PROJEKTETS SYFTE SAMT UTVECKLING UNDER PROJEKTPERIODEN

”Böckernas Folk” problematiserar den homogena bilden av det medeltida Europa. Minoriteter knutna till islamisk och judisk kultur har en tendens att marginaliseras eller förbigås inom Kristenheten. I erövrade områden där islamisk kultur däremot dominerat visar sig trots detta lokala traditioner vara starka. Vi bidrar därför genom projektet till att skapa en mer kulturellt heterogen bild av det medeltida Europa.

Heterogeniteten inom respektive gruppering får dessutom en framträdande roll. Regionala förutsättningar gav helt olikartad effekt på kulturella uttryckssätt. Med perspektivet motverkas en essentialisering av identiteterna. Samtidigt framhålls processer som bevarade kulturella normer som en del av medvetna identitetsval. Med en balans mellan dynamiska och strukturerande sociala krafter närmar vi oss den medeltida verkligheten som heterogen och hybridiserad materiell kultur. Det övergripande målet är att studera utvalda områden i Europa där direkta och indirekta möten mellan islamisk, judisk och kristen kultur förekom under medeltiden.


KORT OM GENOMFÖRANDET

Syftet är att teckna en mångfasetterad bild av Europa, genom transnationell historieskrivning och en ”histoire croisée”. Termen används brett regionsövergripande. Perspektivet är metodiskt transnationellt, med syfte att överskrida dagens nationella kunskapshorisonter som är baserade på en lokal vetenskaplig praktik. Däremot förutsätter det inte nationer i det förflutna.

Perspektivet uppmärksammar interaktion över stora och till synes avlägsna områden. Växelspelet mellan empiri och perspektiv beaktas, förankrat i olika historiska kontexter. Det rör sig bort från en allmän globalhistoria och kulturmötesdiskurs, och erbjuder istället ett metodiskt anknutet arbetssätt. Vi fokuserar på kontakter som kan leda till kunskap om okända relationer i historien, oväntade samband som genererar nya frågor.

De individuella forskningsuppgifterna hämtar sitt teoretiska perspektiv ur denna överbyggnad. Det praktiska genomförandet sker genom studier av korsande traditioner manifesterad i materiell kultur. Anders Andrén undersöker judisk närvaro norr om Alperna, möjlig judisk bosättning i Skandinavien samt hur man avbildade judar i Norden. Mohammad Fazlhashemi studerar ankomsten av medeltida islamiska manuskript i svensk kontext. Mats Roslund behandlar Sicilien under bysantinsk och islamisk tid inriktad på frågor om hur det etniskt och religiöst heterogena samhället hanterade motsättningar mellan grupper. Skandinavisk närvaro i medelhavsområdet under 800- till 1100-talet lyfts fram.

På grund av projektets internationella inriktning har ett flertal forskningsresor och konferensdeltaganden varit nödvändiga. Genom dessa har vi etablerat många forskarkontakter som ger öppningar för framtida samverkan.



PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT OCH BIDRAG TILL DEN INTERNATIONELLA FORSKNINGSFRONTEN

Andréns studier av representationer av judar i det medeltida Skandinavien visar att de antijudiska motiven blev fler och tydligare under senmedeltiden. De allt vanligare antijudiska motiven passar väl med hur situationen successivt försämrades i engelska, franska och tyska städer från och med 1200-talets slut. Inga spår av judisk bosättning i det medeltida Skandinavien har kunnat identifieras, med undantag för en enstaka uppgift från 1170-talet om en jude ”från Danmark”. Däremot fanns det judisk bosättning mycket nära Skandinavien, till exempel i den nordtyska staden Rostock. Här har det funnits många möjligheter till faktiska kulturmöten mellan judar och skandinaver.

Fazlhashem har genom sina studier av muslimska manuskript kunnat se att dessa texter, oavsett om det rörde sig om naturlära, teologi och filosofi, användes och kommenterades i såväl den begynnande akademiska miljön som bland framträdande teologer.  En studie kring den svenska översättningen av verket ”Kalila wa Dimna” för den blivande kungen Karl XI, utgör kärnan i forskningsuppgiften. Detta verk översattes och transformerades genom ett otal kulturer. Särskilt intressant för projektet är textens färd från persiska, arabiska och judiska kontexter, över det medeltida Spanien och till det svenska hovet under 1600-talet.

Inom Roslunds sicilianska projekt, har medvetenheten om kontinuiteten hos de grekisk-ortodoxa grupperna genom hela den islamiska tiden och berberklanernas stora inflytande på politiken gett arbetet tydligare inriktning mot inre heterogenitet. Samtidigt verkar relationerna till Ifriqiya (Tunisien) påverkas av en stark lokal identitet på Sicilien. Spänningen mellan öns olika härskare och de i Afrika ger intressanta infallsvinklar till interkulturell politik då bundsförvanter söktes utanför det islamiska lägret. Sicilianska amforor med sitt innehåll anlände till kristna hamnar i Provence, Ligurien och på Amalfikusten. Belägg för en skandinavisk närvaro i Medelhavet har berikats med studiet av källor som berättar om vikingar på Iberiska halvön och vid Rhônemynningen samtidigt som ett emirat exiterade i Frexinetum runt Saint-Tropez. Arkeologiska upptäckter av muslimska gravar i Marseille och andra provensalska städer förstärker intrycket av en heterogen befolkning i området.


NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM GENERERATS GENOM PROJEKTET

I Andréns projekt har framför allt två nya följdfrågor väckts: Hur omvandlades det urbana rummet i de städer från vilka judarna fördrevs? Och hur uppmärksammas dessa förändringar av stadsrummet i dagens städer? Utifrån frågorna studeras spåren efter judarnas medeltida fördrivning i större tyska städer och hur dessa spår uppmärksammas idag.

I Fazlhashemis projekt förblir den centrala frågan att identifiera de miljöer där muslimska manuskript förekom, framför allt hur dessa mottogs i dessa miljöer samt hur de påverkade den lärda samtiden. En följduppgift ur delprojektet är att titta närmare på de vägar och kanaler genom vilka manuskripten nådde Sverige och Skandinavien.

För Roslund har berbernas varierande sociala situation över tid, antingen som inom-islamisk grupp eller som "jizya"-beskattade "dhimmis", gett nya idéer. Deras varierande position har satt ljuset på politiken hos centralmakterna i Palermo och Tunisien, vilken pekar på social heterogenitet inom det muslimska lägret.  Den rika produktionen av fatimidisk keramik når inte Sicilien trots starka handelsförbindelser. Konsumtionsmönstret på ön är mycket ensidigt riktat mot Tunisien. Denna observation har ännu inte tydligt uppmärksammats i den italienska och franska forskningen.


PROJEKTETS INTERNATIONELLA DIMENSIONER, KONTAKTER OCH MATERIAL

De internationella nätverken för respektive deltagare har förstärkts och breddats. Närvaron vid konferenser och kontakter med nya forskare som stödjer med kunskap har gett nya insikter.

Andréns projekt har utblickar till hela Europa. Studieresor har genomförts i Frankrike, Italien, Litauen, Polen, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Därigenom har kunskapen stärkts om den judiska gruppens mycket varierande kulturella uttryckssätt. Vistelserna utomlands har även omfattat en konferens i Reading, England.

Fazlhashemi arbetar med ett källmaterial som finns i Sverige, vilket inte kräver omfattande resor. Forskningsresan till Andalusien med projektgruppen gav insikter i kulturmöten under medeltiden.
 
Roslund har genomfört resor på Sicilien vid flera tillfällen i syfte att studera museer, urban arkitektur, landskap och monument. Kontaktytan i Afrika har studerats vid resor till Tunis, Kairouan, Raqqada, Kairo och Fustat. Museer för islamisk konst har också besökts; Davids Samling (Köpenhamn), Berlin, British Museum, Victoria & Albert Museum, Louvren, Mértola (Portugal), Istanbul och Doha. Konferenser med eller utan egna bidrag har bevistats i Silves (Portugal), Palermo, Rom, Cambridge, Gainesville (Florida), Kavalla och Köpenhamn.


SPRIDNING AV RESULTAT TILL FORSKARE OCH GRUPPER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET, MED SAMVERKAN

Frekvensen av föredrag och var de genomförts på den internationella scenen finns dokumenterat här ovan. Spridningen i Sverige av projektets forskningsinriktning och resultat sker vid samtliga tre institutioner i Lund, Uppsala och Stockholm.

Andrén integrerar sedan 2014 judisk och islamisk arkeologi i kursen ”Medeltidens och den nyare tidens arkeologi” samt i masterprogrammets introduktionskurs. Andrén har dessutom presenterat sitt projekt vid forskarseminarier i Uppsala, Stockholm och Sigtuna.

Fazlhashemi har haft ett forskarseminarium på institutionen och integrerat projektet i sin undervisning på kursen ”Judisk, kristen och muslimsk filosofi”. Projektet har presenterats vid forskarseminarium i Uppsala, och för allmänheten under Bokmässan i Göteborg 2015.

Roslund integrerar ämnet islamisk arkeologi sedan 2012 på fortsättningskursen i historisk arkeologi. På masternivå ansvarar han för en teoretisk-metodisk kurs där judisk materiell kultur ingår i momentet för social identitet. Föredrag har även hållits i Lund vid forskarseminariet i historisk arkeologi, samt vid forskarseminarier i Sigtuna och Stockholm. Projektet presenterades även för allmänheten på Statens Historiska Museum och Medelhavsmuseet i Stockholm. Medverkade på P1 Vetenskapsradion Historia om ämnet.

Det kanske viktigaste resultatet av projektet är en masterkurs med samma tema. Genom den kan många yngre studenter uppmärksamma forskningsfältet och välja inriktningen. Kursen genomförs inom nätverket ”Universitet och svenska institut i samarbete för internationalisering” (USI) tillsammans med universiteten i Uppsala, Stockholm och Lund, samt Svenska Institutet i Rom. I den ingår en exkursion till Sicilien där studenterna får kunskap om samt uppleva kvarvarande materiella kultur.