PROJEKTETS SYFTE
Svensk invandringspolitik liberaliserades 2008, vilket syftade till att öka arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU/EES. Detta projekt har undersökt den ökade migrationen från Indien och Kina sedan 2008. Den ökade migrationen från Indien och Kina är ett nytt migrationsmönster. Sverige har inga historiska band till dessa länder som kan förklara migrationen, såsom tidigare koloniala band. Syftet med projektet var att förklara hur denna nya migration initierats och etablerats.

Forskarna i projektet analyserade betydelsen av sociala, politiska och ekonomiska faktorer, t.ex. hur sociala nätverk påverkar företags rekryteringar av migranter, eller hur politiska institutioner påverkar migranters agerande. Projektet ställde fyra huvudsakliga forskningsfrågor: Varför anställer ett ökat antal arbetsgivare i Sverige arbetare från Indien och Kina? Varför beslutar sig indier och kineser för att migrera till Sverige? Hur kom de i kontakt med svenska arbetsgivare? Hur påverkar den svenska invandringspolitiken migranters och arbetsgivares beteende?

GENOMFÖRANDE
Forskningsprojektet genomfördes i tre steg. I det första steget analyserade Denis Frank förändringarna i invandringspolitik 2008 och hur de påverkade arbetsgivares och migranters beteende. Frank gjorde dessutom en jämförelse av invandringspolitiken 2008-14 med den som fördes 1954-72. Under båda perioder fördes en liberal invandringspolitik, och 1954-72 är fortfarande en formativ period i svensk invandringshistoria.

I det andra steget gjorde Frank en fler-fallstudie av 13 företag som anställt migranter från Indien och Kina. Frank gjorde kvalitativa intervjuer med individer som ansvarar för rekryteringen av utländska medborgare, och han analyserade även skriftliga källor om företags rekryteringar av migranter. Denna del av projektet gav svar på frågor såsom: Varför anställer företag i Sverige arbetare från Indien och Kina? Vilka metoder använder företagsledare för att finna migrantarbetare?

I det tredje steget utförde Frank och Chia-Ling Yang kvalitativa intervjuer med 49 migranter från Indien och Kina. Frank utförde intervjuerna med indiska migranter och Yang med kinesiska migranter. Intervjupersonerna var anställda i såväl högkvalificerade som lågkvalificerade yrken. Denna del av projektet gav svar på frågor såsom: Varför beslutar sig människor från Indien och Kina för att migrera till Sverige? Hur kom de i kontakt med svenska arbetsgivare? Hur hanterar indiska och kinesiska migranter sina olika arbetsmarknadspositioner i Sverige?

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
(1) Jämförelsen av invandringspolitiken 2008-14 med den som fördes 1954-72 ledde till viktiga resultat (Frank 2014a, 2017b). I den tidigare forskningen görs en distinktion mellan yttre migrationskontroll och inre migrationskontroll, eller annorlunda uttryckt, kontrollen över de som får resa in i en stat och övervakningen av de utländska medborgare som befinner sig på statens territorium. 2008 års reformer innebar en liberalisering av den yttre migrationskontrollen. Reformerna av den inre migrationskontrollen uppvisar emellertid ett annorlunda mönster: reformerna innebar ökad övervakning av migrantarbetare, och de involverade arbetsgivare i kontrollprocessen på ett betydligt mer djupgående sätt än i tidigare perioder. Migrantarbetare blev mer beroende av de arbetsgivare som anställer dem; de är t.ex. bundna till en viss arbetsgivare de första två åren av anställning. Dessutom ökade arbetsgivares inflytande över migranters möjligheter att fortsätta att vistas i Sverige, och i förlängningen om de ska beviljas permanent uppehållstillstånd eller ej. Reformerna medförde därmed en ökad maktobalans mellan arbetsgivare och migrantarbetare.

Det finns en slående kontrast med hur den inre kontrollen utvecklades under perioden 1954-72. Under denna period minskade migranters beroende av arbetsgivarna som anställde dem (Frank 2014a). Migranter var inte bundna till en viss arbetsgivare, och i slutet av perioden sker en utökning av migranters möjligheter att bosätta sig permanent i Sverige. Maktobalansen mellan arbetsgivare och migrantarbetare var mindre omfattande 1954-72 än 2008-14.

Förändringarna i invandringspolitiken 2008 formades av en annorlunda sociopolitisk kontext än den 1954-72. Invandringspolitiken 1954-72 formades av socialdemokratins politiska-ideologiska dominans, medan 2008 års invandringspolitik genomfördes av en borgerlig regering i vad som kallats en neoliberal politisk kontext. 2008 års invandringspolitik påverkar arbetsgivares och migranters beteende på ett annorlunda sätt än den som fördes 1954-72, t.ex. förutsätts att migranter i högre grad är en flexibel arbetskraft (Frank 2014a). Den historiska jämförelsen gjorde det möjligt att identifiera det specifika sätt varpå migranters beteende styrs, och hur det förändrats sedan 1970-talet. Det är ett viktigt resultat.

(2) Fallstudien av företag som anställt personer från Indien och Kina ledde till viktiga resultat. Studien fokuserade högteknologiska företag i de övre segmenten av arbetsmarknaden, t.ex. företag som utvecklar IT-produkter. Det fanns två motiv till att fokusera den typen av företag. För det första, är en stor andel av migranterna från Indien och Kina högt kvalificerad arbetskraft som anställs i de högteknologiska delarna av ekonomin. Företagen som anställer dessa migranter är en viktig drivkraft bakom migrationen. För det andra, är det en brist på forskning om företagen som anställer den ökade andelen högkvalificerade migranter. Forskningen om tidigare perioder av invandring fokuserade företag som rekryterade migranter till arbeten i lägre segment av arbetsmarknaden. Den ökade andelen företag som anställer högt kvalificerade migranter är fortfarande en ny företeelse.

Företag beslutar sig för att anställa migranter i en social kontext, vilken påverkar var de anställda migranterna kommer ifrån. Företag kan t.ex. anställa släktingar och bekanta till redan anställda migranter därför att det minskar riskerna med att anställa ny personal. Det finns en omfattande forskning om betydelsen av sådana interpersonella nätverk. Emellertid spelar också interorganisatoriska relationer en viktig roll vid rekryteringen av migranter, t.ex. relationerna mellan företag (Frank 2017a). Företag tar sina beslut om att rekrytera migranter på ett organisationsfält. De specifika relationer ett företag har till andra organisationer på fältet påverkar när, hur och varför de rekryterar personer från specifika nationella kategorier, t.ex. indier eller kineser. Det specifika organisationsfält som analyserats inkluderar inte bara företag, utan också migrationsmyndigheter och högskolor (Frank 2017a). Företag kan t.ex. samarbeta med andra organisationer när de överväger att anställa utländska medborgare. Den betydande roll som interorganisatoriska relationer spelar vid rekryteringen av utländska medborgare är ett viktigt resultat i projektet.

(3) Den tidigare forskningen har funnit att företagsledningar i de lägre delarna av arbetsmarknaden associerar migranter med beteendemönster som de uppskattar hos anställda, t.ex. att de är arbetsamma och accepterar låga löner. De specifika attityder som vissa migrantgrupper har till arbete gör dem till en attraktiv arbetskraft för företag i de lägre segmenten av arbetsmarknaden. Projektet har funnit att även företagsledningar som rekryterat högt kvalificerade indier och kineser gör en sådan sammankoppling av sociala kategorier och beteendemönster (Frank 2017a). Ansvariga i de undersökta företagen betraktar högskoleutbildade indier och kineser som mer ambitiösa och arbetsamma än infödda svenskar med motsvarande kvalifikationer. Indier och kineser har inte bara kvalifikationer som företagsledningar söker efter; de har också attityder till arbete som uppskattas av företagsledningar. Dessa attityder bidrar till att göra indier och kineser till en attraktiv arbetskraft för företag i Sverige. Resultatet från intervjuerna med företagsledningar fick stöd av intervjuerna med högskoleutbildade indier och kineser. Intervjupersoner kunde t.ex. beskriva sin egen nationalitet som mer arbetsam än svenskar. De hävdade också att det var hårdare press på anställda i hemländerna än det var i Sverige (Frank & Yang).

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM GENERERATS GENOM PROJEKTET
Arbetskraftsinvandring av tredjelandsmedborgare blev en viktig fråga i EU i slutet av 1990-talet. Det skedde viss harmonisering av politiken, och medlemsstater öppnade upp för ökad arbetskraftsinvandring. Reformerna av svensk invandringspolitik 2008 ingick i detta bredare europeiska sammanhang. En fråga som rests i projektet är hur förändringen av svensk invandringspolitik framstår i ett internationellt komparativt perspektiv. Reformerna 2008 liberaliserade den yttre migrationskontrollen. Samtidigt infördes restriktioner i migranters rättigheter på arbetsmarknaden, och de blev starkare beroende av de arbetsgivare som anställer dem. Är denna förändring specifik för Sverige, eller har det skett en likartad utveckling i andra västeuropeiska länder? Det finns en historisk dimension i denna fråga. Sedan 1970-talet har det skett en förändring i synen på migrantarbetares rättigheter och deras relation till arbetsgivare. Är detta en specifik svensk förändring, eller är den en del av större förändring i Västeuropa sedan 1970-talet?

PROJEKTETS INTERNATIONELLA DIMENSIONER
En av forskarna, Chia-Ling Yang, är anställd vid National Kaohsiung Normal University i Taiwan. Samarbetet mellan Yang och Frank har fördjupats under projekttiden. Frank och Yang har dessutom skapat kontakter med forskare och civilsamhälleorganisationer i andra länder, såsom Indien, Kina och Taiwan.

SPRIDNING AV RESULTATEN
Resultaten av projektet har publicerats i nationella och internationella tidskrifter. Vi kommer att fortsätta att publicera artiklar under 2018-19. Vi har deltagit i konferenser i Sverige, Indien, Grekland och Österrike, och vi har presenterat resultaten för aktörer i civilsamhället och den politiska sfären.