SYFTE

Projektets syfte var att undersöka hur föräldrarnas erfarenheter av 1990-talets krig i Bosnien påverkar barn som är födda i Sverige efter kriget. Ett annat syfte var att integrera antropologiska med psykodynamiska metoder och begrepp och därmed utveckla teoribildning inom psykologisk antropologi. Projektet har på det stora hela utförts som planerat. Den relevanta internationella litteraturen har vidare studerats; huvudfältarbete har utförts 2014 och 2015, och det bestod av deltagande i olika offentliga och sociala evenemang, samt av mer privata kontakter, observationer, och löst strukturerade intervjuer med medlemmar i tjugo familjer. Materialet har analyserats enligt planen, och alla resultat har än så länge publicerats i Open Access.


TRE VIKTIGASTE RESULTAT

Resultaten visar på ett nyanserat och komplext sätt hur faktamässigt och känslomässigt innehåll i föräldrarnas narrativ ändras i barnens narrativ. Barnen återberättar föräldrarnas erfarenheter så att de blir meningsfulla i barnens nutida svenska kontext. I den här processen glöms fakta ofta, blandas ihop eller överdrivs; meningsfulla sociala relationer generaliseras; och lokala händelser abstraheras till en mer generell historisk och global mänsklig erfarenhet.
Föräldrarnas berättelser om kriget blev meningsfulla för barnen bara när de kommunicerades på ett emotionellt sätt. Barn förstod och återberättade oftast känslor korrekt, men fakta förändrades för att bli meningsfulla ur barnens perspektiv. När föräldrarnas berättelser inte innehöll känslor – oftast för att skydda barnen från effekter av deras svåraste erfarenheter – och presenterades som torra fakta, mindes barnen inte berättelsen, och dess innehåll gick förlorat. Det här var speciellt sant i fall där föräldrarna identifierade sig som offer eller förövare, men den här upptäckten borde utforskas vidare för att bättre förstå innebörden av offer-förövar- identiteter. När föräldrarna inte tydligt uttryckte sina starka känslor, och inte heller ersatte dem med torra fakta, kunde barnen ändå uppfatta dem men också omtolka dem för att få dem att passa med deras egna erfarenheter.

Ett annat viktigt resultat av projektet var utvecklandet av metoden ”dynamisk reflexivitet” (Maček 2017), som är gemensam för både deltagande observation och psykoterapi.

”Den europeiska flyktingkrisen” 2015/2016 väckte plötsligt allmänhetens intresse för orsaker bakom flyktingarnas lyckade eller misslyckade etablering i Sverige. Ett nytt – och politiskt akut – fält uppstod i vilket projektets material användes. Det visade sig att den svenska kontexten var avgörande för livskvalitén efter krigets slut: viktigare än svårighetsgraden av föräldrarnas krigserfarenheter, och viktigare än deras posttraumatiska symptom under barnens uppväxt. En annan viktig faktor var föräldrarnas inställning och psykologiska drag. Ju mer stabila föräldrarna var psykologiskt, desto mer konstruktiva och socialt inriktade var deras attityder och agerande, och desto bättre var levnadsförhållandena som de åstadkom för sina familjer i Sverige. Forskningen visade att också vissa likheter mellan de fornjugoslaviska och nutida svenska samhällena, samt föräldrarnas ålder vid ankomsten till Sverige, var avgörande för hur väl de lyckades återetablera sig. Jag har identifierat fem olika åldersgrupper av flyktingar med signifikant olikartade erfarenheter.

Familjekontexten, som befinner sig i zonen mellan det individuella och det kollektiva, är ett nytt och stadigt växande studiefält, speciellt inom Memory Studies. Större delen av forskningen har än så länge fokuserat antingen på den individuella (psykologisk forskning) eller den kollektiva (antropologisk och socialvetenskaplig forskning) kontexten. Den psykologiska forskningen har intresserat sig mest för huruvida föräldrarnas krigserfarenheter har dåliga eller bra effekter på barnen, medan den sociala analysen har pekat på skillnader mellan individuella och kollektiva narrativ. I den internationella forskningskontexten bidrar det här projektet med originellt material och visar en mer nyanserad och komplex analys av fenomenen.


NYA FORSKNINGSFRÅGOR

Än så länge har bara analysen av affekter integrerats med antropologiska begrepp och metoder (Maček 2017), och det här behöver utökas i en analys av också anknytningsstilar och mentaliseringskapacitet. Till exempel visade föräldrarna med trygg anknytningsstil och god mentaliseringsförmåga i sina nära relationer liknande förmågor också i större sociala och offentliga sammanhang, som t.ex. i attityder mot myndigheter eller FN. Anknytningsstilar och mentaliseringskapacitet hade överförts till barnen som i sin tur använde det i sina relationer, inte enbart med sina närstående, utan också med sina skolkamrater samt i skolarbete och karriärer.

Inom det växande forskningsfältet Memory Studies skulle det vara spännande, och politiskt viktigt, att vidare följa frågor kring hur individuella erfarenheter gradvis blir delad offentlig kunskap och kanske så småningom också generiska, ideologiska eller mytiska berättelser.


INTERNATIONELL FÖRANKRING

Med utgivningen av den redigerade volymen “Engaging Violence” 2014 (som var resultat av symposiet “Trauma and Secondary Traumatization”, finansierat av RJ 2012), etablerades ett internationellt och tvärvetenskapligt nätverk med forskare som Ervin Staub, Johanna Vollhardt, Jaan Valsiner, Pumla Gobodo-Madikizela och Suzanne Kaplan.

Efter 2014 har jag ofta efterfrågats av ett växande nätverk av internationella forskare intresserade av intergenerationell överföring och tvärvetenskaplig metod, bland andra Nerina Weiss, Allan Young, Linda Green, Nicolas Argenti och Antonius Robben. Jag har varit inbjuden talare vid flera konferenser (Köpenhamn 2013; Aten 2013); examinator av doktoravhandlingar (Kalina Yordanova, University College London, UCL 2014; Ivan Gusic, Malmö universitet 2017), medlem i vetenskaplig styrelse av program (University of Lausanne); kontaktad av bokförlag för bedömning av bokmanuskript (Routledge, Berghahn Books och University of California Press); recenserat artiklar för högrankade tidskrifter (Cultural Anthropology, Anthropological Theory, Transcultural Psychiatry, Conflict and Society, Political Psychology); och bedömt projektansökningar för forskningsråd (Danish Velux Foundation 2016, The Levrhulme Trust 2017, samt the Austrian Science Fund (FWF) 2017). Jag har organiserat eller planerar att organisera tre paneler och göra fyra egna presentationer av projektets forskningsresultat vid kommande konferenser (SANT 2017, AAA 2017, EASA 2018, Stockholm Roundtable 2018).


INFORMATION UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET

Populär artikel: Maček (2016).

Föredraget ”Bosnier i Sverige: Varför gick det bra?”, på konferensen ”Syrien i Sverige. Samverkan mellan forskare och praktiker om aktuella integrationsfrågor i samhället”, Etnografiska museet i Stockholm, 2016.

Föredrag ”Kan vi dra lärdomar från ’Balkanvågen?’” i öppna serien ”Sverige, migration och flyktingskap”, Stockholm, 2016.

Sveriges Radio, P1, Vetandets värld, 2016, diskussion av Röda Korsets Högskolas rapport ”Nyanlända och asylsökande i Sverige”, samt e-mailkorrespondens med flera journalister  2016 om integrationen av bosniska flyktingar i Sverige.


TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER

Maček (1): Kapitlet analyserar familjeberättelser om föräldrarnas krigserfarenheter och följer hur deras innehåll överförs och förändras hos olika familjemedlemmar. Medan fakta i föräldrarnas berättelser går nästan helt förlorade, eller blir överdrivna, generaliserade och globaliserade, förblir affekter och värderingar i stort sätt likadana. Till exempel blev faderns ilska över nationalismen i Bosnien – trots att den aldrig öppet visats för barnen – korrekt överförd till äldre dottern. Hennes ilska är dock inte över nationalismen i Bosnien, som upprör henne inte, utan snarare över främlingsfientlighet och diskriminering generellt. På det här viset överförs föräldrarnas ilska till ilska och handling (engagemang med pågående Syrienkrisen) som är meningsfull för hennes generation i Sverige idag.

Maček (2017): Artikeln utvecklar och beskriver en ny metod, “dynamisk reflexivitet”, som finns i både deltagande observation och psykoterapi, för att kunna följa affekter och fakta i olika familjemedlemmars narrativ om kriget. Också här visas hur affekter och fakta överförs, ändras eller förloras. Vidare har metoden möjliggjort analysen av yngre barns teckningar som setts som en typ av re-narrativ av föräldrakrigsnarrativ.


PUBLICERINGSSTRATEGI

Maček 2016 och 2017 – publicerade I Open Access.

Maček (1) och (2) kan publiceras i Open Access för $2,600 som är standardpriset.

Två fortfarande ofärdiga bokmanuskript (en om orsaker till bosniernas lyckade etablissemang i Sverige; den andra om interdisciplinära begrepp och metoder) kan publiceras i Open Access med Palgrave Macmillan för $12,000 (Pivot) eller $17,000 (standard monografi). Också University of Pennsylvania Press har visat intresse att publicera dessa böcker.


PUBLIKATIONSLISTA OCH WEBBSIDA

Maček, Ivana (2016) ”Skam, skuld och upprättelse” i Krig/fred. RJ:s årsbok 2016/2017 (red. Jenny Björkman och Arne Jarrick). Open Access.

Maček, Ivana (2017) “’It starts to burn a little’: Intergenerational Transmission of Experiences of War within a Bosnian Family in Sweden,” i "Generations and Memory: Continuity and Change", specialnummer av tidskriften Oral History Forum d'histoire orale. Katherine Bischoping och Yumi Ishii (red).(i tryck, open access)

Maček, Ivana (1) “Transmission and Transformation of the Sarajevan Siege”, i Alex Dowdall och John Horne, red., From Sarajevo to Troy: civilians under siege. Palgrave Macmillan (kapitlet accepterat för publikation)

Maček, Ivana (2) “Perpetrators among Ourselves,” i Approaching Perpetrators: Insights on Ethics, Methods, and Theory, Kjell Anderson och Erin Jessee (red.). University of Wisconsin Press (artikeln accepterad, volymen är under utgivningsprocessen)

Webbsida: http://www.socant.su.se/forskning/v%C3%A5ra-forskare/ivana-ma%C4%8Dek