Projektets syfte har varit att studera samhällsvetenskapernas internationella organisering under kalla krigets inledande decennier 1945-1960. I undersökningens empiriska centrum har stått UNESCO:s avdelning för samhällsvetenskaper (Social Sciences Department, SSD) under Alva Myrdals direktörskap 1950-1955. Mer specifikt har avsikten varit att analysera SSD:s och Myrdals idéer och praktiker i sitt organisatoriska och geopolitiska sammanhang. Ursprungligen planerades fyra tematiserade delstudier: 1) en organisationsteoretisk studie om SSD; 2) en vetenskapsbiografisk studie om Myrdals internationella karriär inom FN och UNESCO; 3) en praktikorienterad studie om SSD under Myrdals direktörskap; 4) en geopolitiskt vinklad studie om SSD:s relation till andra samtida internationella samhällsvetenskapliga organisationer.

Projektets övergripande syfte, centrala forskningsfrågor och empiriska huvudfokus har legat fast. Däremot har den yttre tidsramen snävats in en aning, från 1945-1960 till 1945-1955, vilket samtidigt medfört en viss förskjutning av tyngdpunkten mellan de planerade delstudierna. Skälet är att det empiriska arkivmaterialet (i Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Stockholm, och UNESCO-arkivet i Paris) för perioden fram till 1955 tidigt visade sig både mer omfattande och rikare än förväntat, samtidigt som ämnets organisatoriska komplexitet – med flera samverkande nivåer av förändringar inom SSD, UNESCO respektive FN – tillsammans med den intensiva geopolitiska händelseutvecklingen under perioden, förstärkte behovet av en kronologisk begränsning till 1955. För projektets utformning har detta inneburit att den första delstudien givits en bredare och mer syntetiserande karaktär än ursprungligen planerat; utöver att analysera UNESCO:s SSD ur ett organisationsteoretiskt perspektiv behandlar den även centrala forskningsfrågor – rörande Myrdals roll som direktör och den geopolitiska kontextens betydelse – vilka i ansökan var planerade för de tredje respektive fjärde delstudierna. Detta medan den andra delstudien har koncentrerats till att idéhistoriskt analysera Alva Myrdals samhällsvetenskapliga internationalism inom ramen för andra samtida internationalismer. Därigenom täcker redan de två första delstudierna projektets mest centrala frågeställningar. En tredje delstudie (ursprungligen planerad som nr 4), som har påbörjats och presenterats muntligt men ännu inte föreligger i publicerbart skick, undersöker SSD:s relation till Internationella sociologiförbundet (ISA), Internationella institutet för sociologi (IIS) och International Social Science Council (ISSC). Planen är alltjämt att skriva ihop även en fjärde, praktikorienterad studie. Det empiriska materialet till denna är insamlat och preliminärt bearbetat men ännu inte analyserat i form av en sammanhållen text.

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT

Projektets två viktigaste resultat finns publicerade i den längre (16.555 ord) syntetiserande artikeln ”UNESCO's Department of Social Sciences as an International Boundary Organization, 1946-1955”. Det första resultatet rör den organisatoriska utvecklingen av UNESCO:s avdelning för samhällsvetenskaper från dess tillkomst 1946 fram till 1955. Teoretiskt utgår artikeln från David Gustons begrepp “gränsorganisationer”, men vidareutvecklar detta i några kritiska avseenden för att bättre passa internationella organisationer av SSD:s typ och under denna period. Mer specifikt analyseras den organisatoriska struktureringen av handlingsutrymmen på olika nivåer – inom SSD och i relation till UNESCO och FN i stort – samt över tid. Artikeln urskiljer fyra distinkta faser under vilka UNESCO:s SSD förändrades från en relativt autonom transnationell organisation, präglad av en visionär optimism och med vida handlingsutrymmen för dess medarbetare – över en andra fas präglad av flerfaldiga organisatoriska problem och en tredje revitaliserad konsolideringsfas – till en mellanstatlig organisation som var relativt öppen för yttre geopolitiska påtryckningar. Den enskilt viktigaste händelsen i denna process var de diskreta men principiella stadgeändringar som antogs i samband med UNESCO:s generalkonferens i Montevideo 1954, vilka resulterade i drastiskt insnävade handlingsutrymmen för UNESCO:s programavdelningar, inklusive SSD, och dess programdirektörer, inklusive Alva Myrdal.

Det andra resultatet består i att samma artikel konkret visar på vilka sätt Alva Myrdal gjorde skillnad som programdirektör för UNESCO:s SSD. Ett centralt argument är att Myrdal, på ett annat sätt än sina föregångare, tog tillvara på och utnyttjade det relativt breda handlingsutrymmet, där hon i en praktisk bemärkelse drog nytta både av sina tidigare erfarenheter av organisatoriskt samarbete från det svenska kommittéväsendet och av den organisatoriska överblick som hon tillägnat sig under tiden som avdelningschef vid FN:s huvudkontor i New York. Artikeln argumenterar vidare för att Myrdals beslut att lämna UNESCO bör ses i samband med den administrativt finstilta men principiellt grundläggande omorganisation som ägde rum i och med nämnda Montevideokonferens.

Ett tredje projektresultat består av en mer ingående idéhistorisk analys av Alva Myrdals samhällsvetenskapliga internationalism, 1950-1955. Med empirisk utgångspunkt i ett femtontal texter från perioden, där Myrdal explicit presenterade sin syn på samhällsvetenskapernas internationella organisering, visar uppsatsen dels på de bärande idéerna i hennes samhällsvetenskapliga internationalism, dels hur denna förhöll sig till sina föregångares och andra samtida synsätt, dels på en diskret men betydelsefull förskjutning över tid. Bland annat framgår att Myrdal – i högre grad än sina föregångare – förespråkade interdisciplinära samarbeten, vetenskapens tillämpade aspekter och ett polycentrisk synsätt på samhällsvetenskapernas internationella organisering. Dessa aspekter kom också att förstärkas över tid, samtidigt som hon – i ljuset av den geopolitiska händelsutvecklingen – kom att tillmäta avkoloniseringen i allmänhet och det indiska exemplet i synnerhet allt mer vikt. Ett för projektet övergripande argument är därför att Myrdals samhällsvetenskapliga internationalism med dess successiva förskjutning över tid samtidigt kan ses som en positiv delförklaring, vilken kompletterar det ovan nämnda negativa skälet (omorganisationen 1954), till varför Myrdal valde att lämna UNESCO till förmån för uppdraget som envoyé och sedermera ambassadör i just Indien.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR

En hittills obesvarad fråga, vilken fanns med i den ursprungliga projektplanen, gäller de privata amerikanska forskningsstiftelsernas (främst Ford Foundation och Rockefeller Foundation) roller i sammanhanget. Denna har jag tvingats lämna åt sidan, i likhet med frågor rörande genusaspekterna och Gunnar Myrdals roll i kulisserna. Den kronologiska inskränkningen till perioden fram till 1955 har vidare inneburit att frågor rörande det inom UNESCO allt mer framträdande ”tredje världen”-perspektivet har tonats ned, liksom frågan på vilket sätt Alva Myrdals verksamhet som ambassadör i Indien låter sig förstås mot bakgrund av hennes erfarenheter från UNESCO.

INTERNATIONELL FÖRANKRING

Projektets syfte och frågeställningar anlägger ett uttalat transnationellt forskningsperspektiv, varför de internationella dimensionerna har varit närvarande från första början. Utöver Alva Myrdals samlingar i Arbetarrörelsens arkiv har UNESCO-arkivet i Paris utgjort det självklara huvudarkivet, och den tidigare forskningen om UNESCO är i allt väsentligt internationell till sin karaktär. Resultat från projektet har fortlöpande presenterats i internationella konferenssammanhang och kommer publiceras i internationella tidskrifter.

FORSKNINGSINFORMATIVA INSATSER

I oktober 2014 intervjuades jag för en kortare artikel på RJ:s hemsida (se publikationsförteckingen).

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER

Projektets enskilt viktigaste publikation är den ovan nämnda syntetiserande artikeln, ”UNESCO's Department of Social Sciences as an International Boundary Organization, 1946-1955”. Denna är under granskning för den internationella open access-tidskriften Serendipities: Journal for the Sociology and History of the Social Sciences.

Näst viktigast är uppsatsen ”Alva Myrdal's Social Scientific Internationalism, 1950-1955". Denna har presenterats vid tre tillfällen: Teknik- och vetenskapshistoriska dagarna, Lunds universitet, 15-17 april 2015; The Network for the History of Empirical Social Research, Potsdam University, 25-27 juni 2015; STS-seminariet, Uppsala universitet, 21 februari 2017. Manuskriptet föreligger ännu inte i publicerbart skick, men bör kunna skickas in till en passande tidskrift under innevarande termin.

PUBLICERINGSSTRATEGI

Valet av tidskrift för den första artikeln var ganska givet. Serendipities passar med sin inriktning mot Sociology and History of the Social Science utmärkt för ämnet, samtidigt som den är en open access tidskrift vilken tar emot manuskript av den längd som nu blev aktuellt.

Det är i nuläget ännu inte bestämt till vilken tidskrift den andra artikeln om ”Alva Myrdal’s social scientific internationalism 1950-1955” ska skickas. Oavsett vilken tidskrift det blir kommer jag tillförsäkra att artikeln blir tillgänglig open access, enligt RJ:s riktlinjer. Detsamma gäller den tredje påbörjade artikeln, ”Organizational Complementarity and/or Rivalry?: IIS vs. ISA – and UNESCO’s SSD as a (partly partisan) mediator of early Cold War international sociology”.