Ur ett internationellt perspektiv har Sverige historiskt haft små inkomstskillnader och barn har haft förhållandevis likartade livschanser. Sedan 1980-talet har inkomstskillnaderna vuxit kraftigt och antalet barn som växer upp i fattiga hushåll har ökat. Vi vet relativt lite om vilka mekanismer som förklarar dessa förändringar och hur de påverkar långsiktiga utfall. Det här projektet studerar barns och unga vuxnas ekonomiska välfärd i Sverige och hur den påverkas av institutionella reformer.
Vi undersöker vad som driver utvecklingen mot ökad barnfattigdom i Sverige. Är det förändringar i föräldrars inkomstnivåer eller nivån på skatter och transfereringar som ligger bakom? Vi analyserar även beteendemässiga förändringar som kan ske till följd av ändrade regelverk (t.ex. om arbetsutbudet förändras efter skattereformer) och hur dessa påverkar barns välfärd och levnadsstandard.
Expansionen av förskolan var en stor reform som varit föremål för mycket lite utvärdering. I läroplanen märks en tydlig ambition att understödja lärande vilket motiverar en studie om förskolans effekter på elevers skolresultat. Vi undersöker också om reformen utjämnat skillnader i resultat med avseende på barns sociala bakgrund.
Vi undersöker också graden av jämlikhet i möjligheter med hjälp av syskonkorrelationer, mer specifikt hur stor betydelse utbildningsvalet har jämfört med andra familjebakgrundsfaktorer som att avkastning på utbildning kan vara likartad inom familjer.