkät till samtliga som disputerat i pedagogik/didaktik/pedagogiskt arbete, omvårdnad/vårdvetenskap (samt för sjuksköterskor även medicinskt ämne) respektive socialt arbete i Sverige sedan 1980, (ii) en kartläggning av innehållet i avhandlingar inom de tre områdena skrivna sedan 1980, (iii) kvalitativa intervjuer med ett femtiotal forskningsaktiva personer som disputerat i de tre områdena, (iv) olika typer av ”metatexter” om forskningen inom dessa områden. Intervjuerna är gjorda med professorer, docenter och nydisputerade lektorer vid flera svenska lärosäten. Enkäten skickades ut till drygt 1500 disputerade, varav 749 svarade, vilket ger en svarsfrekvens om 50 %. Bland de svarande finns alla kategorier väl representerade (professorer, docenter, universitetslektorer).  
 
Projektets tre viktigaste resultat
Ett första resultat är vissa påtagliga skillnader mellan de tre områdena. Så har vi identifierat (a) skillnader mellan disputerade sjuksköterskors, lärares och socionomers motiv, drivkrafter och aspirationer vad gäller att genomgå en forskarutbildning och bli forskare och högskolelärare. De förstnämnda är t.ex. klart mer orienterade mot praktik- och professionsrelaterade motiv, medan lärare och socionomer är mer orienterade mot att studera områdespolitiska förhållanden, relevanta samhällsförändringar samt att kritiskt granska yrkespraktiken och dess organisatoriska villkor. Likartade skillnader framträder när det gäller (b) uppfattningar om forskningens uppgifter och funktion, vilket bland annat innebär att sjuksköterskor och forskare inom vårdvetenskap i mycket större utsträckning menar att forskningens uppgift är att bidra till metodutveckling och evidensbaserad praktik, något som har en lägre rang (och är mer kontroversiellt) bland forskare inom utbildningsvetenskap och socialt arbete. Detta sammanhänger också med (c) forskningens karaktär och inriktning, vilket innebär att forskningen inom vårdvetenskap handlar mer om studier av arbetsmetoder och interventioner, och dessutom i mycket högre utsträckning om utvärdering av dessa. Inslaget av det sistnämnda är klart mindre inom utbildningsvetenskap och socialt arbete. En ytterligare påtaglig skillnad är att (d) politiseringen är mest tydlig inom utbildningsvetenskap i termer av att diskussioner om forskningens uppgift och inriktning ofta genomsyras av skol- och utbildningspolitiska frågor och förändringar. Men projektet har också påvisat vissa likheter, t.ex. beträffande social rekrytering av doktorander. Stora likheter finns också när det gäller akademiska karriärer: omkring 90 % av disputerade sjuksköterskor, lärare och socionomer har stannat kvar i akademin och således inte gått tillbaka till sin tidigare yrkespraktik, många upplever svårigheter att få tillräckliga forskningsmöjligheter mm.
Ett andra viktigt resultat är den likhet som framträder i synen på relationen mellan forskning och yrkespraktik inom respektive professionsområde. Samtliga menar att vi har att göra med en problematisk forskningsanknytning med förhinder (som har flera skäl). Merparten av intervjuade professorer och docenter, och de som besvarat enkäten, menar också att huvudmännen, organisationerna och cheferna inom sjukvården, skolan och socialtjänsten har ett mycket stort ansvar för att skapa reella förutsättningar för en förbättring av forskningsanknytningen av den professionella praktiken.
Ett tredje tydligt resultat gäller hur man uppfattar och hanterar forskningsvillkor och akademins samhälleliga uppgift. Inom alla tre områden beskrivs svårigheter att upprätthålla en dubbel legitimitet, och hur man upplever sig klämd mellan ”evidens” och ”excellens”, dvs. att behöva navigera mellan å ena sidan yttre krav och förväntningar från politiskt och professionellt håll om instrumentell, nyttig kunskap och, å den andra, de allt hårdare villkor som präglar överlevnadsbetingelserna inom vetenskapssamhället i form av inomakademiska prestationskrav (i form av mätbara storheter som publiceringar, externa forskningsanslag och annat som krävs för meritering, akademisk karriär och resurstilldelning), en allt hårdare konkurrens om forskningsmedel, specialiseringsbehov etc. Många deklarerar en viss ambivalens när det gäller behovet av statlig/politisk styrning i förhållande till forskningspolitiska doktriner och principer om forskningens frihet, obundenhet och autonomi.  

Nya forskningsfrågor som projektet har genererat
För det första finns det ett behov av internationella komparationer på området. Akademiseringen av professionsutbildningar, i form av förläggning av yrkesutbildningar till högre lärosäten och etablering av korresponderande forskningsämnen, är ett generellt fenomen i det moderna kunskapssamhället men har gestaltat sig på olika vis, dels mellan olika professioner, dels mellan olika länder. De kontextuella skillnaderna är således på flera sätt betydande. En fråga är på vilket sätt olikartade akademiseringsstrategier och kontextuella förhållanden påverkar förutsättningarna för, och den reella, forskningsanknytningen av professionell praktik.
Vidare har akademiseringen ett mycket stort inslag av politiska ambitioner, strategier och satsningar. Parallellt med utbildnings- och forskningspolitiska insatser växer under de senaste decennierna också fram statlig styrning av kunskapsförmedling och kunskapsanvändning inom t.ex. skolan, sjukvården och den kommunala socialtjänsten. Inte sällan framträder påtagliga spänningarna mellan å ena sidan statens mer instrumentella syn på forskning och professionell kunskapsanvändning (som t.ex. återfinns i forskningspropositionerna), och å andra sidan forskarsamhällets syn på vetenskap och forskningsanknytning av yrkespraktiken inom framför allt människobehandlande verksamheter, vilket resulterat i en kognitiv kamp om definitionsföreträde mellan olika aktörer med skilda normativa synsätt på forskningens uppgifter och samhällsfunktioner (vilket är särskilt tydligt inom utbildningsvetenskap och socialt arbete). Viktiga forskningsfrågor i anslutning till detta är dels hur de reella förutsättningarna för statlig kunskapsstyrning ser ut inom olika områden, dels hur man kan förstå olika aktörers bevekelsegrunder och synsätt, och därmed inslaget av kontroverser mellan stat och (delar av) akademin, dels vilka konsekvenser sådana kontroverser har för fortsatt forskningsanknytning av yrkespraktiken.

Projektets internationella förankring
Projektet har presenterats vid ett drygt tiotal olika forskningskonferenser, bl. a vid ett par större nordiska forskarkonferenser (anordnade av NORDPRO, ett nordiskt nätverk för professionsforskning), och internationella konferenser (Italien, Kina, Uganda, Slovenien, Frankrike, Danmark). Presentationerna har rönt stort intresse och fört med sig diskussioner med andra forskare om samarbeten kring eventuella internationellt komparativa studier kring akademiseringen av professionsutbildningar. Projektet har också i mer informella sammanhang diskuterats med forskare i USA (UC Berkeley, New York University) som forskarguppen tidigare haft kontakt med i anslutning till forskning kring akademisering och professionalisering.  

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Förutom presentationer av hela eller delar av projektet i samband med ett stort antal föreläsningar och seminarier på flera kurser på grund-, master- och forskarnivå vid olika lärosäten har projektet och dess resultat presenterats vid ett flertal föredrag för yrkesverksamma inom de professionsområden som projektet berör. Så har t.ex. projektet presenterats och berörts vid tre heldagsseminarier anordnade av olika fackföreningar. Vid några forskningskonferenser där projektet har presenterats har dessutom såväl yrkesverksamma sjuksköterskor och lärare som lärare på grundutbildningarna för dessa deltagit.

Projektets två viktigaste publikationer
Den viktigaste publikationen kommer att bli den bok som beräknas publiceras i början av 2018, framför allt därför att den på ett mer sammanhållet och utvecklat sätt förbinder de tre viktigaste resultaten och slutsatserna som nämndes ovan. Av övriga publikationer bör för det första nämnas artikel (3) som beskriver motiv, drivkrafter och aspirationer bland tidigare yrkesverksamma men disputerade sjuksköterskor, lärare och socionomer. Den här typen av forskning med inriktning mot just professioner med högskolebaserade grundutbildningar, och med utgångspunkt i akademiseringsprocesser och politiska och professionella förväntningar på forskningen i professionsbaserade ämnen, är mycket sällsynt i både Sverige och internationellt. Nämnas bör också artikel (5) som behandlar intern vetenskapssyn bland forskare inom olika ämnen. Även i detta fall handlar det om ett mycket begränsat forskningsfält.


Projektets publiceringsstrategier
Projektets strategi har varit att publicera olika typer av texter i form av artiklar, bokkapitel och antologibidrag samt en avslutande bok. Vi har även valt att publicera på både svenska och engelska, och när det gäller vetenskapliga artiklar strävat efter att gör detta i såväl traditionella vetenskapliga tidskrifter som i ”open-access”-tidskrifter. Det sistnämnda gäller publikationerna (5) och (7), men även (3) vars artiklar är fritt tillgängliga på Internet ett år efter publicering i fysisk form. Den avslutande boken skrivs på svenska eftersom de ämnesstrukturer och forskningsvillkor inom vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete, och den komplexitet som präglar dessa, rör förhållanden och strukturer i Sverige som på olika vis skiljer sig från motsvarande i andra länder. Publikation (1) är ett kapitel i en lärobok om människobehandlande organisationer som är tänkt för (och redan används i) grundutbildningen för socionomer och andra välfärdsprofessioner. För artikel (5) rör det sig om en vetenskaplig bedömd artikel för publicering i en tidskrift som vänder sig till yrkespraktiker. Artikel (9) är en populärvetenskaplig artikel publicerad i facktidskrift.