Det övergripande målet med projektet har varit att undersöka vilka strategier FN:s fredsbevarande operationer använder för att skydda civilbefolkningen och vilka strategier som är mest effektiva för att skydda civila från fysiskt våld. Genom att studera både vad fredsbevarande operationer (hädanefter "fredsoperationer") gör och effekten av dessa olika strategier, har projektet syftat till att förbättra vår förståelse av de mekanismer genom vilka fredsoperationer kan bidra till skydd av civilbefolkningen.

För att empiriskt kunna adressera forskningsfrågan har jag försökt fånga FN:s strategier på olika sätt. I några studier mäts variation i kapacitet och sammansättning av personal i fredsoperationer som ett sätt att komma åt den underliggande möjligheten missioner har för att bedriva mer aktiva strategier på den operativa nivån gentemot väpnade aktörer. I en annan studie har vi samlat information om var fredsbevarande personal är utplacerad inom länder där de är aktiva, eftersom vi menar att lokal närvaro av FN:s fredsbevarande styrkor möjliggör för missioner att bedriva verksamhet som ökar både politiska och militära kostnader för att attackera civila. Vi kan således undersöka huruvida FN fysiskt finns på plats där regeringsstyrkor eller rebellgrupper attackerar civila, och vilken effekt en lokal närvaro har för skydd av civilbefolkningen. I tillägg till dessa kvantitativa ansatser har jag också samlat information om operationella aktiviteter som 13 fredsoperationer har genomfört och som skulle kunna bidra till skydd av civila. En kombination av dessa olika sätt att mäta hur fredsoperationer agerar, eller vilka förutsättningar de har för att agera, syftar till att komma närmare de mekanismer genom vilka FN-operationer kan skydda civilbefolkningen från fysiskt våld av väpnade aktörer.

Projektet har genererat flera viktiga insikter. För det första har min forskning visat att kapacitet och sammansättning av fredsoperationer påverkar deras förmåga att skydda civila. När en mission har tillräckliga styrkor på marken kan den bedriva en verksamhet som minskar våldet i konflikten, såsom att separera och avväpna väpnade grupper. Denna forskning har inneburit ett signifikant bidrag till forskningsfältet, som tidigare främst har studerat effekten av fredsoperationer genom att mäta huruvida en FN-operation finns på plats eller ej. Resultaten visar att en framgångsrik strategi i fredsoperationer är att utplacera ett stort antal militära och polisiära enheter som kan separera stridande parter och patrullera bakom krigets frontlinjer.

För det andra har projektet utforskat hur viktig den lokala närvaron är, och resultaten indikerar att fredsoperationer tar en mer proaktiv roll gentemot rebellgrupper genom att utplacera styrkor i områden där rebeller utöver våld mot civilbefolkningen - och att de även är relativt framgångsrika med att skydda civila i dessa områden. När det gäller regeringsstyrkor däremot, verkar fredsoperationer fungera genom en annan mekanism. Lokal närvaro leder inte till minskat våld av regeringsstyrkor; det totala antalet fredsbevarande personal i missionen leder dock till mindre våld generellt, vilket tyder på att det snarare är ett utslag av politisk påverkan.  

För det tredje har jag inom projektet utvecklat ett teoretiskt ramverk som sammanfattar de mekanismer genom vilka fredsoperationer kan skydda civila; detta kan användas för att länka övergripande strategier till aktiviteter på operativ nivå. Enligt detta ramverk kan skydd av civilbefolkningen åstadkommas genom följande mekanismer: minska incitamenten för våld (genom att öka de militära och politiska kostnaderna för att attackera civila) och minska förmågan till våldsutövning (genom att ingripa fysiskt och reducera parternas militära förmåga). Information om dessa aktiviteter har samlats in för alla FN-operationer under perioden 2000-2013 med mandat att skydda civila, för att möjliggöra en systematisk analys av de strategier som används.

Forskningen om FN-strategier och dess effekter har genererat ett antal nya forskningsfrågor och synergieffekter. Den har framförallt lett till frågor om hur fredsoperationer fungerar i jämförelse med andra former av interventioner och under vilka omständigheter olika typer av intervention fungerar bäst för att hantera våld och skydda civilbefolkningen; frågor som jag nu tar mig an som Wallenberg Academy Fellow (med forskningsstöd från Knut och Alice Wallenbergstiftelsen). Detta omfattar till exempel forskning om vilka effekter ekonomiska sanktioner har i relation till fredsoperationer på våldsnivåer i inbördeskrig, och i vilken utsträckning en enhetlig militär styrning av rebellgrupper avgör effekten av både fredsoperationer och medlingsförsök när det gäller att adressera både sexuellt och dödligt våld mot civilbefolkningen.

Projektet har haft en tydlig internationell profil. Flera delstudier har genomförts i samarbete med andra forskare. Forskningen om kapacitet och sammansättning av fredsoperationer och våldsreducering är ett samarbete med Jacob Kathman (University of Buffalo) och Megan Shannon (University of Colorado). Vi har haft arbetsmöten i Sverige (Stockholm i juni 2013 och Uppsala i juni 2015) och vi har organiserat en workshop kring vårt bokmanus (Tempe, Arizona i november 2017). Jag har också genomfört några intervjuer med personer som arbetar med skydd av civilbefolkningen, både inom FN-sekretariatet i New York och ute i fält inom specifika FN-operationer. Forskningen från projektet har presenterats på flertalet internationella konferenser och workshops, inklusive för den internationella forskargruppen om fredsbevarande operationer som leds av Folke Bernadotteakademien.

En ambition inom projektet har varit att synliggöra forskningens resultat och slutsatser till en bredare publik. Detta har gjorts dels genom att publicera i tidskrifter med hög "impact"; en artikel är publicerad i American Political Science Review, den högst rankade tidskriften i statsvetenskap, och en annan artikel är antagen för publicering i International Organization, en topptidskrift inom internationella relationer. Ett annat sätt att sprida resultaten har varit att skriva populärt hållna artiklar och blogginlägg, både för en svensk och en internationell publik, för att kommunicera resultat även till beslutsfattare och praktiker.