Texteditioner av Carl von Linnés korrespondens
Medel sökes för fullständiga texteditioner av Linnés brev, The Linnaean Correspondence, av vilka 45 procent är på svenska och 45 procent på latin. Breven har sammanfattats på engelska. Biografiska och bibliografiska databaser har byggts upp och digitaliserade bilder av breven lagts ut. Projektet kommer att avsevärt stärka och fördjupa kunskapen om olika aspekter av natur, samhälle och språk under 1700-talet. Inte bara Linnés lärjungar, utan också en majoritet av hans korrespondenter skrev från utlandet och hade internationella kontakter. Breven berättar om levnadsvillkor, seder etc. och ger en unik inblick i villkoren för naturhistorisk forskning. Breven på svenska är ett fascinerande material för hur Linné behandlade sitt modersmål. Han skrev livfullt och originellt, ofta med en blandning av svenska, småländsk dialekt, latin och vetenskaplig jargong. Så ger breven till vännen Abraham Bäck, över 520 brev, en mycket god bild av svenskan. Lärjungarnas brev är en synnerligen intressant läsning med fascinerande inblickar i exotiska miljöer. I breven framgår att Linné använder sitt Svartbäckslatin exceptionellt väl för att nå sina mål. Han eftersträvar att skriva ett klart och tydligt latin. Hans retorik och kaxiga självsäkra attityd är hans styrka. Fastän det finns en del morfologiska fel och ibland en viss klumpighet, fyller det sin funktion så utmärkt väl i alla avseenden. I breven kan vi följa utvecklingen av Linnés skapelse, det botaniska latinet.
1. Projektets syfte samt eventuella ändringar i syftet under projektperioden
Projektet, ”Texteditioner av Carl von Linnés korrespondens” (IN12-1365:1) avser att tillgängliggöra Linnés omfattande korrespondens på fyra olika nivåer.
Projektet är viktigt för en mängd olika forskningsfält: vetenskapliga nätverk, 1700-talets botanik, zoologi och taxonomi, men även för att studera vetenskapens språk, 1700-talets allmänna kulturhistoria, personhistoria eller institutionshistoria. Materialet har även en mycket stor populärvetenskaplig potential. Likaså möjliggör de sedan tidigare etablerade sammanfattningarna av breven på engelska ingångar för det internationella intresset.
Det har förekommit ändringar i projektet i så måtto att vi under detta projektets gång omdisponerat medel för att bedriva arbetet i fyra i stället för tre år och på så vis försöka få så mycket av materialet på plats som möjligt och utgivet med högsta ambitionsnivå.
Under innevarande projekt har också en överenskommelse nåtts mellan nuvarande projektbaserade databasansvariga organisation, Centre international d’étude du XVIIIe siècle, i Ferney-Voltaire, och Uppsala universitetsbibliotek (UUB) för att migrera databasen hösten 2017 till Alvinsystemet i ett fort- och avslutningsprojekt (IN15-0725:1).
2. Projektets resultat och ett resonemang om dessa
Vi ger ut breven på fyra olika nivåer:
• transkriptioner av breven
• sammanfattningar på engelska av brevens innehåll
• digitala bilder av brevmanuskripten
• samt i en del fall pdf:er av tidigare utgåvor och översättningar.
Vår kännedom om var breven finns bevarade – 70 arkiv i 15 olika länder – härrör dels från tidigare kataloger över korrespondensen, dels från ett omfattande inventeringsarbete. Det största innehavet finns på Linnean Society, där de flesta brev till Linné finns.
När föregående projekt inleddes 1995 var inriktningen att göra en traditionell textkritisk utgåva med transkriptioner av samtliga brev och med kortare sammanfattningar på engelska av det väsentliga i brevens innehåll. Efter några år beslöt projektets styrgrupp att transkriptionerna skulle läggas åt sidan till förmån för utförligare sammanfattningar på engelska, samt att digitala bilder av brevmanuskripten skulle publiceras. Då detta beslut togs hade enbart ett par hundra av de drygt 6 000 breven transkriberats. Ända fram till och med 2012 var de tidigare projekten därför inriktade på arbetet med sammanfattningar och digitalisering. De flesta av breven hade då sammanfattats och digitaliserats.
Vid förnyad eftertanke och efter flera påstötningar från olika forskare som använder vår resurs gjordes innevarande projektansökan, där ambitionen var att transkribera även de återstående ca 5 000 breven. Från och med starten av detta projekt har därför arbetet i första hand varit inriktat på transkribering av breven. För att påskynda processen lät vi OCR-läsa det mesta av det som publicerats tidigare, bland annat de tio volymerna av Bref och skrifvelser av och till Carl von Linné (1907–1943). Vi kan dock konstatera att transkriberingsprocessen har varit mycket mer krävande och tidsödande än vad vi förutsåg. Projektet innebär även många arbetsuppgifter på olika nivåer, och ett ständigt koordinerade – även av tidigare publicerat material. Samtidigt har digitala bilder av brevmanuskript beställts från ett tjugotal olika arkiv i Europa och USA, vilket inneburit ytterligare merarbete med såväl transkriptioner som sammanfattningar och koordination med övrigt brevinnehåll. Detta projekt har således inte hunnit helt i mål, i skrivande stund återstår ca 1.000 brev att arbeta med på detta sätt. I ett avslutningsprojektet (IN15-0725:1) hoppas vi komma ytterligare en bit. Omvärldens förväntningar är stora när det gäller att detta slutförs på det sätt vi arbetat hittills.
Eftersom projektet fortlöpande publicerat sina resultat på projektsajten har under projektets gång ett stort mått av interaktivitet uppnåtts gentemot det internationella forskarsamhället. Utöver sådana direktkopplingar har samarbetet med Linnean Society i London och deras angränsande digitaliseringsprojekt varit av största vikt.
Kontakterna gentemot det internationella samarbetet Linnaeus Link, där man kan söka i flera olika biblioteks bestånd av Linnés skrifter runt hela världen har också varit betydelsefullt.
Vi har således flera gånger fått erfara att forskare runt om i världen har stor nytta av denna resurs, när vi träffar dem på konferenser eller när de kontaktar oss. Linnean Society, som av naturliga själ hyser stort intresse för detta projekt, är den självklara mötesplatsen för alla forskare med ett intresse för Linnés arbete. De har rapporterat att de märkt ett ökat intresse och ett ökat antal förfrågningar baserade på vår databas.
3. Oförutsedda tekniska och metodiska problem
Det är viktigt att framhålla att den kompetens som arbetats upp inom projektet är helt unik. Likafullt innebär textutgivning av 1700-talsmanuskript på flera olika språk komplikationer, vilket knappast kan räknas till oförutsedda problem. Men det förtjänar att påpeka komplexiteten i just detta textutgivningsprojekt. Förutom själva språkfrågan, ca 45 procent av breven är på latin och lika stor andel på svenska, de övriga 10 procenten är fördelade på engelska, franska, tyska, danska samt några brev på holländska, så innehåller breven ett avancerat vetenskapligt innehåll, en lång rad textkritiska problem samt en närmast oändlig mängd biografiska och bibliografiska uppgifter. Därtill kommer ofta mycket svårtydda handstilar – över 700 korrespondenter, var och en med sin handstil. Smärre modifieringar av databasfunktioner har också genomförts i samarbete med Centre international d’étude du XVIIIe siècle och en extern utvecklare av webbsidan.
4. Arbetets integrering i myndigheten/organisationen samt hur arbetet kommer att föras vidare
Det långsiktigt avgörande momentet, migreringen av databasen till Alvin-systemet på UUB, kommer först i avslutningsprojektet (IN15-0725:1) i och med att det här redovisade projektet krävde mer omfattande arbetsinsatser. Ansvaret för det långsiktiga bevarandet och framtida möjligheter till utvecklingsarbete samt tillägg och rättelser planeras alltså att övergå till UUB.
Att Linnékorrespondensen således återfinns på Linnés eget universitet borgar för att det arbetet kommer att kunna genomföras på bästa sätt, både tekniskt och innehållsligt i dag och i morgon. Innan arbetet med Alvin-systemet stod klart var frågan öppen om hur projektdatabasen skulle fortleva, men med detta system i gång blev svaret givet. Dessutom ställer Linnékorrespondensen utökade krav på systemet vad det gäller funktioner som finns i projektdatabasen, men som inte från början hade sin motsvarighet i Alvin. Så Linnékorrespondensen behöver Alvin, men Alvin behöver också Linné för att utvecklas vidare!
5. Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Intresset för vetenskaplig kommunikation och globalt samarbete under den tidig moderna eran är för närvarande stort. Vilket ett antal internationella konferenser och workshops vittnat om, till exempel: ”Nature’s Empire: A Global History of Linnaean Sciences in the Long Eighteenth-Century” Florens 2014; ”From Cabinet to Internet: Digitising Natural History and Medical Manuscripts” London 2015; den 14:e International Congress for Eighteenth-Century Studies, Rotterdam 2015. Vi är förvissade om att det arbete vi lagt ned på att publicera Linnés korrespondens på det sätt vi gjort med transkriptioner, sammanfattningar på engelska kommer nyttjas – det gör det redan i dag. Till detta kommer även de biografiska och bibliografiska uppgifter vi ger, att 90 procent av korrespondensen blir mer tillgänglig och möjlig att förstå för hela världen genom de engelska sammanfattningarna och dessutom finns nu möjligheten att studera de flesta brevmanuskripten digitalt. Därutöver finns all den metadata vi dessutom levererar om tidigare utgåvor och översättningar. Projektresultatet utgör redan och kommer att utgöra en bas för vidare forskning.
6. Eventuella länkar till egna webbsidor
Projekthemsidan med full funktionalitet återfinns på: http://linnaeus.c18.net
Jfr även projektet Linnaeus Link på: http://www.linnaeuslink.org