Projektets syfte har varit att studera företagande, innovation och branschutveckling utifrån en ”företagsdemografisk” ansats; huvudsakligt fokus har varit företags och industriers etablering, överlevnad, tillväxt och innovation. En demografisk, kvantitativ ansats gör det möjligt att separera det unika från det generella – oaktat om det är enskilda företag, branscher och industrier, ekonomier eller särskilda perioder och händelser. Utmärkande för projektet har varit studiet av långa förlopp där nutida och historiska perspektiv har använts, både empiriskt, metodologiskt och teoretiskt. För att kunna genomföra projektet har vi använt oss av unika longitudinella och tidsseriedata över hela företagspopulationer och branscher i Sverige. I all väsentlighet har syftet upprätthållits under projektperioden. Några ”avvikelser” har förekommit, men dessa kan inte bedömas ligga utanför projektets huvudsakliga syfte; projektet hade ursprungligen exempelvis inte ett uttalat syfte att studera genus och företagande eller konkursbrottslighet (vilket några publikationer inom projektet handlar om), men dessa fält måste anses omfattas av projektets grundläggande avsikt; samma typ av empiri som i projektbeskrivning har använts och de centrala forskningsfrågorna i projektet ställs också i dessa studier. Sammanlagt har projektet genererat sex artiklar i tidskrifter, fyra antologibidrag, två working papers/discussion papers samt ett större antal konferensbidrag.

Projektets tre viktigaste resultat kan sammanfattas enligt följande: Ett första spår som vi har utforskat gäller konkursinstitutet och konkursernas utveckling i Sverige från tidigt 1800-tal fram till våra dagar. Projektet har dels studerat den allmänna konkursutvecklingen på aggregerad nivå och relaterat denna till makroekonomiska svängningar. Till skillnad från etablerade uppfattningar såväl inom som utanför akademin att konkurser utgör en konjunkturindikator kan vi med våra data inte fastställa att så är fallet; inget entydigt långsiktigt samband mellan konkursutvecklingen och ekonomiska fluktuationer kunde finnas. Tidigare resultat kan alltså ifrågasättas. Dessutom har projektet, oss veterligen helt unikt, som ett andra resultat förenat olika forskningsfält: entreprenörskap, nationalekonomi och kriminologi. Över en nästan tvåhundraårig period studerar vi konkursbrottslighetens utveckling och använder aggregerad statistik över konkursbrott som en indikator för ekonomisk brottslighet. Etablerade uppfattningar inom både ekonomisk forskning och kriminologi är att brottslighet har effekter på såväl samhälls-, företags- och individnivå. Våra resultat visar att svängningar i konkursbrottslighet ger effekter på konkursutvecklingen och att denna typ av kriminalitet har effekter på det ekonomiska systemet. Ett andra spår avser entreprenörskap och egenföretagande över längre perioder. Det är numera nästintill ett etablerat axiom inom politik och forskning att entreprenörskap leder till ekonomisk tillväxt. Genom att förankra oss i den etablerade litteraturen och forskningsfronten studerar vi utvecklingen av egenföretagandet i Sverige under 150 år och länkar det till konjunkturväxlingar och ekonomisk tillväxt. Våra resultat (där olika analysmetoder används) avviker från etablerade uppfattningar och visar att det snarare är som så att, för svensk del, det är den ekonomiska tillväxten som har en kausal påverkan på variationer i egenföretagandet, tvärtom. Ett tredje spår har varit bransch- och industriutveckling över längre tidsperioder. Projektet har studerat branschers uppgång och fall (och renässans) över mycket långa perioder, där innovation har utgjort viktiga inslag. Här skall betonas att innovation inte endast har betraktats utifrån kvantitativa mått, utan också kvalitativt. Ett exempel är studier av medicinsk turism i historisk belysning. Svensk bryggerinäring har studerats över perioden ca 1830-2012; likaså har långsiktig branschutveckling inom svensk restaurangnäring studerats med ett tydligt innovationsperspektiv. Resultaten visar att, och till skillnad från huvudfåran i forskning om företags- och branschutveckling och entreprenörskap, att ett längre tidsperspektiv och unika data, genererade utifrån olika källmaterial och databaser, kan ge nya och andra tolkningar av vad som driver entreprenörskap och tillväxt.

Nya forskningsfrågor som har genererats är bland annat om våra resultat för Sverige är unika eller om det framgent är möjligt att göra internationella komparationer; huruvida andra branscher och industrier i Sverige uppvisar samma utvecklingsmönster; vilka faktorer på utbuds- och efterfrågesidan av ekonomin som driver företagsetablering och utveckling (och huruvida dessa faktorer möjligen har olika betydelse under olika perioder). Vidare har frågor som rör ekonomisk brottslighet i stort och konkursbrottslighet i synnerhet utvecklats: vilken betydelse och omfattning har kriminalitet inom ramen för företagarverksamhet? Hur kan det mätas och kvantifieras?

Projektet har haft en tydlig internationell förankring, både vad avser publiceringsstrategi och på det sätt vår egen forskning relaterar till den aktuella, internationella forskningsfronten. Deltagarna har aktivt deltagit på internationella konferenser och workshops. Under projekttiden har viktiga internationella kontakter knutits, vilka har lett också till mer eller mindre etablerade samarbeten, i synnerhet med forskargrupper i Österrike, Frankrike och Italien. Dessa kontakter har gett utväxling i form av samarbete i publikationer (bl a special issues i tidskrifter) och deltagande på gemensamma konferenser. Projektdeltagarna ordnade själva en internationell workshop år 2015 på temat företagsdemografi (http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=firmdemography_2015_1414420993315). Viktiga kontakter knöts även här; samarbete med några av konferensdeltagarna pågår alltjämt.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället består främst i ett etablerat samarbete mellan forskargruppen och svenska forskare i insolvensrätt som också har inrättat en tidskrift (Insolvensrättslig tidskrift) som riktar sig till både akademin och praktiker. Dessutom har projektgruppen haft samarbete och utvecklingsrelaterad verksamhet med Tillväxtverket.

Projektets två viktigaste publikationer är Box (2017), ”Bring in the brewers. Business entry in the Swedish brewing industry, 1830-2012”, Business History, samt Box, Lin och Gratzer (i Bögenhold, D., 2016), ”Linking entrepreneurship and economic growth in Sweden, 1850-2000”. Båda publikationerna ansluter sig tydligt till den internationella forskningsfronten och kommer med nya och unika resultat som inte har tydliggjorts för svensk del i större utsträckning tidigare. I Box et al. (2016) anlägger vi ett till skillnad från huvudfåran i forskningen mer än hundraårigt perspektiv på solid teoretisk grund. I Box (2017) görs ett empiriskt bidrag till industristudier i det att hela den svenska bryggerinäringens utveckling på företagsnivå kartläggs över mer än två hundra år; teoretiskt och metodologiskt bidrar studien till den internationella forskningsdebatten om drivkrafterna till branschers uppgång, fall och eventuella renässans.

Projektets publiceringsstrategi har varit att i möjligaste mån publicera open access. I de flesta fall har detta mål uppnåtts eller kommer att uppnås (några publikationer är när detta skrives under granskning eller är accepterade; i dessa fall kommer dessa att publiceras open access/parallellpubliceras). Vi har en publikation i en antologi (Springer) där hela bokprojektet av för oss oförklarliga skäl drog ut på tiden (nära på tre år) och där det alltjämt dessvärre utreds om det är möjligt med parallellpublicering (tidigare versioner finns dock fritt tillgängliga som working paper och discussion series paper; se publikationslista).